På Strandpromenaden

Av , , 2 kommentarer 8

Idag fick min morgonpromenad en helt ny sträckning. Istället för den publika Naturstigen tog jag en sväng längs sjöstranden. Skrapet från skorna mot skaren skrämmer effektivt bort de djur som till äventyrs skulle kunna finnas inom kamerahåll, varför jag valde en ny strategi för att få något med hem på kamerans Flash-kort. Och det blev en succé med mersmak, i strandkanten ligger många fast infrusna växtrester att föreviga så här krävdes inget smygande med grovinställd kamera…

storlov_P1030191

kvist-lov_P1030209

kvist_P1030150

isgren_P1030152

bjorklov_P1030179

isgrotta_P1030198

lov_P1030202

hange_P1030220

boj_P1030170

knipa_IMG_3486

Till slut hann jag dock fånga en bortflyende knipa med kameran, men det var allt…

 

…en annan sak

Av , , 1 kommentar 4

som bryr mig i dessa dagar av filosoferande är varför vissa kvinnor i princip slänger sin identitet på sophögen när de gifter sig. Redan som liten sysselsatte namnfrågan mitt arma barnasinne eftersom jag i tioårsåldern blev tillfrågad om jag ville byta efternamn. Frågan var i mina öron oerhörd och jag svarade med stor bestämdhet NEJ. Andersson är det släktnamn som mormor och morfar har och det ville jag naturligtvis också ha. Identitet har alltid varit mycket viktig för mig. Och så blev det, morsan bytte efternamn men inte jag. Senare har jag ofta funderat över varför denna namnsed är så långlivad och varför det inte förs någon som helst debatt i ämnet. Mellanösterns kvinnor ligger dagligen i stöpsleven när feminismen diskuteras här i väst. Men just i denna fråga, den som handlar om egen identitet, ligger många länder hästlängder före i denna namnfråga. Och inte ens FI har detta gissel som handlar om kvinnans identitet på dagordningen.
Frågan har under åren blivit särskilt aktuell när jag letat efter gamla klasskamrater. Killarna hittar jag med ett klick på datorn men tjejerna är förpassade till den totala anonymiteten. Men visst, på senare år har det skett en uppluckring av denna otidsenligt sed men i min generation är bytet av efternamn gängse. Igår drog jag därför min egen slutsats av detta och föreslog min hustru att lägga till sitt efternamn till vårt gemensamma Andersson. Hon tyckte det lät alldeles utmärkt så nu ligger en ansökan om efternamnsförändring i ett kuvert adresserat Skatteverket.

All min strävan…

Av , , Bli först att kommentera 7

Min strävan att få det bra efter avslutat arbetsliv har hittills varit en succé. Helt övertygad om detta var jag iallafall idag (mitt på blanka torsdagen) när jag kravlöst suttit i lä på en skönt stoppad fåtölj med upplagda ben och sakta somnat in i solskenet med bl.a. Leonard Cohen, Avicii, Antony, Neil Young och Rufus Wainwright i lurarna. Till yttermera visso vankas det Pulled Pork till middag, mumsigt. Kan ett pensionärsliv bli så mycket bättre?

Ån i mitt hjärta

Av , , 3 kommentarer 9

höll jag på att säga. Men det är inte helt sant. Längst inne i hjärtat ligger nämligen Hörneån fast förborgad alltsedan barndomen. Vi bodde nämligen bara tjugofem meter från Hörneån mitt i Hörnefors och porlandet från strömmande vatten frammanar fortfarande underbara bilder från min ungdom. Men som god tvåa kommer ändå den lilla å som flyter genom Brattsbacka och det är Leduån. Varje morgon tar jag en promenad på den hårda nattskaren längs den ström som knyter samman Bergsjön med Vångsjön. Jag har ännu inte lyckats fånga något spektakulärt ögonblick ur fågellivet längs ån med kameran men jag lovar att ett sådant kommer förr eller senare… För är jag något så är jag envis!

svanar_IMG_3020

knipa_IMG_2952

siska_IMG_2773

gulsparv_IMG_2659

Gomorron!

700 milj till äldreomsorgen

Av , , Bli först att kommentera 4

Regeringens 700-miljoners fläskpaket till landsbygdens utveckling inför valet består nog mest av svål. Varför? Jo, denna satsning på service till oss som fortfarande envisas med att bo utanför tätbebyggda samhällen inskränker sig till att underlätta för oss att få hem matvaror. Eftersom kommuner av kommunallagsskäl drar sig för att ägna någon möda åt att backa upp landsbygdens små entreprenader saknas de arbetstillfällen som skulle kunna utveckla bygder ”utanför tullarna”. Nordmalings kommun är ett klassiskt exempel på hur det går när man prioriterar tätorten på landsbygdens bekostnad. Det senaste exemplet är flytten av i princip all skolverksamhet från byarna till tätorten. Men det mest iögonenfallande exemplet är att man inte lade två strån i kors för att locka kvar Nyåkers Pepparkaksfabrik i kommunen i avsikt att behålla arbetstillfällen. När dåvarande kommunalråd vid ett möte på Brattsbackagården tillfrågades om varför inte kommunen gjorde allt för att möjliggöra en expansion av fabriken i Nyåker svarade han undvikande att ”det här är inget vi kan göra något åt från kommunens sida”. Senare har vi gapande kunnat konstatera att de hade kunnat om viljan funnits. Hos Bjurholms kommun finns nämligen en vilja att utveckla förutsättningar för företag att expandera, så varför kunde inte dess grannkommun agera? (I sanningens namn ska tllläggas att pepparkaksfabrikens etablering i Bjurholm skedde i tätorten och inte i kommunens utmarker.) Engagemanget för att behålla företaget hade förmodligen varit betydligt större även i vår kommun om fabriken varit lokaliserad till Vallen. Ytterligare ett exempel på dokumenterad ovilja att se välvilligt på företagsamhet på landsbygden är när kommunen ignorerar ett livskraftigt exportföretag med tiotalet anställda enbart för att företaget ligger alltför långt från tätorten. Lundgrens Hyvleri som finns här i Brattsbacka tvingas stå ut med att den vägsträcka som ca tio fullastade långtradare dagligen trafikerar knappt är farbar ens för personbilstrafik. Dessutom finns inget fiberburet bredband till denna del av kommunen vilket måste betraktas som en skandal!
Jag förmodar att detta tillvägagångssätt tyvärr är förhärskande i flertalet av de kommuner som nu kommer ifråga för regeringens ”Satsning på landsbygden”. Lite elakt kunde man misstänka att satsningen även har med lokaliseringen av äldre på landsbygden att göra. Det blir trots allt billigare för kommunerna om de kan få äldre att stanna kvar i sina hus på landet så länge som möjligt innan de måste härbärgeras i samhällets iordningsställda faciliteter. Och 700-miljonerspaketet har dessutom mer likheter med fläsk än man kan ana. Med ovan sagda kunde dessa medel med fördel tas ur statsbudgetens post för äldreomsorg eftersom det handlar! om att underlätta för landsbygdens pensionärer att åtminstone få fläsk på sina matbord.
Gonatt!

Tragisk Reinfeldt

Av , , 4 kommentarer 13

Statsministern gör i dag ett storstilat besök på Nyåkers Pepparkakor i Bjurholm. I detta väl förberedda och tillrättalagda inlägg i valrörelsen rider han på framgångarna hos ett företag som skapades av två entreprenörer i det socialdemokratiska 1950-talet. Det hade varit ärligare av honom att titta in hos någon av det senaste årtiondets skattesponsrade bidragsentreprenörer. Men å andra sidan visar han med stor tydlighet att han sätter större tilltro till ett stabilt pepparkakshus än till den egna högerregeringens nyliberala korthus…
Gomorron!

Konstaplarna i Väst

Av , , Bli först att kommentera 2

Skärmavbild 2014-03-21 kl. 15.54.54Saxat ur dagens AB

Västvärldens konstaplar nu har bestämt att Krim ska ses som en vändpunkt för det kalla kriget. För vad kan det vara som gör att ”världssamfundet” tar så kraftigt avstånd från de krigshandlingar Ryssland vidtagit mot Ukraina? Det har ju under tidigare år närmast varit ett påbud för USA att med dunkla motiv invadera både Irak och Afghanistan med stor blodspillan som följd. Dessutom har detta illustra samfund i motsats till Ryssland underblåst de resningar i Libyen, Egypten och Syrien som i efterhand visat sig vara klart kontraproduktiva. Folkets levnadssätt i de Nordafrikanska länder det handlar om överensstämmer nämligen inte på någon punkt med den dekadenta kristna livsstil som västvärldens konstaplar tar för givet att all världens människor vill ha. Att stora delar av befolkningarna i de utsatta länder istället är beredda att offra sina liv för ett levnadssätt som överensstämmer bättre med deras kultur har konstapel Kling (EU) och Klang (USA) valt att bortse ifrån.

En slutsats man kan dra av ovanstående är att västvärldens försvarsindustri efter kalla krigets slut gått ned på knäna och därför tar denna mäktiga industri varje chans att pusha de politiska krigshetsarna Kling & Klang till stordåd i varje tänkbart konfliktområde på jorden för att få sin tidigare så blomstrande verksamhet att vakna och växa till sig.