Nu börjar det svåra – slutar det med extraval?

KORTLEDARE: Allt tyder på att Stefan Löfven under tisdagen röstas bort som statsminister i riksdagen, efter socialdemokraternas och regeringens stora nederlag i valet.

Det är välkommet och principiellt viktigt att det sker vid första möjliga tillfälle. Löfvens sätt att vägra erkänna det parlamentariska läget har varit beklämmande. S-ledningens uppträdande har präglats av arrogans i ett svårt läge. Först när regeringsfrågan nollställs på ett ärligt sätt utifrån det krångliga valresultatet, går det att inleda förhandlingar om andra lösningar på riktigt.

Men de lösningarna, som måste vara blocköverskridande, verkar långt borta.

Det var positivt och förtroendeingivande att både centerpartiet och liberalerna under måndagen åter betonade att de inte kommer att ingå i en alliansregering som är på något sätt beroende av Sd. De står därmed fast vid tidigare besked, och klargör att mittenröster hjälper att hålla Sd borta från sakpolitiskt inflytande.

Men det är samtidigt helt uteslutet att socialdemokraterna ska acceptera en roll som stödparti åt en svag alliansregering eller att något alliansparti ska ge stöd åt ett regeringsunderlag där vänsterpartiet aktivt ingår.

Återstår gör då, senast inför nästa budget, antingen en S-C-L-Mp-lösning (trogna läsare vet att jag argumenterat för en sådan i flera år), ett S-M-samarbete (som bland andra Expressens ledarsida driver), någon form av M-Kd-experiment (vilket torde falla snabbt) eller extraval.

Det sistnämnda vore ett misslyckande, men ter sig allt mer troligt.