Stockholm, Carl Bildt och Jan Björklund.

Gårdagens Vänsterpressföreningsmöte i Stockholm innefattade samtal med Carl Bildt på utrikesdepartementet och Jan Björklund på utbildningsdepartementet.

Det blir ofta betydligt intressantare diskussioner vid den typen av pressträffar, när tiden är lite längre och stämningen mindra anspänd, än vid normala, snabba presskonferenser vanligtvis knutna till en dagsaktuell händelse.

Jag ska återkomma med intryck och analyser från dessa samtal i lite mer utförlig form, men de två tillställningarna skiljde sig ganska tydligt åt till sina karaktärer – en utrikesminister med statsminister- och partiledarkarriär bakom sig och en utbildningsminister med åtminstone en partiledarkarriär framför sig.

Sådant sätter sina avtryck i frågeställningar, tonfall, referensramar, attityder och strategier.

För övrigt är tennisbanan som de lagt in mitt i Stockholms central en av de ickepolitiska höjdpunkterna hittills under Stockholmsbesöket. Det har jag inte sett där förut – men jag fick direkt lust att spela själv i den miljön.

Något besök i de gamla hemtrakterna ute i Tensta blir det knappast den här gången, men jag slås som vanligt av hur snabbt man glömmer bort skillnaden i tempo och folkmängd mellan stora, mindre städer och storstäder.

Redan dagens färd med buss och tunnelbana in till stan och promenad från Hötorget till riksdagshuset var en klar påminnelse om detta – både om storstadens myller och tjusning och om dess tunnelbaneleda och stress.

I morgon väntar en spännande disputation på universitetet.