Dagen började med en intervju i Nyhetsmorgons som gick i grått och avslutades nyss med att Gokvälls designguru pushade ör det grå i tillvaron. ”Nu är det slut både med skarpa färger och svart och vitt, nu är det grått som gäller”, sa hon. Vilket timing, tänkte jag; sossarna har fattat trenden och redan valt en grå ordförande. Det våras för gråsossarna. Intervjuoffret i Nyhetsmorgon var den nya sosseledaren Löfven som visade sig vara precis så färglös som jag hade förväntat mig. Han har ingen starquality direkt, men svara på frågor det kunde han. Journalister av den klenkalibriga typ som häckar i tvrutan ska alltid - på grund av tidsbrist mellan reklaminslagen - ha svaren i svart eller vitt, men Löfven vägrade bli fintad. Han gav de gråmelerade svar han ville och ignorerade försöken från journalisten att svara kategoriskt. Han var varken för eller emot nånting egentligen utan gav resonerande svar, hela tiden med en ideologisk botten. Det räcker nog för de flesta, vilket i sin tur innebär att högerpressens dödförklaring av ett rättvist samhälle var betydligt överdriven.
Jag hade nästan gett upp hoppet om detta under det senaste årets bevakning av Håkan Juholts svanesång.

Uppdaterad: lördag 04 februari 2012 klockan 20:01