Nu måste C och L våga säga ja till något realistiskt alternativ

Centerpartiet och liberalerna har varit konsekventa när de röstat nej i de två statsministeromröstningar som hållits. Men nu måste de våga säga ja till något realistiskt alternativ också, för att inte tappa trovärdigheten. Sluta slösa bort tid på sonderingar som inte bygger på valresultatet. Det skriver jag i den här krönikan.

***

Det var, givet valresultatet, nödvändigt och demokratiskt självklart att riksdagens majoritet den 25 september röstade nej till Stefan Löfven som statsminister för en fortsatt S-Mp-regering. Och det var rätt och rakryggat, ideologiskt och utifrån givna vallöften, att centerpartiet och liberalerna på onsdagen var med och sade nej till Ulf Kristersson som statsminister för M-Kd-regering i beroendeställning till Sd.

Men mellan de två omröstningarna har ett slöseri av tid pågått, med veckor av låsta sonderingar. Principfasta nej till vissa lösningar har inte följts upp med konstruktiva ja till andra.

Önskedrömmar och självbedrägeri på flera håll har stått i vägen.

Även om det kan tyckas orättvist att två mindre partier står helt i centrum för en besvärligt regeringsfråga många har ansvar för, är det ofrånkomligt att allt fler otåliga blickar vänds mot centerpartiet och liberalerna. Det är där som alla processer tar stopp just nu. Och det är bara där som nya kan sättas igång.

C och L har sagt nej, med eftertryck, på goda grunder, i två omröstningar, men har i övrigt inte förmått förhålla sig till den parlamentariska situation väljarna röstat fram..

Förhoppningen om att socialdemokraterna ska gå med på att vara stödparti till en sammanhållen alliansregering var orimlig från början. En koalition mellan alliansen och miljöpartiet, till vilken hur som helst både M och Mp säger nej, blir inte tillräckligt stark i riksdagen för att fungera. Även spekulationerna i debatten om ett samarbete mellan C, L Och Mp, med Annie Lööf som statsminister, känns desperata, också för dem som i sak gärna skulle se en sådan ministär. En regering bestående enbart av riksdagens två minsta partier och ett som jublar högt över 8,6 procent, saknar parlamentarisk logik, kraft och mandat.

***

Slösa inte bort mer tid på tomma sonderingar som inte bygger på valresultatet. Det är dags att börja förhandla om konstruktiva lösningar. Blocköverskridande samarbeten med parlamentarisk verklighetsförankring, som har sakpolitiska förutsättningar att lyckas och utgår från vad en regering ska vilja åstadkomma själv, inte bara hindra andra från att göra.

C och L har inte vikit ner sig när högervreden i debatten vuxit till orkan senaste dagarna. De hedrar dem. Men nu måste de ta konsekvenserna av sina ställningstaganden och säga ja till någon realistisk lösning också, för att inte tappa trovärdighet.

Ett första steg vore att undersöka vad konkreta regeringsförhandlingar med S och Mp kan ge. Där finns en väg framåt, som inte prövats ännu. Det är, efter två förvirrade, förbittrade månader, svårt att se ett bättre alternativ.

************

Några fler krönikor på temat:

Dags för ett nytt kapitel i svensk politik

Talmannen kastar in något för att se vad som händer

Rappa på i regeringsfrågan – det här håller inte

Inled samtal mellan S, C, L och Mp på en gång

Så här skulle en lösning på regeringsfrågan kunna se ut

Sök samarbete över blockgränsen

En bedrövlig inrikespolitisk omognad

Erbarmligt läge i svensk politik

Farligt att leka med eldar på politikens ytterkanter

Har partierna lärt sig något av de förlorade åren?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>