Jokyssmä!

Det hade funnits gott om tid för filosoferande vid datorn imorse. Tåget från Övik har nämligen råkat bli digitalt tvångsparkerat i Husum. Men som tur är finns fortfarande rester kvar av vår gamla analoga värld. Säger jag som sitter och skramlar i 06.30-bussen in till Umeå. Längs rikets vägar har tiden lyckligtvis stått stilla åtminstone sedan det trygga 1950-talet. Jag känner det påtagligt i hela kroppen via flashbacks från mina resor med buss till Kungliga Tandläkarhögskolan när jag gick i småskolan efter att ha slagit ut en framtand.