Idag vid lunchtid – när jag på uppmaning av media plockade fram en dammig burk med gamla mynt för att eventuellt växla in dem innan det är för sent – dök en oroväckande tanke upp i mitt huvud. En del av mynten hade blivit så missfärgade att det var med stor svårighet det gick att se vilken valör och vilket årtal som var präglat på dem. Jag provade först med diskmedel för att få bort beläggningen men det gick inte. Sedan gjorde jag som jag alltid gör när jag har ett problem och vill veta mer, jag Googlade ”rengöra mynt” varvid jag hamnade i en tråd där myntproffsen håll låda. Det vanligaste rådet var ”Rengör ALDRIG gamla mynt innan en expert tittat på dem!”. Så därför är mina mynt fortfarande svarta (och i mina ögon värdelösa). Upplysningen var naturligtvis mycket värdefull för oss oinvigda men det är inte upplysningar av det slaget som är problemet.
Problemet är detta: Vad kommer att hända med samhällsutvecklingen om man hela tiden utför det mesta enligt gamla beprövade metoder? Är det inte ur misstag och oväntade forskningsresultat utvecklingen tar de verkliga sprången? Egentligen utgör all denna samlade och lättillgängliga nätkunskap en hämsko på den framtida utvecklingen. Där man tidigare på sin höjd hade handböcker att gå till för att skapa lite mer komplicerade produkter – liksom även sysslor i det vardagliga livet – behöver man bara gå till datorn och få allt serverat. Borta är de intressanta misstagen som kan göra att projektens slutresultatet får nya och bättre egenskaper än det var tänkt från början. Använder man den stora handboken Google blir ju allt som produceras enbart exakta kopior av produkter som finns sedan tidigare.
Jag tror tyvärr att den generation jag tillhör blir den sista som tillåts göra de misstag som måste till för att driva utvecklingen framåt. Våra barn och barnbarn blir redan från koltåldern styrda av nätets konsensus och eftersom det kommer att krävas mycket mer av kreativitet och uppfinningsförmåga bland befolkningen för att vara nyskapande i det framtida samhället kommer därför utvecklingen sakta men säkert att stagnera.
Eller är det tvärtom?
Etikett: kreativitet
Tankar kring Nobelfesten
En retrospektiv tanke efter Nobelfesten på TV som kanske förbryllar en och annan endimensionell gräsmyrsbo: Jag har både fått rysa av välbehag och fällt glädjetårar över den kreativitet och perfektionism som visats upp under denna TV-kväll, samtidigt som har jag hatar festens symboliska överklassinramning. Men eftersom jag saknar en politisk agenda har jag inga problem med denna motsägelse. Jag anser mig nämligen ha rätt att enbart vara människa.
Gonatt!
Ibland blir det för mycket! Jag har haft Pinterest några veckor nu vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser för min digitala tillvaro. Det blir allt svårare att hitta något som ingen annan redan publicerat, men när man väl tyckt sig göra det blir tillfredsställelsen desto större.
Kreativiteten på kommunityn är hittills oöverträffad bland mina bokmärken. Allt – och lite till – vad omgivningen har att erbjuda ifråga om påhittighet ryms bland de tusentals bilder som Pinterest består av. Den geniala bilden ovan är enligt min mening ett exempel på fotografisk kreativitet i världsklass.
Åldersbegränsningar?
Vad beror det på att man inte kommer ihåg de fiffiga sökord som dyker upp när man exempelvis brygger kaffe, äter frukost, borstar tänderna, bäddar sängen eller gör något kreativt utanför datorn? Det är oftast vid dessa tillfällen jag kommer ihåg alla de vilande spörsmål som lättast kan åtgärdas med några klick på Google. Men när jag åter satt mig vid tangentbordet är allt som bortblåst, jag kan för mitt liv inte rekapitulera tankegången som var solklar bara för någon minut sedan. För att säkert få svar på den aktuella frågan brukar jag handlöst lämna det jag håller på med och fortast möjligt gå till datorn och skriva in sökordet medan det fortfarande ligger kvar i de aktuella nervbanorna. Problemet med detta kan dock bli att jag fokuserar så hårt på själva sökordet att jag inte kommer ihåg varför jag behöver veta allt om just det ordet…
En så kallad Gordisk knut, eller mer gement Hur man än vänder sig har man ändan bak..?
Kreativiteten saknar gränser
när det gäller att fixa bidrag till de bättre ställda i samhället. Och med hjälp av den innovation som döpts till "hushållsnära tjänster" finns det nu inga gränser för bidragsberättigade förmåner. Medelklassen kan i högerns samhälle göra skatteavdrag för läxläsningshjälp via det famösa RUT-systemet. I det exempel som visades på Rapport ikväll betalade familjen "endast" 1.600 per månad för dotterns 45 minuters läxhjälp/vecka, resten täcks av oss skattebetalare. Det dolda syftet med detta bidrag är förmodligen att med alla medel vrida klockan tillbaka till den tid då endast välbeställda hade möjlighet till högre studier. Reinfeldt och co har ända sedan de benämndes tokhögern väntat på sin chans att – med benäget bistånd från företagsamheten – få denna chans att sticka upp sina huvudet ur den bruna sörjan och påbörja det mödosamma arbetet med vrida samhället så långt högerut som möjligt. Man kan bara hoppas att tider snart nalkas när de återigen blir förpassade till den historiska sophög där de hör hemma.
Allt som andas jämlikhet måste på kortast möjliga tid kvävas i deras nya värld där motståndsrörelser kallas terroristorganisationer och fackligt verksamma människor skälls för att vara kommunister.
Senaste kommentarerna