Lennart Holmlund talar om veganer och läktare

Lennart Holmlund svävar ut i det ena absurda, irrelevanta försvarstalet efter det andra med anledning av kritiken mot hans sexistiska skämt – nu handlar det visst om veganer, läktare och VK:s ledarsida.

Jag vet inte helt vad detta rör sig om, men misstänker att vi måste gå tillbaka till ett tidigare sekel för att hitta förklaringen och att det ger ordet långsint en ny dimension.

Men för att även Lennart Holmlund ska förstå vad diskussionen handlar om så ska jag vara väldigt tydlig på några punkter:

Lennart Holmlund får berätta vilka historier han vill, men han får också ta ansvar för innehållet i dem och vara beredd att få kritik om attityden i hans historier som i det här fallet uppenbart strider mot det han påstår sig stå för politiskt. Holmlund är en sådan där makthavare som tenderar att bara bry sig om det fria ordet när det gäller honom själv, men aldrig när det gäller hans kritiker.

Lennart Holmlund kan publicera inlägg hur han vill på sin blogg, men vanligtvis publicerar han samma inlägg på vk.se som på sin s-blogg. Den här gången gjorde han det inte. Den givna följdfrågan är varför? Anade han kanske att den inte var något han vill stå för inför en bredare publik?

Att vulgära historier tydligen är vardagsmat i officiella sammanhang och Lennart Holmlunds umgängeskrets gör ju inte direkt kritiken mot att han återger dem i rollen som Umeås ledande kommunalpolitiker mindre relevant.