Var inte naiva när de nya 5G-nätet byggs

Är en infrastruktur, som kan användas för utpressning, väl på plats, blir det svårt för ett litet land att korrigera frågor om makt och kontroll i efterhand. En inledande godtrogenhet kan skapa obehagliga, strategiska problem för lång tid framåt. Var inte naiva när besluten kring de framtida svenska 5G-nätet fattas. 

***

Det var en skämtsam oneliner med korn av drastisk sanning. Hösten 2007 satt jag med ett gäng ledarskribenter i utrikesdepartementet för en träff med Carl Bildt. När diskussionen kom in på den planerade, kontroversiella ryska gasledningen genom Östersjön, och eventuella svenska betänkligheter, sade Bildt med ett leende ungefär (ur mitt minne): ”Om de inte sköter sig under byggnationen skickar vi arbetsmiljöverket på dem. Det är det kraftfullaste vi har.”

Med tanke på vad som framkommit senare om det svenska försvarets status vid den tiden, var det kanske inte enbart en lustighet. Men Putin lär inte darra inför svenska paragrafer. Geopolitiska realiteter är bistrare än så.

Är en infrastruktur, som kan användas för utpressning, väl på plats, blir det svårt för ett litet land att korrigera frågor om makt och kontroll i efterhand.

Så är det även med utbyggnaden av framtidens 5G-nät. Hur, på vilka villkor och av vem den genomförs, är ingen liten fråga. 5G-tekniken kommer att få en avgörande betydelse för nästa fas av samhällets omfattande digitalisering.

I kombination med artificiell intelligens, är 5G en förutsättning för mycket av det framtidsspaningarna handlar om: Sakernas internet. Revolutionerande innovationer inom industri och tjänstesektor. Självkörande bilar. Effektiviseringar för en klimatsmart energianvändning. Samordning av livsviktiga kommunikationssystem.

Riskerna för extrem övervakning och sårbarhet vid terror och sabotage, ska inte underskattas. Men 5G kommer att prägla det mesta på 2020-talet.

Vem som ska ha kontroll över den grundläggande infrastrukturen, blir därför väldigt viktigt. Där krockar modern handelspolitik med klassisk säkerhetspolitik och komplexa, högteknologiska överväganden. Det är mot den bakgrunden konflikterna i USA och Europa kring det kinesiska telekombolaget Huawei, ska ses.

Huawei hör, bredvid Ericsson och Nokia, till de största aktörerna på området, med en kompetens och konkurrenskraft som gör det ekonomiskt lockande att låta företaget bygga nya mobilnät.

Men många varnar sedan länge för risken att Huawei, med sina kopplingar till den kinesiska staten, ska tvingas att bygga in s.k bakdörrar i systemen, som senare kan användas för spionage och sabotage. Det finns inga bevis för att något sånt skett, och Huawei betecknar misstron som orättvis. Även i samarbeten med andra bolag finns liknande risker, då tillverkningsprocesserna är komplexa och geografiskt spridda.

Ändå är Huaweis beroendeställning till Kinas regim speciell. Som tyske experten på IT-säkerhet och 5G, Jan-Peter Kleinhans, säger i en intervju med Deutschland Radio: Om Huawei skulle beordras av kommunistpartiet att inleda spionage, har företaget ”inget val”. Och Kinas regim har som bekant få skrupler.

Är pressade priser och snabbare utbyggnad värt den säkerhetsrisken? Bör Sveriges regering säga nej? Det är berättigade frågor. En inledande godtrogenhet kan skapa obehagliga, strategiska problem för lång tid framåt.

****

Tidigare krönika på temat:

Umeå som 5G-stad är bra, men blunda inte för problemen

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.