28 procent – nej det duger inte

I dag har jag en liten signerat text på ledarsidan om snedfördelningen mellan män och kvinnor i regeringens utnämningar av statliga toppchefer:

’År 2003 satte den dåvarande socialdemokratiska regeringen upp som mål att hälften av alla statliga toppchefer skulle vara kvinnor.

I höstas tillkännagav Fredrik Reinfeldt i en intervju med Svenska Dagbladet att den nya regeringen inte skulle tillämpa någon sådan kvotering.

Men nu verkar man istället vara på väg att införa den gamla kvotering gällande maktpositioner i samhället som rått sedan, tja, tidernas begynnelse – nämligen att kvotera in män.

En genomgång som Svenska Dagbladet gjort visar att bara 4 av 14 som utnämnts till statliga toppchefer sedan regeringsskiftet förra året varit kvinnor.

Det är 28 procent. Den socialdemokratiska regeringen nådde aldrig sitt mål, men 2005 var det 41 procent kvinnor bland de utnämnda.

Alliansregeringen har tid till skärpning, men måste bekänna färg. Det finns inga ursäkter för en snedfördelning 72-28 mellan män och kvinnor i tillsättningen av statliga chefsjobb.

Avskaffade man socialdemokraternas mål om hälften kvinnor för att man inte tyckte att kvotering behövs, eller för att man ogillade grundtanken med en mer jämställd fördelning? Det senare vore ju en pinsamhet.’

2 kommentarer

  1. Tjej, 16 år

    Jag har en fundering angående strävandet efter att alla ska vara lika mycket värda och hur samhället ska bli jämställt.
    Visst förstår jag tanken med att ha lika många män som kvinnor, men är kvinnor och män så pass olika i sitt tänkande att man ska se på dem som två olika kulturer i samma samhälle och därför få fysiskt lika stor plats för att kvinnor, SOM GRUPP, har en åsikt och män, SOM GRUPP, en annan. Visst, jag förnekar inte att det finns många chefsposter som besitts av en man av orsaken att han inte är en kvinna, men är det den stora roten egentligen?
    Rättvisan är väl att människan som är mest passande av dem som söker ( -oavsätt etnicitet, religion, sexuell läggning eller kön- ) ska få jobben. Det innebär inte att de mest passande alltid ska vara lika många kvinnor som män? Alla människor är ju jämställda och enskilda individer?

    Ett nutidsscenario som jag skulle kunna tänka mig ske är att en arbetsplats utvecklar en slags fobi för att stämplas som kvinnonedsättande och DÄRFÖR höjer lönen för kvinnan på arbetet i jämförelse med mannen. Även fast den här mannen kanske jobbar mycket bättre och gör en större insats och/eller att den här kvinnan inte sköter sitt arbete, så kan ändå kvinnan få lika mycket pengar som mannen, men enligt mig i detta fall oförtjänat. Det är inte heller rättvist.
    Men självklart har väl folk en poäng i att det av historiska och konservativa skäl finns många kvinnor som inte blir rättvist behandlade och diskriminerade.
    Jag undrar bara om inte det ultimata, mest rättvisa och bästa samhället -som jag utgår att vi strävar efter att vara- skulle hantera problemet annorlunda och se den sanna ekvationen.
    Kommentera snälla! Jag vill veta vad andra tycker om och om det ligger något i den här tanken?

  2. Ola Nordebo

    Jag tycker att du för ett klokt resonemang som visar på problemen med just kvotering som metod och det konstiga att ha bestämda siffermål och som lyfter fram många av de viktigaste aspekterna av debatten.

    I den här kritiken av regeringen har argumentationen gått ut på att om man låter just individuella kvalifikationer och meriter för de aktuella jobben styra så är det väldigt osannolikt att fördelningen skulle bli så sned som 72-28 till männens fördel.

    Alltså tyder det på att någon form av annan kvotering förekommit när siffrorna ser så ut.

    Om kompetens och meriter får styra vid nyrekryteringar är det rimligt att anta att fördelningen blir relativt jämn, och därför behöver man inte använda kvotering, bara avskaffa alla gamla typer av kvotering där vissa grupper definierats som grupp och gynnats på bekostnad av andra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.