I morse skulle jag ha tagit tåget, om jag inte… ja om jag inte varit så förb-nat seg. Det tog mig 1,5 timme att komma från sängen och ut på grusgången. Tåget går 06.11 från Nordmaling C och det tar ca 25 minuter att ta sig dit från Brattsbacka N.
Vaknade punktligt 04.43, steg omedelbart upp fullt medveten om att allt tar sin lilla tid, satte på morgonkaffet och gick ned till pannrummet och eldade. Upp igen för att säkra att glasögon, mobil och snus skulle ligga på rätt ställe när jag skulle åka. Ned för dusch och tillsyn av pannan, sedan upp igen för att torka håret, raka mig och äta yoghurt. Sedan tandborstning – och nu kommer det som föröder morgonplanerna: en plötslig idé till ett blogginlägg. Oemotståndlig ligger IBooken där och bligar på mig med sitt 13-tumsöga. Denna seans stal de 20 minuter som fanns kvar av morgonriten. 
Jag påmindes återigen om Brittas arbetsgivare som hon jobbade som hembiträde hos i 1960-talets Teg. Hustrun som hade fast tjänst som lärare hastade snabbt iväg varje morgon för att komma i tid till sitt arbete medan mannen som var säljare levde i en friare värld. För honom tog det gott och väl 2 timmar att komma hemifrån på morgnarna. Han putsade skor, rakade och pomaderade sig, valde kostym, skulle ha nystrukna skjortor och underkläder varje dag innan han kom ut ur huset.
Vi hade på den tiden hjärtligt roligt åt hans krumbukter, och kunde inte förstå att det skulle vara så krångligt att komma sig iväg på morgnarna. Men nu förstår jag honom lite bättre, det taar tid…