Idag har årets första koltrast gästat fågelbordet. Den har dock vissa problem med nysnön som kom igår.
Längre dagar?
Vi satt nyss vid eftermiddagskaffet och den flummiga lunchkoman hade börjat avklinga då den eviga frågan om dagens klockändring dök upp. Är den verkligen är meningsfull? Slutsatsen blev ett enigt Nej. I förlängningen av detta kom så den naturliga frågan: Hur förändras dagen när tiden flyttas fram en timme? Blir det ljusare längre på eftermiddagen eller är morgonen ljusare? Yrvakna som vi var ur den nämnda koman kunde våra intellekt inte riktigt få grepp om den nya tiden.
– Det blir väl ljusare?
– Ja, dagarna blir väl längre samtidigt som nätterna förkortas?
– Dagarna blir varken kortade eller längre bara för att vi ställer om våra klockor.
Jo det blir de faktiskt. Dagarna blir längre eftersom det är mörkt längre på morgonen och det sker i det fördolda för då sover man (förhoppningsvis).
Sedär – kaffet fick de mentala dimmorna att skingras och en logisk och dessutom sympatisk slutsats såg dagens ljus…
Enpartistat?
Tidningarna översvämmas nu av historier om sossarnas svikna vallöften. Men, hur var det under de åtta år som föregick den nuvarande koalitionen? Jo när något parti i fyrklövern blev överkört av de andra tre försvarade detta partis företrädare sig med att ”i en koalition måste man ibland kompromissa”. Men idag är det tydligen inte denna klyscha som gäller trots att vi även nu har en koalition vid taburetterna. Kan denna kampanj möjligen bero på att över 90 procent av den svenska pressen är borgerlig och helst vill se Alliansen vid rodret?
För att en regering ska kunna undvika en svekdebatt i fråga om sina vallöften måste den ha möjlighet att köra solo och vad får vi då? Jo en enpartistat eller ”diktatur” enligt kinesisk modell, och något sådant vill väl inte den liberala pressen ha.
Senaste kommentarerna