AC358 – The Road of a Thousand Ponds*

Av , , Bli först att kommentera 9

Ordet pendling har fått en ny innebörd för mig den senaste tiden. Känslorna för Botniabanan har nämligen svallat mellan ett djupt missnöje och ren och pur eufori. Nu är dock måttet rågat – att sitta och bresa med Iphonelurarna över huvet på resan till jobbet varje morgon är dock en fantastisk upplevelse. Men – att stå och gunga mellan eftermiddagssvettiga kontorister och studenter en halvtimme varje eftermiddag förtar med råge denna eufori. Detta även om man jämför med att sitta med krampande fötter på pedalerna mellan små dammar, långsmala och ibland gräsbevuxna sprickor på vägen mellan Brattsbacka och Gräsmyr.
*AC358 – De tusen dammarnas väg
Gomorron!
 

Kanonhelg!

Av , , 2 kommentarer 6

Regn, regn och åter regn. Att som jaktledare och biträdande hundförare promenera över surmyren i ösregn – kan det vara KANON? Joho då, det ÄR kanon och en upplevelse som inte kan fås för alla pengar i världen. Jag tror inte ens Bill Gates någonsin kommer att kunna uppleva hälften av den lycka jag känner när allt som omger mig ligger i fas med mina sinnen.
Att ostörd få vistas ute i den älskade skogen tillsammans med jaktkamrater en hel weekend tillhör mitt livs oskattbara höjdpunkter. Dessutom är jaktmomentet enbart den krydda som fulländar upplevelsen.
Om höstpromenaden kan liknas vid en god bulle är älgjakten en mumsig semla. 
Gonatt!

Tack för det, Norrtåg!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det är verkligen synd att de expansiva idéerna bakom Botniabanan nu åtföljts av minimalistiska utförare som tydligen har gett sig f-n på att sänka resenärernas ohöljda glädje över de nya möjligheterna till pendling.
Idag när jag åkte hem från Umeå Östra fanns inga sittplatser kvar eftersom det lilla tågsetet redan var överfullt när det nådde lasarettet. Försenat gled sedan ekipaget med snigelfart mot Hörnefors som är många resenärers ändstation. Och apropå ända så hade de flesta hörneforsare inte fått tillfälle att vila sin ända i en tågfåtölj under hemresan. Färden fortsatte nämligen mot Nordmaling med resenärer stående i mittgången. Däremot ökade farten en aning, trots att de flesta avstigande var studenter av den magra sorten. Jag överväger nu att inte köpa någon månadsbiljett i september, särskilt som det talas om prishöjningar på 20 procent och inga som helst förbättringar av resekvalitén.
Och kvalitén på viseringen ska vi inte tala om, tågvärdarna hade inte en chans att hinna med bråkdelen av biljettkontrollerna. Det är nog bra om de klarar det under normala förhållanden.
Norrtåg verkar ha glömt bort att tillsätta tjänsten som trafikansvarig. Ingen bryr sig således om detta kaos…

Hösten är här

Av , , Bli först att kommentera 6

Idag har jag ägnat mig åt att filma höstens ankomst så som jag ser den, dvs via hur djuren beter sig när sommaren kastat in handduken. Och apropå det så har vi tvättat badhanddukarna för sista gången i år. Kallstenen gick nämligen i Bergsjön under förra veckan och därför fick badandet ett abrupt slut. Vattentemperaturen som stadigt legat på 18 grader under sensommaren har plötsligt sjunkit under 15-gradersstrecket och då är det ajöken med baderiet. Av årets snöfria årstider återstår nu bara älgjaktsperioden innan skidor och skoter ska fram.
Hade jag råd skulle jag vilja lååångpendla mellan Brattsbacka och och någon liten by i Eldslandet eller i södra Chile och få uppleva de snöfria årstiderna två gånger om året. Snö och kyla är inte min cup of tea. Inte extrem värme heller för den delen. Området söder om Nice och norr om exempelvis Buenos Aires går bort för min del.
Nej, nu är det dags att lägga ner för idag, så…
Gonatt!

Que? Tråkigt liv, nää!

Av , , Bli först att kommentera 8

När jag skrivit ned mina tankar kring ett veckobokslut slog det mig plötsligt att jag lever ett förhållandevis spännande liv här ute "bortom allt välgjort". Ibland frågar en okunnig varför jag bor så långt från stan och i det ligger även frågan "Är det inte tråkigt?". Jag svarar alltid ärligt att det är värt mer än alla pengar i världen att få komma hem till Brattsbacka efter jobbet. Folk tror förstås att jag ironiserar, men så är det inte. Livet blir nämligen vad man gör det till, och i mitt fall ökade levnadsalternativen med kvadraten på avståndet till Umeå när jag slutligen bestämde mig för att flytta hit. Den kultur som frodas i stan har jag ändå tillgång till, men kulturen här hemma i byn är mycket exklusiv och något som enbart vi som bor här kan komma i åtnjutande av.
Därför är det så tråkigt att skolan i Nyåker ligger i dödsryckningar och pepparkaksfabriken drar till Bjurholm på grund av ett mindre lyckat politiskt arbete i Nordmaling. Våra lokalpolitiker klagar i högan sky över att rikspolitiken alltid innehar ett Stockholms- eller Europaperspektiv, men har ingen insikt om den tätortsfixering de själva har.

Bokslut och getingar

Av , , Bli först att kommentera 3

När bokslutet för denna vecka ska skrivas ser jag helst att veckan startade i måndags och avslutas idag söndag.
Idag har jag nämligen bokat in en filminspelning vid entrén till ett jordgetingbo och har för den sakens skull lånat ett superobjektiv och ett dito stativ till kameran. Och det duggregnar! Eller rättare sagt: det är duski’t ute! Getingboet i fråga upptäckte jag när jag skulle sätta upp en ny slicksten inför älgjakten. Boet låg helt uppfläkt efte en bivråksattack. Eftersom jag inte hade kameran med mig fick jag använda min rekognoseringskamera, dvs mobilkameran. Dessa bilder lagras dock alltid även i någon av de "mappar" som ligger i anslutning till min näthinna, och intryck som hamnar där måste undersökas närmare innan de kan läggas ned på "storservern", dvs i hjärnan.
Anledningen till att jag försöker rädda nästa vecka från en dålig start är att innevarande vecka startade i katastrofläge. Veckans tre första dagar, måndag-onsdag ägnades åt att försöka avsluta en försöksbränning i skog. I söndags brändes (i studiesyfte) marken intill några trädstammar ett hundaral meter från vårt hus. Elden slocknade planenligt men glöden grävde sig ned i en liten myrstack och där ville den med stor frenesi stanna kvar. I onsdags kväll lyckades jag äntligen få bukt med den glödande härden, varför torsdagskvällen kunde ägnas åt slickstenar och getingar (se ovan).
Duggregnat som faller idag försvårar mitt filmande. Men om morgondagen blir klar och fin kan det bli en desto bättre start på kommande vecka, för då får jag äntligen tillfälle till återbesök hos "mina" getingar. Men hoppet finns fortfarande kvar att denna söndag ska avslutas med solsken och filmande. Då blir det nämligen en lysande start på årets älgjaktsvecka.
Gomorron!

Otajt VM

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag har kanske blivit bortskämd med friidrottens proffsigt producerade "League-tävlingar" i sommar, men det kinesiska mastodontspektakel som nu rullar på nätterna tycker jag känns väldigt avslaget – ungefär som A day in the park. Delvis beror det på den glest befolkade jättegrytan i Daegu, den gigantiska innerplanen och de ständigt ekande speakerrösterna. Men kanske mest på avsaknaden av fixstjärnor i finalerna, exemplifierat av de surrealistiska programblad Svt gör sig lustig över i pauserna. Hittills har nästan samtliga coverboys och -girls spruckit i finalerna. Att sändningarna sker nattetid förstärker känslan av att tävlingarna utspelas på Planet Zero. 
Nä nu glömmer jag det här och ser fram emot OS i London nästa år. Det blir grejer det!
Gomorron!