Bluffmakeri om gårdsförsäljningen

Gårdsförsäljning av alkohol är ämnet för min ledarkrönika i torsdagens tidning:

—————————————————

Bluffmakeri om gårdsförsäljningen

Visst låter det idylliskt. Gårdsförsäljning av lokaltillverkat, svenskt vin i liten skala intill somriga hagar som en chans för svensk landsbygd till fler besökare och levande landskap. Reklamstrategerna kan vara nöjda; småskalighet, landsbygd, genuin matkultur och turism – vem kan vara emot en sådan idyll, när den hägrar bara en uppkorkad, lokalt tappad, liten obetydlig flaska och ett glimrande glas i solen bort? Som sommarvisa för fantasin tål refrängen att nynnas på. Med verkligheten har det hela föga att skaffa. Den skönsång som sakta men säkert ljuder genom de politiska instanserna i riktning mot lagstiftarna rymmer i det finstilta ett kvalificerat bluffmakeri.

Argumenten som framförs för gårdsförsäljning bygger nämligen på halsbrytande logiska volter.

Å ena sidan betonas att det bara handlar om mycket små mängder som skulle försäljas, med försumbara konsekvenser för totalkonsumtionen och utan några inverkningar på Systembolagets monopol. Men det är svårt att förstå hur kraven på gårdsförsäljning kan anses värda en sådan uthållig lobbykampanj, om värdet för landsbygden beräknas bli minimalt.

Å andra sidan utmålas gårdsförsäljning som ett potentiellt lyft för landsbygden, en chans till fler turister, större intäkter och levande landskap. Men det svårt att se hur det ett sådant anmärkningsvärt lyft skulle kunna ske utan en så omfattande försäljning av vin, sprit och öl att grundvalarna i den svenska alkoholpolitiken hotas.

Givetvis hänger det inte ihop.

Förklaringen till varför trycket på att införa gårdsförsäljning är så starkt är de ekonomiska intressena i bryggeribranschen. Gårdsförsäljning är en förskönande och flummig omskrivning – hur definieras gårdsförsäljning i en lagtext? – av ett första, juridiskt avgörande undantag från Systembolagets monopol; en ödesdiger reva, som sedan lär vidgas, söm för söm, i den restriktiva alkoholpolitiken.

Enligt nyhetsrapportering väntas den kommande utredningen, svart på vitt, inte bara säga ja till gårdsförsäljning av egentillverkat vin, utan även, för att leva upp till EU:s regelverk, förespråka att tillståndet utvidgas till försäljning av öl, vin och sprit från andra – inhemska som utländska – tillverkare. Det skulle ge klartecken för en storskalig försäljning vid sidan om monopolet, som därmed faller.

Allianspartierna är internt splittrade i sina reaktioner på detta. Det var lovande att folkpartiets ekonomiske talesman Carl B Hamilton i går talade klarspråk om att en sådan förändring skulle hota principerna bakom hela alkoholpolitiken och folkhälsan. Även på sina håll inom kristdemokraterna finns en stark skepsis. De starkaste förespråkarna finns inom centerpartiet och moderaterna.

Här pågår en dragkamp som kan få långtgående konsekvenser. För gårdsförsäljningen är ett hot mot den solidariska svenska alkoholpolitiken.

Jag brukar använda uttrycket solidarisk alkoholpolitik, inte, som det heter, av lyriska ambitioner, utan därför att uttrycket når hjärtat av den restriktiva grundtanken. Medborgarna accepterar ett detaljhandelsmonopol när det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker och vissa insnävningar när det gäller öppettiderna, av solidaritet med alkoholskadornas offer i samhället. Obekvämligheten för konsumenterna är marginell, men de positiva effekterna i form av minskade alkoholskador uppenbara och väl belagda. Alkoholproblemen försvinner inte, men begränsas när konsumtionen hålls i schack. Allt tyder på att en majoritet fortsatt ser det som en ansvarsfull, rationell kompromiss på ett område där ökad konsumtion alltid fått förödande sociala och ekonomiska konsekvenser.

Försöken att få bukt med det kopiösa supandet – genom måttfullare vanor och alkoholfria miljöer för politik, bildning och nöje – var en viktig del av folkrörelsernas demokratiarbete under Sveriges långa övergång från fattigt och ofritt land till en rik och välmående demokrati, med myndiga medborgare och ett vitalt civilsamhälle. Inte minst på landsbygden har insatser mot en destruktiv alkoholkultur bidragit till utveckling och livskvalitet de senaste 200 åren. I tider av nedgång och motgång har aldrig alkoholkulturen varit någon positiv kraft för lokalsamhällena. Att den inte nått tidigare epokers omfattning har varit en räddning i nöden för orter och byar.

Klartecken för gårdsförsäljning skulle sätta den solidariska alkoholpolitiken på spel. Det vore ett ansvarslöst, omotiverat och flummigt risktagande, till ingen nytta.

Etiketter: , ,

4 kommentarer

  1. Bengt Abelsson

    Instämmer helt! Systembolagets verksamhet ska inte _ får inte undermineras. Kanske, dock: Kan Systembolaget ges möjlighet att ha vissa försäljningsställen med (ytterst) begränsat sortiment, kanske samlokaliserat med ett utskänkningsställe?

  2. Stig H

    Apropå supande så gick det ju hett till på Bellmans tid. Jag har hämtat följande från den eminenta sidan bellman.net.

    ”I en varningstext för överdrivet supande 1754 står hur mycket man ansåg vara passande för en måttlighetssupare:
    ”en god sup på morgonen för att rensa den slemfulla magen, en på frukosten, en lite före middagen, att uppväcka matlust, en på fisken, en på eftermiddagen, en före aftonmåltiden, och en efter, s.k. nattsup.”

  3. Hans-Inge Smetana

    Hej Ola! Delar dina synpunkter i denna fråga. Man kan fundera hur människor väljer parti att rösta på. I samband med Vännäsdagarna hade vi en person som gick runt till oss fyra ”Allianspartier” och sa att han skulle rösta på någon av oss. Men han hade en seriös fråga som han ville veta hur var o en tycker och uifrån detta ska han välja parti. Frågen löd: – Vad anser ni om gårdsförsäljning av alkhohol? Nog är väl detta en ickefråga mot skola, vård etc. men det är ingen icke fråga totalt sett.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>