1. Mobilisera Arbetsgivareföreningens medlemmar i god tid före ett riksdagsval och bygg med deras stöd upp en stabil partikassa. Var samtidigt noga med att stoppa varje försök till förändring av de regler som förhindrar insyn i partiernas ekonomiska förehavanden.

2. Skapa en allians med de halvsovande småpartierna till höger om mitten.

3. Efter eventuell valseger – remobilisera snabbt den andra vinnande parten i valet, den privatägda pressen. Huvudsyftet med detta blir att vidmakthålla det aktiva misstänkliggörandet av arbetarrörelsen och deras representanter. Målet är att slutgiltigt stjäla varumärket ”Arbetarepartiet”, denna klassiska reklambyråidé som i förlängningen visat sig vara ett genidrag.

4. Sänk arbetslöshets- och försäkringskasseersättningen och finansiera detta med generella skattesänkningar.

5. Gå ut hårt med att ”den globala krisen” kommer att medföra stigande arbetslöshet. De sänkta a-kasseersättningarna i kombination med en försvagad arbetarrörelse håller på så vis lönerna kvar på låga nivåer. Ett led i detta arbete blir att helgonförklara ”entreprenörerna”, dvs de som ska försörja sig på de skattemedel som egentligen är avsedda för vård, skola och omsorg. Detta heligförklarande får nämligen följden att vanligt folk känner sig mindre värda och därför inte ställer alltför hårda krav på bättre anställningsvillkor. Därmed har en första avbetalning på det initiala partistödet från företagsamheten inbetalats.

6. Ligg lågt med invandrarfientligheten. Än så länge kan den få ligga latent inom alliansen. Det kommer att lösa sig så snart det kraftfulla mantrat ”arbetslinjen” trummats in i folks medvetande av de tjänstvilliga medierna. Nya allianser av främlingsfientliga grupperingar får med stöd av detta mantra vind i seglen och de tar naturligtvis gärna på sig rollen som Bad Guys i debatten om invandringen.

7. Privatisera skolväsendet. Se till att ungdomar med studievänliga hemmiljöer och god familjeekonomi får möjlighet att utvecklas fritt utan att behöva konfronteras med ungdomar från mindre bemedlade medelklass- och arbetarhem. Undervisningen av de sistnämnda ungdomarna kan sedan nödtorftigt skötas av den ekonomiskt dränerade kommunala skolan.

8. Högskolornas undervisning måste omedelbart anpassas till företagens aktuella arbetskraftsbehov. Humanistiska fakulteter bör i ”krisens” tecken ställas på sparlåga liksom akademisk grundforskning överhuvudtaget. För att säkerställa att inte en krona slösas bort på dessa områden bör företagen inbjudas att delta i alla verksamhetsområden på universitet och högskolor för att ha möjlighet att tillse att inga anslag ges till ”onödig” undervisning.

9. Sist men inte minst. Tänk på att för varje gång en lögn upprepas i medierna blir den sannare. Så spara inte på krutet, redan efter något eller några år kan den största av alla lögner vara den verklighet vi lever i (se step 2).