Dessa fyra män med makt har färväxlat nyliberalism med kapitalism. I sin iver att liberalisera vårt samhälle i kapitalistisk riktning har de negligerat att kapitalism kräver håra regler för samhällsekonomin. Den framgångsrika kapitalism som till exempel USA tillämpar vilar nämligen på mycket strikta regler för vad företag får och inte får göra. Den detaljen har totalt förbisetts av dessa herrar vilket medfört att inget ansvar kan någonsin utkrävas för de ekonomiska försumligheter som sker i samband med utförsäljning av allmän egendom, vilket i sin tur medför att vi - helt lagligt - blir rånade!
Gonatt!

Egentligen vet jag ingenting, men jag tror desto mer. Mina farhågor för det framtida Europa fick utomordentligt god näring av Jon Wemans artikel i gårdagens Aftonbladet när han spekulerade om smygsammanslagningen av EU-ländernas ekonomier.
Marknadsliberaler som i andra sammanhang hyllar mångfald och frihet är på väg att skapa en ekonomisk koloss som med nödvändighet kommer att leva sitt liv utanför medborgarnas kontroll. Denna konforma och motsägelsefulla bastard skulle kunna bli slutpunkten för den myllrande och mycket framgångsrika energi som skapats i Europa när länder med i stort sett gemensam geografi men med olika kulturer tillåts brytas mot varandra i en skapande konkurrens. Spåren efter sådana tilltag förskräcker, se bara på hur det gått för det ekonomiska jättefiaskot Sovjetunionen. I denna smygande revolution skålar kommunismens odemokratiska despoter med marknadsliberalismens otyglade vildhjärnor. 
Ja, men USA då? kanske någon invänder. Då blir svaret att Förenta staterna inte alls har den historiska bakgrund som länderna på den europeiska kontinenten. Den konstellationen skapades av pigga europeiska nybyggare och har i stort sett behållit de ursprungliga demokratiska instrument som utgjorde själva grundbulten i unionsbygget. I USA är överstatlighet - på gott och ont - en styggelse och de tankegångar som frodas bland EUs politruker i dessa dagar finns inte på kartan.

har fått rensa mina ögon denna morgon. Har nämligen tittat på filmen Cimarron med Glenn Ford på TCM. En extra prima propagandafilm made in USA som hyllar den ensamme pionjären som trots motstånd sin sociala situation följer det egna samvetet. Hans sockersöta hustru däremot tar tillvara de möjligheter som erbjuds och skapar i makens kölvatten en förmögenhet. Filmen slutar med att maken dör i kriget och i slutscenen står hans tårfyllda hustru i balkongdörren och tittar mot stjärnhimlen.
Sanningen att säga zappade jag till Minnenas Television under tiden filmen pågick och är nu till brädden fylld av sentimentalitet. Moltas Eriksson och Lennart Hylands liv hade förmodligen vissa likheter med filmens Yancey, de lämnade säkert också en del offer vid sidan om den väg de valde.
Sedan finns alla vi andra, som inte förmådde göra något helhjärtat utan enbart är offer för omständigheterna. Det kanske är den egentliga omständigheten som gör att tårarna rinner utför kinderna denna soliga söndagsmorgon.
Gomorron!

Sedan vi fick högerregim i Sverige 2006 har svenska folket blivit allt skrynkligare runt ögonen. Den svenska looken - som uppvisat ett lugnt temperament kombinerat med den avspända framtoningen från en vaken, nyfiken och ibland naiv blick - har börjat krackelera sedan raserandet av välfärden fick grönt ljus efter valet. Trots att det bara förflutit drygt fyra år har valförlusten redan satt spår i våra ansikten. Rädslan bland Verklighetens folk för att råka ut för sjukdom och/eller arbetslöshet samt att bli alltför gammal för att kunna sköta sig själv är bara ett par exempel på känslor som skrynklar till oss. Att sedan våra barn och barnbarn inte får lika fullödig skolgång som tidigare och att den högre utbildningen inom några år kommer att exkludera studenter med sämre ekonomiska förutsättningar förbättrar inte vår personliga framtoning.
Ytterligare ett problemområde är infrastrukturen. Regeringen framhåller gärna att de satsar så och så mycket pengar på att öka framkomligheten i vårt avlånga land, trots det har det väl aldrig i modern tid varit så illa ställt med underhållet av vägar och järnvägar. Hur det är att leva på landsbygden kommer inom något eller några årtionden i allt större utsträckning avv bli en kuriositet att berätta om för våra efterlevande.
Det känns fär mig som att den slagordsmättade retorik Reinfeldt och company så väloljat häller i oss syftar till att rättfäriga ett återtagande av de samhällsmedel som sossarna under nästan hela förra århundradet jobbade stenhårt med att fördela till oss alla.
Skattesänkningspolitikens främsta mål är naturligtvis att de som har skall varda givet och i det läget får vi andra vackert klara oss på de smulor som blir kvar. (Vi andra har visserligen också fått en eller ett par tröstande tusenlappar i lönekuvertet för att lättare svälja konceptet.) Men trots det blir även vinnarnas ansikten alltmer anfäktade av stressen, de blir naturligtvis i accelererande takt allt mer rädda för att förlora sina återtagna privilegier och ramla tillbaka till oss andra.

De där en liten morgonreflektion framför regeringsorganet TV4!
Gomorron!

-----------------------------------------
P.S. (Jag tänkte vidare ute i finvädret)
För att undvika eventuella missförstånd - så tycker jag att svenska protegeer med politiska ambitioner borde beredas möjlighet att vistas en tid i det land där den moderna demokratins vagga stod, alltså i USA. Gärna i något av de förhållandevis små valdistrikt med ungefär lika många invånare som i vårt land. Där kan man nämligen hitta den gräsrotsdemokrati som våra smajlande potentater tyvärr översatt till att allt handlar om bländvita leenden, en skarp blick ovanför en väloljad trut. Det federala systemet är nämligen något helt annat än den lokalt förankrade politiken over there. Men där träder USAs grundmurade Konstitution in och garanterar kontinuiteten i handlandet - på ett helt annat sätt än vår böjliga grundlag. 
Nu får det vara bra! D.S.

Ja, än så länge kan man ha åsikten att nätcensur av en demokratis statshemligheter och yttrandefrihetskränkande censur i diktaturer är två helt olika storheter, men antagligen inte så länge till. Kinas maktskikt kränker sitt lands medborgare med ett handfast nedstängande av exempelvis Google medan USA stänger WikiLeaks servrar enbart via den ekonomiska maktens arroganta språk. De behöver bara andas "terroriststämpel" så förstår hela världen att de menar allvar. Planetens samtliga nätaktörer med "självaktning" ställer upp och utför samma sak som maktfullkomliga diktatorer skulle ha gjort i sina länder om de försatts i samma situation. Vi har kanske bara sett början till slutet för det fria nätet nu. Kina är på väg att bygga upp sin ekonomi som redan nu är i paritet med flera av västs stora ekonomier. Kina har dock en potential som vida överstiger de flesta länder vilket kommer att innebära stora risker för att internet blir helt kontrollerbart för dem. I samma veva bortfaller det fria valet mellan olika "frukter" och då återstår bara för oss vanliga människor att tugg i oss de skalade småpärer som blir kvar. USA har genom sin hantering av WikiLeaks avslöjanden visat vägen för det framtida internet.