kronor senare är det en lusig älg som stoppar Projekt Botniabanan. Antalet frågetecken kring detta enorma projekt är snart uppe i samma antal. Först och främst det faktum att tågen måste dras ända ned till Gävle för att repareras (och det är bevisligen frekvent), sedan att själva tågen inte pallar för en älgpåkörning och sist men inte minst att det saknas stängsel längs sträckan är 3 solida skiljetecken som ofta återkommer när man pratar Botniabana.
Att resan till Umeå ända kan företes med en sprillans ny buss kan kanske ses som en tröst i bedrövelsen. Men icke! Den nya bussen är helt klart anpassad för betydligt mindre människor än infödda norrlänningar. När chauffören uppmanar till användande av säkerhetsbälte låter det som ett skämt. När man väl tryckt ned sig på sätet känns det som att vara fastklämd i ett skruvstäd och då är det lite overkill att dessutom trycka ned ett bälte mellan kroppen och framförvarande ryggstöd!
Gomorron!