Igår presenterades en forskningsrapport där en rad forskare från SLU hävdade att ekologisk odling skulle leda till en halvering av matproduktionen på befintlig åkerareal. Fan tro’t tänkte jag och googlade lite om vilka som egentligen för denna omvälvande studie. Bakom de redovisade resultaten står forskarna Holger Kirchmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer samt Rune Andersson vid SLU i Uppsala. Och som man kunde misstänka backas dessa forskare upp av stiftelser som exempelvis Stiftelsen Lantbruksforskning samt Lantmännens egen VL-stiftelse. Det kan låta oskyldigt att ett antal lantbruksstiftelser lägger resurser på lantbruksforskning, men när man ser vilka som sitter i stiftelsernas styrelser blir bilden en annan. Majoriteten av styrelsemedlemmarna kommer nämligen från företag som är beroende av lantbrukets användning av konventionella odlingsprodukter som t.ex. handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Hade dessa forskare i sina medelsäskanden angivit ett uns av tveksamhet till den nuvarande ordningen inom lantbruket de med all sannolikhet blivit utan pengar. Så att i det läget sätta citationstecken kring ordet forskning är enligt min mening helt i sin ordning. Så länge det krävs pengar från företag med en mer eller mindre utsagd agenda för att forskning överhuvudtaget ska komma till stånd kommer inget nytt att träda fram under solen. Staten måste ta ett mycket större ansvar för att studenter som – via de statliga universiteten – skaffat sig forskarutbildning får medel till sin forskning. Ska enbart de som slår mynt av att allt förblir som det är stå för fiolerna kommer samhällsutvecklingen även fortsättningsvis att präglas av samma stagnation som den gjort under de senaste årtiondena. Vi behöver mer uppkäftiga forskare som bereds möjlighet att ifrågasätta den bestående ordningen!