Dagens toppnyhet i VK handlar om maktkampen i Nyåkers. Att det varit stridigt i företaget har skymtat fram när lokalbefolkningen i Nyåker kommenterat ”sitt” företag, tillika ortens livsnerv. Man får bara hoppas att den girighet som präglat varumärket på senare år inte till slut blir dess död. Trots det som hänt vid generationsskiftet får man hoppas att det stannar vid status quo när det gäller bestämmandet över företaget. En förlikning där tanten köps ut kanske vore nåt?
Gomorron!
Etikett: Nyåker
5 promille
Alliansnåden har tilldelat Västerbotten fem promille av statens infrastrukturpengar i en s.k. Transportplan. Planen ska råda fram till nådens år 2025 vilket troligen innebär att inget görs åt de vägar som bär till och från Brattsbacka under min livstid. Jag kommer därför att tvingas fortsätta producera mina dagliga transportplaner så länge jag lever. Det krävs nämligen en viss planering för att undvika de allra sämsta vägalternativen (beroende på väder, vind, årstid och däckens kvalitet) varje gång jag ska göra ärenden i någon större tätort. Var och en av oss landsbygdsbor får – åtminstone under de närmaste åren – göra det bästa möjliga av de fem promille av uppmärksamhet allianspartierna ägnar åt vårt län. Man kan bara hoppas att de statliga medlen räcker för att möta det ökande behovet av koner och andra varningsmärken, de hjälper till att hålla nere landsbygdsbornas kostnader för hjulinställningar och däcksbyten…
Gomorron!
Bakläxa!
.jpg)
Någon (Svevia) fick bevisligen bakläxa av de utredande poliserna efter gårdagens olycka i Nyåker. 353-ans tidigare isblanka vägyta är idag ordentligt övertäckt med tydligen svindyra guldkorn vi gemenligen kallar "sand". Ett ohemult högt dagspris/karat måste vara den enskilt mest vägande faktorn för Svevias räknenissar när de förbjuder spridandet av denna gudagåva på våra vägar.
Hematomlila
Biscayabuktsblå, sängkammarrosa, illbeige, mörkvitt, spaljégrönt, sängkammarrosa och blåbärsrisgrönt är färger man hört talas om. Men hematomlila var något nytt. Britta utbrast "himlen har samma färg som ett hematom – hematomlila" när vi åkte hem från Nyåker idag…
Motverkande samverkan i Brobygden
Nyåkersbygden och Norrforsbygden i Nordmalings kommun har i samverkan skapat ett informationsblad som heter Byaringen som delas ut till samtliga hushåll i bygdens byar. Dock verkar syftet att arbeta i "samverkan" ha fått en ny innebörd detta år. Samverkan betyder faktiskt inte att man ska göra samma saker samtidigt, för gör man det så spegelvänds uttrycket och blir "motverkan". De presumtiva kunderna tvingas på det här sättet välja mellan åtminstone två av arrangemangen för att få sitt julbord (om man inte nöjer sig med en gröttallrik). Hade man valt olika dagar kunde den totala omsättningen om inte fördubblas så åtminstone ökas avsevärt, vilket skulle ha gynnat "brobygden" totalt sett.
Kunde kanske ett utbyggt bredband i området ha rått bot på kommunikationsbristen?
Gomorron!
Pendling till Nyåker
Ni kan inte tro hur glad jag blev när jag läste notisen i dagens VK om centerpartisterna Madelaine Jakobssons och Kerstin Sjöströms motion till Nordmalings kommunfullmäktige om att starta en pendel mellan Nyåker och Umeå. kanske inte först och främst för att det fortfarande finns politiska idéer om hur utvecklingen av landsbygden måste reverseras utan även att det fortfarande finns celler av centerpartister som månar om ett levande Sverige. Den politiska idévärld som emanerar ur kanslierna på riksplanet innehåller sannerligen inte något matnyttigt för de människor som försöker hålla landsbygden levande.
Skolan i Nyåker
.jpg)
ska nu läggas ned. Och det får man kanske i dagens läge inte säga så mycket om. Sedan järnvägsstation, post, bank osv ryckts bort från Nyåker fanns det bara skolan kvar att plocka bort från den kommunala utgiftsstaten. För kostnader ska ovillkorligen reduceras, oavsett vem eller vad det drabbar, eftersom det politiska etablissemangets enda rättesnöre nuförtiden är att minska den kommunala kostnadsmassan. Om sedan landsbygden avfolkas på kuppen blir detta endast en biprodukt av en inhuman verksamhet.
Så hur länge ska den bolagiserade järnvägen kosta på spotbelysningen av Tallbergsbron? Den anslutande vägen nedrustas i samma anda som övrig infrastruktur i kommunen, och eftersom räknenissarna på kommunkontoret gett sig fan på att samtliga invånare av kostnadsskäl ska förpassas till centralorten får man ta tillvara varje passage av detta fantastiska brovalv. Även utgiftsposten "vägunderhåll Nyåker-Hörnsjö" verkar nämligen vara i farozonen, både hos Svevia och Nordmalings kommun…
Gomorron!
Den kris…
…som uppstod när sonens virke skulle fraktas hem från sågen i Nyåker slår det mesta. Fläktremmen behagade plötsligt lämna ekipaget utan att säga adjö, vilket gjorde att det krävdes många extra liter kylarvatten innan virket var hemma i Brattsbacka. Det blev lite Mad Max-känsla över denna kvällsaktivitet, så trots allt hade vi roligt.
Gomorron!
Que? Tråkigt liv, nää!
När jag skrivit ned mina tankar kring ett veckobokslut slog det mig plötsligt att jag lever ett förhållandevis spännande liv här ute "bortom allt välgjort". Ibland frågar en okunnig varför jag bor så långt från stan och i det ligger även frågan "Är det inte tråkigt?". Jag svarar alltid ärligt att det är värt mer än alla pengar i världen att få komma hem till Brattsbacka efter jobbet. Folk tror förstås att jag ironiserar, men så är det inte. Livet blir nämligen vad man gör det till, och i mitt fall ökade levnadsalternativen med kvadraten på avståndet till Umeå när jag slutligen bestämde mig för att flytta hit. Den kultur som frodas i stan har jag ändå tillgång till, men kulturen här hemma i byn är mycket exklusiv och något som enbart vi som bor här kan komma i åtnjutande av.
Därför är det så tråkigt att skolan i Nyåker ligger i dödsryckningar och pepparkaksfabriken drar till Bjurholm på grund av ett mindre lyckat politiskt arbete i Nordmaling. Våra lokalpolitiker klagar i högan sky över att rikspolitiken alltid innehar ett Stockholms- eller Europaperspektiv, men har ingen insikt om den tätortsfixering de själva har.
Nu är vägen rent gräslig
Från att enbart ha varit fördjävlig är nu vägen mellan Hörnsjö och Nyåker rent av gräslig. Snart måste Svevia ta gräsklipparen med sig när de ska åtgärda sprickorna. Beläggningen är så förbannat tunn att matjorden skymtar i hålen. Om vägföretaget inte har råd med asfalt att fylla igen skadorna med kan de väl åtminstone plantera vackrare växter i de slingrande blombänkarna.
Senaste kommentarerna