Liberal framgång i en nyauktoritär tid
De brutala morden chockade landet. 27-årige Jan Kuciak dödades av ett skott i bröstet. Hans jämnåriga fästmö Martina Kušnírová sköts i huvudet. De överfölls och mördades i sitt hem i Velka Maca, Slovakien, för ett drygt år sedan.
Omedelbart stod det klart att dådet hade direkt samband med Kuciaks arbete som grävande journalist. Hans granskning av kopplingarna i Slovakien mellan politiska kretsar, affärsintressen, EU-pengar och den italienska maffian hade redan lett till allvarliga hot från krafter som ville tysta honom. Polisutredningen efter morden avslöjade ytterligare korruption och brottslighet högt upp i ledande maktsfärer.
Demonstrationerna som följde efter morden riktades även mot regeringen och växte sig så stora att de bara några veckor senare tvingade fram socialdemokratiske premiärministern Robert Ficos avgång.
En av proteströrelsens ledande företrädare blev juristen och tidigare medborgarrätts- och miljöaktivisten Zuzana Caputová, 45 år gammal. Hon hade kort tid dessförinnan varit med om att dra igång det nya socialliberala partiet ”Progressiva Slovakien.
Förra våren meddelade hon sin kandidatur till 2019 års presidentval i Slovakien. Stödet för henne har ökat stadigt de senaste månaderna, i takt med att hon blivit symbolen för mångas hopp om en politisk nystart efter decennier av missförhållanden. Och opinionsmätningarna visade sig få rätt.
I lördags vann hon den andra omgången av presidentvalet med 58,4 procent av rösterna i en duell mot EU-kommissionens vice ordförande, Maros Sefcovic, som inte är formellt medlem men i realiteten varit det socialdemokratiska regeringspartiets kandidat.
Presidentposten i Slovakien är i första hand ceremoniell, och ger inte särskilt stora befogenheter, utöver vid vissa utnämningar och regeringskriser. Men Caputovas seger lovar gott för hennes nygrundade parti även inför nästa års parlamentsval, då långt mer – och regeringsmakten – står på spel.
Zuzana Caputová representerar en ny generation politiker i östra Europa, med liberala instinkter och förmåga att skapa folklig uppslutning utan att hetsa mot minoriteter, vädja till auktoritära lösningar eller ge efter för extrema strömningar. Hon har kampanjat med en positiv grundinställning till EU, och har under valrörelsen tagit tydligt ställning mot nationalism, homofobi och främlingsfientlighet.
I ett skede när helt andra rörelser kraftsamlar i Europa, och liberaler fått något onödigt uppgivet i blicken, är det hoppfullt att kandidater med konstruktiva, sansade budskap kan vinna stöd.
