God ansats att avskaffa Jantelagen

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag utvecklade tidigare blogginlägg till en ledarkrönika på dagens ledarsida:

————————————————

Det är mycket Åsele nu – bra!

Så lätt avskaffar man inte Jantelagen. Den antar många skepnader, rinner in genom minsta springa, tränger sig på var helst den kan. Men den presenterar sig sällan med namn, utan bara finns där som en långsamt stigande, kall, förlamande blöta kring fötterna i rum, by, bygd och stad. Och om det krävs materialiserar den sig i form av snustorr kommunallagsformalia. Då är det onödigt att gå den till mötes.

Det blev en krock mellan fullmäktigeparagrafer och pr-kampanj när Åseles beslut att avskaffa Jantelagen vid måndagens fullmäktige stöp på en invändning om felaktig ärendeberedning. Naturligtvis framstår det som lite löjeväckande när en enbart symbolisk och i alla avseenden sympatisk handling inte kan få löpa igenom utan byråkratiskt trassel. Man kan fråga sig om det inte finns andra tillfällen i den norrländska kommunalpolitikens historia när en titt i kommunallagen hade varit mer motiverad än i just det här fallet.

Må vara hur det vill med den saken. Ansatsen i Åseles kampanj – som i grunden handlar om att förbättra förutsättningarna för entreprenörer och som sätter upp mätbara mål i relation till Svenskt Näringslivs återkommande ranking av kommunernas företagsklimat – är god och torde inte vara föremål för någon oenighet. Den kunde faktiskt tjäna som förebild även för en större, mer resurstark kommun vid kusten som har vissa problem med företagsklimat och politiska attityder inför detta.

Var det ett misstag att föra kampanjens symboliska utspel ända in i den beslutande församlingen? Var det fel att göra en liten happening av det hela?

Nej, jag tycker inte det.

Idéer som testas, nya grepp som tas, annorlunda infall och kaxiga attityder som ges chansen är nästan aldrig problemet, inte ens när de leder snett. Politik är inte bara rent beslutsfattande – det är kommunikation också, opinionsbildning, viljeyttringar. Inställningen, däremot, inför nya idéer att ”det där går aldrig, så där brukar vi inte göra det hos oss, vad ska det där vara bra för, det där är nog inget att satsa på”, är väldigt ofta problemet.

Då vågar ingen prova, då tas inga initiativ, då går lätt allt sin gilla gång – utför. Åsele vill avskaffa Jantelagen, och kopplar det till företagsklimatet. Det är inte en unik, men en fin slogan för en kommun som skulle kunna titta på kyliga prognoser och deppa ihop. Istället medger man att läget är som det är, illa, och försöker bryta mönstret. Om man även lyckas ställa om gamla ovanor i vardagen också, på längre sikt, inte bara i hägn av en professionellt utformad kampanj, återstår att se. Men attityden är rätt. Jantelagen är ett otyg i Norrland; den måste bort.

Mer Åsele: i början av veckan kom nyheten att kristdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och Åselepartiet går samman och bildar Åsele kommunlista inför valet. Fem partier blir ett lokalt alternativ. Sådan variation kan bara välkomnas. Det är bra att partilandskapet och partiernas olika strategier skiftar ute i kommunerna och att stereotypa mönster bryts, så att inte kommunalpolitiken alltid bara blir en kopia av rikspolitikens dramaturgi. I väntan på renodlat personval och skilda valdagar är det utmärkt om partierna själva anstränger sig för att tänka nytt.

Det är mycket Åsele nu – bra!

Det är mycket Åsele nu

Av , , Bli först att kommentera 7

Det är mycket Åsele nu, med kampanjen mot Jantelagen (och själva ansatsen är ju trots allt viktigare än det formella beslutet) och så det här sammangåendet av fem partier till ett.

Bra att partilandskapet och partiernas olika strategier kan skifta ute i kommunerna och att stereotypa mönster bryts, så att inte kommunalpolitiken alltid bara blir en kopia av rikspolitikens dramaturgi. I väntan på mer renodlat personval och skilda valdagar är det utmärkt om partierna själva anstränger sig för att tänka nytt.

Så här såg för övrigt valresultatet i Åsele ut 2006.

Norrlands stora utmaning

Av , , 1 kommentar 8

Det här seminariet i går kväll är utgångspunkten för en signerad text av mig på dagens ledarsida där jag snuddar vid temat. Men det finna mycket att säga kring och återkomma till i den här stora frågan, och även seminariet i går tog upp många olika aspekter av den. Om detta borde mycket av valrörelsen i Norrland och Västerbotten handla.

———————————————

Norrlands stora utmaning under 2000-talet

Kan invandring och tjänstenäring rädda Norrland?

Den tillspetsade frågan var utgångspunkt för gårdagskvällens seminarium om Norrlands demografiska framtid som tankesmedjan Fores anordnade i Umeå, med Nils-Gustav Lundgren från Luleå tekniska universitet, Thomas Westerberg från Region Västerbotten, Clara Sandelind från Fores och Torbjörn Halvardsson från Företagarna som debattörer.

Svaret är ja.

Bakgrunden – som nu betonas med allt mer påträngande tonfall av forskare, politiker och företagare – är att Norrland, om ingenting görs, riskerar att bli en ekvation som på sikt inte går ihop.

Med undantag för några starka kuststäder står Norrland inför mycket svåra utmaningar de närmaste decennierna. Den demografiska utvecklingen, om de statistiska prognoserna om befolkningstal och åldersfördelning slår in, kommer att utsätta välfärdssystemen och de lokala ekonomierna för ett omöjligt tryck.
Arbetskraften kommer inte att räcka till. Arbetsmarknaden kommer att smalna så att inga inflyttande familjer klarar hushållsförsörjningen. Service och utbud kommer inte längre att kunna finansieras. Ägare och investerare kommer i allt mindre utsträckning att ha förankring i regionen. Västerbottningarna kommer att bli fattigare.

De värden och goda förutsättningar som finns på den norrländska landsbygden kommer i ett sådant läge inte längre att väga upp en den negativa befolkningsutvecklingen. För mitt bland alla de resurser som Norrland har i stor rikedom kommer i så fall den allra viktigaste att saknas – människorna.

Därför måste Norrland locka fler att flytta hit, inom landet och genom invandring från andra länder. Då måste det dels finnas fler jobb på en mer differentierad arbetsmarknad än i dag – fler innovativa entreprenörer måste vilja och kunna satsa på sina idéer just här; dels måste Norrland av fler än i dag förknippas med hög livskvalitet.

Det anknyter till vad Lars Westin skrev i sin tänkvärda och uppmärksammade debattartikel i VK i lördags om hur Norrlands befolkningsutveckling kräver en ny strategi “där livs- och boendemiljöer tillsammans med invånarnas egen förmögenhetsbildning sätts i fokus.” Utan människor, företagare och arbetskraft, går det inte. Och människor flyttar som de vill. Bara om Norrland kan erbjuda med Westins ord, “en bredare portfölj av attraktiva livsmiljöer” kan regionen som helhet undvika nedgång.

Kring de här ödesfrågorna borde den regionala valrörelsen kretsa. Hur kan Norrland knyta an till sina bästa traditioner av att låta olika inflöden utifrån berika varandra och den mottagande bygden? Hur kan Norrland bredda den industri- och råvarubaserade ekonomin med jobb och företagande inom nya, växande tjänstenäringar? Hur kan hämmande administrativa gränser och inomregional misstro övervinnas och Norrland samla sina resurser som en aktör? Hur kan Jantelagen bekämpas och avskaffas, formellt och i praktiken?

Att erkänna problem, ställa rätt frågor och se möjligheter är en bra början.