Etikett: arbetarrörelsen

Det är mycket nu…

Av , , Bli först att kommentera 2

”Politikerna måste ta sitt ansvar och begränsa fackföreningarnas möjligheter att använda stridsåtgärder för att driva igenom kollektivavtalens minimilöner, eller åtminstone med hot om lagstiftning förmå facken att släppa fram låglönejobb.”
Så avslutar doktoranden Jacob Lundberg sin ledarkrönika i dagens VK. I stycket före denna slutkläm nämner han i förbifarten att Sverige inte längre kan anses ha ett bra utbildningssystem. Den sorglustiga slutsatsen av hans enlägg blir enligt min mening att han själv bär syn för sägen. Han har tydligen inte fått sig till livs hur Sverige förvandlades till ett av världens rikaste länder. Det var nämligen i stora stycken en stark svensk arbetarrörelse som tack vare en väl utvecklad demokrati och pragmatism vilande på en stark framtidstro som låg bakom framgångarna för landet. De ”välutbildade” liberala doktorander som förordar en låglönesektor där arbetsgivare kan strunta i kollektivavtal och göra lite som de vill bär tydliga tecken på att det är utbildningssektorn och då främst att bibringa studenterna kunskaper om 1900-talshistorien som borde tas på ett större ansvar av politikerna.
Gomorron!

Äpplet och trädet

Av , , Bli först att kommentera 8

Volvo Lastvagnars hôggyx’ (informationsdirektör) meddelade oss häromdagen att han struntar i de anställdas protester mot att ett mer eller mindre obskyrt bemanningsföretag har fått i uppdrag att ansvara för kommande nyanställning av 100 medarbetare. Återigen frågar man sig hur ett äpple kan hamna så långt från sitt fadersträd. Fadern i sammanhanget är nämligen vårt läns kanske mest aktiva företrädare för arbetarrörelsen och var kommunalråd i Umeå under 18 år!
Gomorron!

Stödbygden

Av , , 2 kommentarer 3

Resultaten av arbetarrörelsens insatser på 1960-och 70-talen för att skapa en ekonomiskt hållbar landsbygd kan idag utläsas i de broschyrer och pamfletter som länsstyrelsen konstgöder glesbygden med. Resultatet av den ombesjungna blandekonomin har blivit att den del som hamnade utanför de stödberättigades skara och i stort sett fick klara sig på egna meriter (industrin) idag blomstrar medan landsbygden hamnade i ett ohjälpligt bidragsberoende. Industrin fick rollen Marknadsanpassad medan landsbygden tilldelades rollen Socialiserad, ett förhållande som ytterligare befästs genom medlemsskapet i EU. Därför blir Alliansens mest använda slogan "Marknadsanpassning till varje pris" aldrig trovärdig. Politiken är fortfarande selektiv trots att allt – till och med skola, sjukvård och infrastruktur – till varje pris ska konkurrensutsättas. Undantaget är dock den ombesjungna glesbygden som fortfarande tillåts leva i den gamla blandekonomin.
En paradoxal iakttagelse är jämförelsen i materiell standard hos olika samhällsklasser. På landsbygdens gårdar trängs de extremt dyra traktorerna och redskapen med pickuper och premiumbilar medan parkeringarna intill höghusen i stans ytterområden befolkas av halvgamla standardbilar. 
Det är nåt som inte stämmer…
Gomorron!

 

 

Revanschism light

Av , , Bli först att kommentera 3

Googlade ordet "revanschism" ikväll och fann att detta uttryck helt och hållet förknippas med fascism och kommunism. I själva verket lever och frodas en ny typ av revanschism eller kanske revanschlusta på mycket närmare håll. Den kallas inte revanschism utan förkläds i andra ord. Ett av dessa är det det oantastliga ordet "arbetslinjen", vilket betyder att alla ska arbeta, oavsett om de är fysiskt eller psykiskt kapabla att klara ett arbete, samtidigt som A-kassan endast med knapp nöd tillåts täcka de mest basala behoven – under en kort tid. Samtidigt nedmonteras de kulturella institutionerna och regionalpolitiken sköts från Bryssel (med allt vad det innebär).
De centrala välfärdsreformer som fackföreningsrörelsen under många år lyckats tillkämpa sina medlemmar saboteras nu med stor frenesi eftersom den reella makten nu även lyckats tillskansa sig regeringsmakten. Högerkrafterna understödda av storföretagsamhetens miljoner såg sin chans till ett paradigmskifte i samma ögonblick arbetarrörelsen oförsiktigt nog sänkte garden inför sina belackare.
Den skadeglädje detta frambringat får vi nu dagligen tugga i oss i bloggar, "Oberoende" tidningar och inte minst i TV4.
Gonatt!