Etikett: Gud

Eeva Kilpi

Av , , 2 kommentarer 1

Vet inte om jag har rätt att kopiera såhär, men ibland kan jag inte hejda mig. Vill så gärna delge dig en tänkvärd vinkling av skapelseberättelsen. Författad av en av mina favoriter Eeva Kilpi.

När Gud på den sjätte dagen skapade människan,
var han så totalt utmattad
att stoftet inte fick liv i hans händer
som när han i sin krafts dagar
skapade ljuset, växterna och djuren.
Han fick lov att ge leran konstgjord andning
innan den började pusta någorluna
och det blev aldrig någon ordentlig skapelse av,
ingenting självklart och starkt
som växterna och djuren.
Gud var mycket missnöjd med sig själv,
och för att straffa sig för sin oförmåga
kallade han denna sista skapelse sin avbild.
Så vanskapt är jag i själva verket, sa han för sig själv.
Och han var tvungen att gå till vila.

Dikten är tolkad från finska av Kerstin Holm-Lindqvist

Gomorron!

Sorglig läsning i Expressen

Av , , Bli först att kommentera 11

Det är med stor lättnad jag vänder på bladet efter att ha läst Expressens avslöjande av hur några människor vräker ut sitt hat mot det toleranta Sverige jag älskar. Artiklarna handlar om hur ungefär 500 aktiva invandrarfientliga individer håller på att förvrida den politiska kartan i Sverige. Förebilderna i inläggen varierar från Adolf Hitler till Breivik, man talar om AK4or, apor, gräshoppsvärmar, etnisk rensning och bögpest samtidigt som man utser tidningen Aftonbladet till ”Sveriges största hatsajt”. Ett fasansfullt språkbruk som man inte ens i sin vildaste fantasi kunnat ana skulle förekomma ens på nätsajter för bara något årtionde sedan. I mina sämsta stunder är jag glad över att ha passerat livets middagshöjd men oerhört orolig över den verklighet mina barn och barnbarn kommer att leva i.
Det var med stor lättnad jag vände på tidningsbladet och rubriken ”Lucia bjuder på Spanien-värme” strålade mot mig. Nu var jag åter på mammas gata och den ondska som ådagalagts på de tidigare uppslagen började sakta kapslas in. Jag hoppas vid Gud att dessa ondskans år i framtiden kommer att ses som ett årtionde av tillfällig förvirring och att vårt land då åter är en obefläckad fristad inte bara för förtryckta människor utan även för alla människor som av en eller annan anledning vill sätta ned bopålarna i vårt i grunden underbara land.

…av sig självt?

Av , , Bli först att kommentera 13

lov2_P1000887

Det är svårt att begripa att ett sånt här blad bara kommit till ”av sig självt”. Denna mirakulösa labyrint av nervtrådar vars mönster är unikt för varje enskilt blad förbryllar mig. Tanken svindlar och jag fattar egentligen ingenting. ”När f-n blir gammal blir hen religiös”, heter det. I mitt fall kan denna påstådda sanning innebära att jag släpar mig till kyrkovalets urna nästa helg. För fattar man ”ingenting” så återstår väl inget annat än att vända sig till Gud. Eller hur?

Tankefragment i hallonsnåren

Av , , 1 kommentar 9

jag_lusen_blogg

När jag stod mitt i de välmatade hallonbuskarna och plockade Guds gåvor i morse började tankarna vandra. En naturlig koppling mellan mitt bärplockande och nödvändigheten av att – som man gjorde förr – plocka bär för sin försörjning har blivit alltmer uppenbar sedan jag blev pensionär. I och med att 65-årsdagen inföll halverades min inkomst vilket innebär att jag radikalt får ändra på min livsföring. Bärplockning som tidigare varit mest ett tidsfördriv, är nu även en del av försörjningen. Och apropå kommande dagar började tankarna vandra. Vilket liv jag tidigare levt och vad är det som medfört att pensionen är så knaper.
För det första har jag aldrig varit helt utan arbete och aldrig arbetat med saker som jag inte trivts med. När jag avslutat anställningar har det alltid varit för att jag velat pröva mina vingar som egen företagare (oftast som underleverantör) – och tvärtom. Dvs. när jag ledsnat på pappersexercisen, avsaknaden av ledigheter, stressen och den relativa otryggheten har jag sökt anställning på företag. Jag kan således se tillbaka på ett arbetsliv som fyllt mig med arbetsglädje och gott självförtroende men dessvärre har jag inte haft möjlighet att lägga något på kistbottnen. De intäkter jag lyckats skrapa ihop från snåla och ibland rent ogina kunder har jag tvingats dela med diverse hyresvärdar, maskinleverantörer och revisorer. Och de rester som eventuellt blivit kvar har statens förlängda arm Skatteverket tagit bästdelen av.
Men jag klagar inte, för jag är frisk och för det mesta har jag vaknat lycklig i min egen ägandes säng varje dag i världens bästa land med det överlägset bästa klimatet och tillrågapåallt på den mest underbara platsen. Dessutom får jag bo tillsammans med världens bästa livskamrat i eget hus som omges av en oändlig tomtyta. Jag har tre fantastiska barn och många barnbarn samt en fantastiskt pigg gammelmormor på nedervåningen som varje dag ger mig perspektiv på tillvaron.
Till sist kan jag skryta med att jag alltid varit noga med laglydigheten – den enda av våra lagar jag struntat i är Jantelagen, den är mitt toapapper…
Gomorron!

Årets sista snattertripp

Av , , Bli först att kommentera 7

regnet_1688

Denna magiska regnafton blir förmodligen årets sista tripp ut till snattermyrarna. Märkligt hur man förtränger sitt vanliga halvdigitala liv i hemmets lugna vrå när man är ute i skogen. Innan jag åkte ut kollade jag i tur och ordning yr.no, Klart.se och naturligtvis SMHI, yr.no varnade för kraftigt regn, Klart hade regnskurar och de bedömde risken för åska som ”Hög”. SMHI däremot lovade uppehållsväder men molnigt. Detta var de förutsättningar som stod till buds. Eftersom yr:s prognos verkade överdriven samt att Klart och SMHI:s lutade mer åt uppehållsväder chansade jag och stack iväg på fyrhjulingen – trots Suzukins helcab. Väl framme såg det fortfarande ut som om de tunga regnmolnen skulle passera förbi Brattsbacka så jag började plocka de underbara bären.
Efter endast några minuter började jag höra uppflog inne i skogsbrynet och gissade först på järpar men så småningom ökade vindbruset från fågelvingar och då förstod jag att jag råkat på en tjäderföryngring. Det är faktiskt första gången denna säsong jag hör tjäder flyga upp när jag vistas i skogen. Jag tittade mig omkring och kunde konstatera att den miljö som omgav myren var optimal för sommartjäder. Samtidigt tyckte jag mig ha upptäckt en trolig tjäderspelplats att besöka kommande vår.
Men ack så jag bedrog mig, ett åskbrak från ovan väckte mig ur mitt analoga tillstånd och jag mindes då vad jag sett i de digitala media jag kollade innan jag åkte. Det jag tidigare trott vara uppskrämda skogshöns var naturligtvis ljuden från den åska  Klart.se varnat för som sakta närmade sig. Jag uppfattade åskmullret från fjärran på ett sätt som endast en lätt stressad och snatterberusad bärplockare kan göra – som ljud från den omgivande naturen. Samtidigt tackade jag Gud för att jag så snabbt hade förträngt min imaginära tillvaro framför datorn och låtit den egna fantasin leka med mina sinnen ute i det verkliga livet…

Religion – Guds förbannelse?

Av , , 14 kommentarer 14

Kan det vara så att religion helt enkelt är den förbannelse Gud svurit över människan? De muslimska fundamentalisterna använder sin religiösa övertygelse som intäkt för att utmåla USA och västvärlden som ondskans herresäte och här i Väst synonymiserar den kristna högern ordet terrorist med muslim. Ur den soppan har den norske terroristen Breivik i likhet med Unabombaren Kaczynskis kokat ihop sina livsfarliga idéer.
Det är mycket oroande att media inte fördömer denna kristna terrorism med samma avgrundsförakt som de gör när muslimska terrorister utfört sina dåd. I TV och tidningar söker man febrilt orsaken till Oslo-dåden i terroristens psykologi. Man försöka hitta förmildrande omständigheter och sätter de religiösa föreställningarna på undantag. Detta agerande från media synliggör i sin tur den underliggande rasism som finns under den polerade skandinaviska ytan. Det sägs att katastrofen varit mycket större om terroristattacken utförts av muslimer och det är väl ett bevis om något på rädslan för att det underliggande främlingshatet i kombination med hatet mot muslimer i så fall blivit alltför uppenbart för våra ögon.
För min del tycker jag att det inte finns några som helst förmildrande omständigheter när såna här illdåd bortom allt förstånd begås. De livslånga konsekvenserna för de familjer och ungdomar som drabbats direkt och de tusentals människor som finns i de överlevande lägerdeltagarnas framtida liv är helt ofattbara.
Gonatt!

En varm bulle

Av , , 1 kommentar 4

med bakdag 6/7 2011 fick mig att tänka på en annan varm och rund bulle som såg dagens ljus på detta datum men redan år 1948. Följande står att läsa i min mors Rut Berggren dagbok från den dagen:
 

"Tisdagen den 6 juli kl 1.15 föddes vår tredje son. Någon Erika Katarina blev det inte men blev däremot en Dan Anders.
Det var så svårt att föda fram honom. Barnmorskan hjälpte till att baxa fram axlarna och drog och drog och jag krystade på med all kraft och till sist gled den nya lilla människan ur min kropp. Han vägdes och barnmorskan utropade:
– En sådan tung krabat, han väger 4.850 gram.
Jag andades ut och var lycklig på samma gång. Det gjorde ingenting att ’lillan’ var en pojke, jag var bara oändligt tacksam att det var över och att det barn jag fött var välskapat. Ack, så välskapat. Han är så rund. Har riktiga ringar på armar och ben och ansiktet är fyrkantigt. Oändligt mjuk och slät är huden. Lagom hår pryder det mjuka lilla huvudet och öronen, som är så snirklade, är också som de ska vara. Jag har tackat Gud för vår tredje son."
 

Som synes är även min födelse väldokumenterad. Det som är mest iögonenfallande är dock att Bäst före-datumet är angivet på bulllen och att detta saknas i mammas beskrivning. Om det redan har infallit eller om och när det ska passeras är fortfarande ovisst.
Men liksom min mor gjorde på Falu BB denna gudabenådade natt för 63 år sedan tackar jag fortfarande Gud för vad som då skedde.
Gomiddag!