Även om jag inte är ateist ända in i döden har jag svårt för Bibelns skröna om Uppståndelsen. Att gå så långt som näringsdepartementet och först korsfästa Saab och sedan hoppas på en uppståndelse i Bibelns anda gör jag således inte. Företaget behöver mer än fromma bibliska förhoppningar för att återuppstå. Den borgerliga traditionen att använda sig av predikan ("Lycka till-talet", Per Ahlmark, Olofström 1977) och sång (Birgit Friggebo, "We shall overcome", Rinkeby 1992) hjälper inte heller denna gång tusentals människor i kris. Samhällets förmåga att bistå människor som blivit arbetslösa och deprimerade har dessutom drastiskt försämrats de senaste åren till förmån för "De som har…".  I fallet Saab är därför tricket att luta sig mot bibliska profetior ett skamligt önsketänkande och en skymf mot de anställda.
Gomorron!

P.S.
I sin blogg på vk.se har Jan Nilsson (M) på ett bibelsprängt vis lyckats koppla Uppståndelsen till den "totalitära atiesmen" i den gamla Sovjetstaten. Politrukerna lär ha påmints om Jesu uppståndelse när de hörde ordet "söndag". I fortsättningen kommer de skumma ryska bankirerna Antonov att bli påminda om uppståndelse när de hör ordet "Saab".
D.S.