Det rör sig på djupet i världsekonomin

Börskurser brukar noteras i det allmänna nyhetsflödet när de rasar. Som i går när de sjönk dramatiskt runt om i Europa. Lugna återhämtningar veckan efteråt äger nästan alltid rum relativt obemärkt. För den som bara höjer på ögonbrynen vid rasen, men tittar åt annat håll därefter, kan intrycket uppstå att börserna är i permanent fall, att totalt kaos råder hela tiden.

Till det fenomenet, att fall väcker rubriker men inte återhämtning, finns en enkel förklaring. Vad som inger oro vid större börstapp är inte de trots allt begränsade värdeförlusterna, utan risken för att oron ska slå över i full panik. Att raset ska utvecklas till en krasch där allt förtroende även för tunga aktörer försvinner och en destruktiv, negativ spiral inte går att undvika. Det skulle, till skillnad från tillfälliga kurssvängningar, få djupa och långvariga konsekvenser för hela den globala realekonomin. För jobb, välstånd och framtidsinvesteringar. Med de farliga politiska följdverkningar det brukar ha.

I värsta fall kan, så ser mardrömsscenariot ut som får börserna att svaja, en ny finanskris stå för dörren som skulle sänka flera viktiga ekonomier samtidigt, utan möjlighet för regeringar eller centralbanker att hålla emot.

I sådana lägen gäller det för de som sitter på institutionell och finansiell makt att hålla huvudena kalla, utan att skönmåla läget.

Finns det rationella skäl till den oro som råder på börserna för tillfället? Står världsekonomin inför en ny jättekris? Eller handlar det bara om en lätt nervositet bland köpare och placerare, lite ryckiga, men över tid odramatiska anpassningar till ett nytt läge, utan långsiktig betydelse, snart glömda?

Den senaste tidens instabilitet har sina rötter i flera olika faktorer.

Kinas försvagade ekonomi är kanske det enskilt största orosmomentet. Tillväxten fortsätter att mattas och spekulationsbubblan hotar att slutligen spricka. Samtidigt ställer Kina om från en tillverkningsbaserad till en mer konsumtions- och tjänstedriven ekonomi. Vad betyder det för företag och branscher i Europa och USA som anpassat sig till den tidigare ordningen? Den kinesiska regimens hemlighetsmakeri och manipulationer bidrar till misstänksamhet inför alla rapporter.

Det rekordlåga oljepriset, och de sjunkande råvarupriserna, är också svårbedömda. Trots positiva konjunktureffekter för konsumenter och tillverkningsindustri, kan prisfallen slå hårt mot nyligen industrialiserade, råvaruberoende länder, och mot de frackingbolag i USA som – till priset av omfattande miljöfara – hjälpt till att hålla igång den amerikanska ekonomin.

Ska det låga oljepriset värderas positivt eller negativt? Utifrån vilka värderingar, vilka tidsperspektiv? Intressen kan stå mot varandra.

Och amerikanska centralbankens räntehöjning i slutet av 2015 – en signal om att den mest extrema penningstimulansen går mot ett slut – har tvingat många, vilket i grunden är sunt, att göra en ny, ärligare bedömning av investeringar, krediter och konkurrenskraft.

Börsoron är inte så dramatisk i sig – ännu. Ett par goda rapporter kan snabbt få kurserna att återhämta sig, och de flesta att titta bort igen. Men osäkerheten återspeglar hur svårtolkat läget är. Och det finns viktigare skäl än börsens psykologi att analysera situationen intensivt och noggrant.

Risken för en ny global ekonomisk kris i närtid är inte över. Hur återkommande kriser bäst kan förebyggas är inte en fråga om ren ekonomi – något sådant finns inte – utan om politik, värderingar och prioriteringar. Vad är kortsiktigt enkelt, vad är långsiktigt hållbart?

Börskurserna må skvalpa på ytan. Allvarligare saker rör sig på djupet.

**********************

Ett par tidigare krönikor på samma tema:

Centralbankernas dilemma och räntedebatten i USA

När världsekonomin biter sig själv i svansen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>