Nu har jag i tre dagar patrullerat de skogsbilvägar som genomkorsar vårt älgjaktsområde utan att hitta ett enda älgspår. Därför har det inte blivit någon älgjakt den här helgen heller. Förra veckoslutet var det likadant. Man tycker det är onödigt att sjasa iväg ut i den blöta skogen när det synbarligen inte finns älg på marken. Och det är nog kalvarnas smala lycka att vi använder denna metod för att bestämma om vi ska jaga eller inte.
För vår del blir det dock ett moment 22 – när vi nöjer oss med att vistas på vägarna står älgen stilla på sina matplatser och därför lämnar de heller inga spår efter sig.