Elevbetygsättning av lärare ett okunnigt och populistiskt förslag

Det var inte helt klart i gårdagens fullmäktigedebatt om socialdemokraterna verkligen förstått bakgrunden till debatten om huruvida elever ska betygsätta lärare.
Deras partikamrat, Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (s), har alltså föreslagit att sådana betyg från eleverna på lärarna ska vara en utgångspunkt för hur chefer utvärderar lärarnas insatser och möjligen även för lönesättningen.

Det förslaget har jag skrivit om och sågat tidigare på ledarsidan. Och eftersom det inte är glasklart om socialdemokraterna i kommunen inser varför tanken på elevers betygsättning av lärare som lönesättande är en allvarlig nedvärdering av lärarrollen och ett undergrävande av kunskapsskolan är det tvunget att återkomma till ämnet.

Förslaget har väldigt lite med ökat elevinflytande och bättre utvärdering i skolan att göra. Det är ett förslag som fullföljer en urspårad skolpolitisk hållning byggd på tre grundpelare: underkännande av kunskaps- och inlärningsperspektivet, ifrågasättande av lärarrollen och ointresse för skolans arbetsmiljö.

Det finns knappast någon annan professionell yrkesgrupp som skulle behandlas med samma nedlåtenhet och lätta mobbingtendens som sker med lärarkåren i det aktuella förslaget. Lärare ska utvärderas och granskas med höga krav, det är en självklarhet. Att lärarutbildningarna fått djupgående kritik för både bristande kvalitet och märkliga upplägg är berättigat. Lärarfacken själva har med överdrivet skråtänkande gjort den egna yrkesidentiteten onödigt inskränkt.

Men läraryrket är ett av de viktigaste framtidsyrkena. Det måste just därför stärkas, breddas, göras mer populärt bland blivande studenter och ges villkor som gör det till ett lockande vägval för fler. Tas inte lärarrollens värde och stolthet, skolans utbildningsuppdrag och behovet av en trygg, kreativ arbetsmiljö även för elever och lärare på allvar kommer inget av detta att ske.

Lärares insatser ska bedömas och behandlas på samma seriösa, professionella sätt som andra yrkesgruppers. Det aktuella förslaget vill gå motsatt väg, underminera själva föreställning om existensen av pedagogisk kompetens och radikalt förminska lärarrollens status genom att frånkänna det en viktig, ansvarsfull ställning. Det riskerar i snabbt förlopp att förlöjliga läraryrket, göra det ännu mindre populärt. Elevinflytande i en mer seriös bemärkelse skulle det knappast främja, men försämrad arbetsmiljö med största sannolikhet.

Förslaget om elevers betygsättning av lärare som grund för chefsutvärdering och lönesättning är utpräglat populistiskt, okunnnigt om skolan som arbetsplats – rollfördelningen mellan lärare och elev – och sprunget ur en ytlig och begränsad syn på både elever som kollektiv och på begreppet elevinflytande. Att socialdemokraterna i kommunen inte avfärdar det på en gång är oroväckande.

En kommentar

  1. alfredo castro

    ”Det finns knappast någon annan professionell yrkesgrupp som skulle behandlas med samma nedlåtenhet och lätta mobbingtendens som sker med lärarkåren”
    Jo,
    Jag instämmer helt och hållet i detta påstående.
    Jan Björklunds populistiska och tvångsaktiga nedvärdering av lärarkåren och det svenska skolan har bidragit till ett ytterligare degradering av lärarnas statusen.
    För mer detaljerad information läs och lyssna på programmet Kris i skolan.
    Skolminister Björklund förvränger verkligheten med fabulerande statistik.
    Ingen av hans påståenden om att den svenska skolan är sämst på en rad faktorer stämmer.
    T.o.m. Finland (det förlovade paradiset för FP) uppvisar enligt oecd statistik större disciplinära problem än Sverige, för att nu bara nämna ett av många exempel ur Björklunds populistiska jargong.
    Läs och lyssna på serien ?Kris i skolan? p1 söndagar kl.13.00

    ?Världens största ordningsproblem?
    http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=3238&Artikel=2249994

    Utbildningsminister Jan Björklund har återkommande gånger påstått att den svenska skolan är världsledande när det kommer till skolk, svordomar och oordning, ofta har han hänvisat till OECD:
    ?Enligt OECD-statistik så har Sverige världens största ordningsproblem i vår skola.?
    Skolakuten (radio) – 2006-12-12
    ?Vi ska komma ihåg att svensk skola är enligt OECD nu den skola som har mest skolk i hela världen, mest problem med skadegörelse i hela världen och det grövsta och mest kränkande språkbruket i hela världen.?
    Agenda 20061105
    ?I ett par avseenden har ju OECD konstaterat att vi är värst i världen: vi har mest skolk, flest sena ankomster, störst skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket.?
    Metro – 2006-12-27
    ??Vi har mest stök och disciplinproblem i vår skola i hela den industrialiserade världen. Enligt OECD ligger Sverige i topp när det gäller skolk, skadegörelse och kränkande språkbruk. Vi måste vakna upp och inse att det inte fungerar.??
    GT – 2007-03-14
    ?? Enligt en internationell studie av OECD har svenska skolor störst problem med skolk, för sen ankomst, skadegörelse och ett kränkande språkbruk.?
    Sydsvenskan – 2007-03-05
    ?Svenska skolor har mest skolk, mest sena ankomster, mest skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket i hela den utvecklade världen, enligt OECD.?
    SvD Debatt – 2005-10-03
    Inte mer skolk och stök än genomsnittet
    OECD gör undersökningen PISA (Programme for International Student Assessment). Den har gjorts tre gånger hittills och den omgång där man tittat mest på skolklimat är, enligt analytikern Claire Shewbridge som arbetar med PISA, 2003-års upplaga av undersökningen.
    I PISA 2003 finns inga uppgifter om grovt språk, stölder eller skadegörelse. Men det finns två tabeller (5.2 och 5.3) som rör skolk, frånvaro och ordning. I den ena tabellen är det rektorerna som uppskattar i hur hög grad skolk, oordning och droger hindrar elevernas lärande och i den andra uppskattar eleverna vilka beteenden som förekommer under varje eller nästan varje mattelektion.
    I båda fallen hamnar Sverige någonstans i mitten av tabellen, på eller i närheten av OECD-genomsnittet. En hel rad länder hamnar alltså sämre än Sverige i dessa två tabeller. Ett av dessa är mönsterlandet Finland. Där uppskattas ogiltig frånvaro och skolk från enstaka lektioner vara ett större hinder för elevers lärande, enligt rektorerna, jämfört med Sverige. Och de finska eleverna uppskattar i högre grad än de svenska eleverna att det är störningar och oordning, att elever inte lyssnar på sin lärare, att det dröjer långt efter lektionens början innan eleverna börjar jobba och att lärarna får vänta länge på att eleverna ska lugna sig.
    Tryggast i världen
    Samtidigt som resultaten av PISA 2003 presenterades också en annan internationell undersökning, TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) som görs av den fristående organisationen IEA. I den internationella rapporten TIMSS 2003 står det inte heller något om skadegörelse, svordomar eller stökiga klassrum. Det finns dock två intressanta tabeller om skolklimat.
    Den ena tabellen (8.6) bygger på en enkät till rektorer där de fått uppskatta hur vanligt förekommande det är att elever i årskurs åtta på deras skola kommer för sent, skolkar eller är frånvarande och hur stort problem det är. Sverige hamnar då långt ner, om än inte längst ner.
    I samma del av rapporten finns en annan tabell (8.8) där Sverige sticker ut mer. Nämligen den tabell som bygger på den delen av elevenkäten med frågor om trivsel och trygghet i skolan. Och när eleverna svarar på frågor om de blivit bestulna, retade och fått ta emot glåpord, exkluderade eller slagna i skolan, säger en förkrossande majoritet, 8 av 10 svenska elever att inget av dessa saker förekommit senaste månaden. Och Sverige toppar därmed tabellen. De svenska eleverna känner sig alltså tryggast av alla medverkande länders elever.
    Grovt kränkande språkbruk
    Men var har Jan Björklund hittat belägg för att gång på gång påstå att ?Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sena ankomster, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk i klassrummet med svordomar som Sverige. I inget annat land är det stökigare i klassrummet än i Sverige.? DN – 2005-07-07
    Det visar sig att TIMSS-enkäten till rektorerna också hade med frågor om svordomar, störningar i klassrummet och skadegörelse med mera. Resultatet av de frågorna har man dock valt att inte redovisa i den internationella huvudrapporten. Men de som gjort den svenska delen av undersökningen redogör för de siffrorna i en svensk rapport, och jämför då Sverige med ett eget urval på 20 av de 50-tal länder och regioner som är med i undersökningen. Och där är det så att det enligt rektorerna är vanligt förekommande med dessa problembeteenden även om Sverige inte alltid är entydigt värst.
    – När man säger inget annat land låter det som att det är en jämförelse med hela världen och det har vi inte riktigt grund för. Jag kan också tycka att det är lite onyanserad bild. Vi är inte fullt så unika i alla de här avseendena. När det gäller grovt språk i klassrummet, i TIMSS så ställdes frågan om hur ofta svordomar förekommer bland elever i år åtta på skolan och där ligger vi högst, men det är inte begränsat till klassrummet, säger Susanne Alger på Umeå universitet som arbetade med TIMSS 2003.
    I enkäten till rektorerna står det inte heller något om grovt eller kränkande språk. Däremot så får eleverna, som tidigare nämnt, ta ställning till om de under senaste månaden blivit retade eller fått ta emot glåpord och 9 av 10 svenska elever svarar nej på den frågan, vilket är mycket högre än genomsnittet för de tjugo länder Sverige jämförs med i den svenska TIMSS 2003-rapporten.
    När professorn i statistik Elisabeth Svensson studerar skolklimatstabellerna i TIMSS 2003 upptäcker hon också att den statistiska felmarginalen i rektorstabellen är väldigt stor, medan resultatet i elevtabellen är säker.
    ?Vi kan inte säga att Sverige är bättre eller sämre än 14 andra länder.?
    Lyssna på statistikprofessor Elisabeth Svensson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.