Utan att veta något om bakgrunden till Personalpartners engagemang i Umeå kommun tillåter jag mig ha en teori om hur såna här procedurer går till.
Det existerar nämligen en förvaltningskultur som bygger på att lösningen på alla problem finns i "förutsättningslösa" utredningar. Enklast är då att reflexmässigt vända sig till den flora av privata konsulter som springer runt i ledningskorridorerna. Dessa personer har ofta ett förflutet inom statlig/kommunal förvaltning och kan erfarenhetsmässigt placera sina säljinsatser vid exakt rätt tidpunkt. Kunskapen om hur chefer agerar när problemmassan nått en kritisk nivå kan förhållandevis enkelt förvandlas till rejäla intäkter i det egna företaget. Resten är simpel införsäljning: tätare närvaro, visat deltagande, sedan alltfler middagar och om det så skulle krävas en veckokonferens tillsammans med andra chefer i samma situation (företrädesvis utomlands), i Barcelona, New York osv.
Efter den påföljande kontraktsskrivningen är problemet i chefens ögon historia och hen behöver inte ägna mer tid åt detta. Om det sedan visar sig att konsulterna råkat plocka fram ett felaktigt eller helt irrelevant koncept är det bara för den "ansvarige" chefen att utan konsekvenser för egen del tårögd beklaga misstaget och helt sonika avsluta engagemanget.
Gomorron!