Teknologiska framsteg, larm nu och lösningar på sikt

Krönika om tio framväxande teknologiska 2019 som ger hopp om framtiden, men inte befriar oss från svåra vägval och etiska frågeställningar.

***

”För guds skull Isidor, jag vet att du står för det nya. Men vad är det nya?”

(Gamle Baruch Hirschfeld i Theodor Fontanes ”Stechlin”, 1898.)

***

När World Economic Forum sammanställde en lista över 10 viktiga, framväxande teknologier 2018 handlade det bland annat om:

* Gentekniska innovationer – s.k. gendrivare – för att bekämpa spridning av farliga infektioner och sjukdomar,

* Cellforskning, elektroläkemedel och avancerade diagnoser för en effektivare, mer personaliserad och förebyggande medicin,

* Kött helt framtaget i laboratorier,

* En rad framsteg på området artificiell intelligens.

* Nanomaterial och sensorteknik med stor betydelse för exempelvis möjligheten att behandla cancer.

Fokus låg på medicin och hälsa.

På deras topp tio-lista över banbrytande teknologier i år, har tyngdpunkten förskjutits en aning. Somligt går igen, förstås. Men nu står hållbarhet, klimat och energi mer i centrum.

Så här ser listan för 2019 ut:

1. Starkare, mer användbar bioplast för en cirkulär ekonomi.

2. Sociala robotar, inte minst inom äldreomsorg och utbildning.

3. Extremt små, tunna metalinser som kan användas för nästa generations mikroskåp, kameror och andra optiska verktyg i datorer och system.

4. Medicinering som kan sättas in mot så kallade ostrukturerade proteiner, vilket ger hopp i exempelvis kampen mot cancer.

5. Smartare, effektivare gödsel med reducerad miljöpåverkan.

6. En ny form av kollaborativ telekommunikation med hjälp av sensorer, 5G-nät, augmented reality och virtual reality, så att människor inte bara kan se och höra varandra, utan också känna varandra fysiskt på distans.

7. Avancerad sökning och förpackning av mat byggt på blockchainteknologi för att öka säkerheten och minska matsvinnet.

8. Säkrare kärnkraftsreaktorer, som kan öka stödet för en ny utbyggnad.

9. Höjd kapacitet att spara enorma mängder data på litet utrymme och med mindre resursförbrukning tack vare DNA-teknik.

10. Nya lösningar för att i tillräcklig omfattning lagra energi från förnyelsebara källor som sol och vind.

Villkoren World Economic Forum satt upp för att en innovation ska placeras på listan är att den ska vara inriktad på att lösa existerande problem och ha potential att växa inom fem år. Tagna tillsammans ger sådana här listor därför en bild av på vilka områden utvecklingen förväntas rusa vidare i närtid.

***

En del av detta låter nästan för bra för att vara sant, och är det säkert också.

Som om tekniska innovationer plötsligt skulle lösa dilemman mänskligheten brottats med i århundraden.

Eller som om framsteg inom forskning och teknologi i ett slag skulle befria oss från etiska överväganden, målkonflikter kring frihet, rättvisa, liv, identitet, miljö och integritet, alla svåra prioriteringar utan givna rätt och fel. En sådan befrielse väntar inte.

Det är därför viktigt att den demokratiska diskussionen om både möjligheter och etiska frågeställningar, hänger med i tempot.

***

Att det faktiskt stadigt blir bättre i världen, på de flesta områden och med de flesta mått som vi brukar anse relevanta, får sällan genomslag i samhällsdebatten.

Det anses nästan lite fult och osofistikerat att konstatera sådana fakta.

Vi uppmärksammar därför tillfälliga eländen och kriser långt mer än djupgående, gradvisa framsteg över tid.

Ett skäl till det är den ”framstegsfobi” som råder i offentligheten och som Steven Pinker sammanfattat träffande i ”Upplysning nu. Ett manifest för förnuft, vetenskap och humanism”:

”…intellektuella vet att de kan vinna omedelbart anseende genom att peka på ett olöst problem och framkasta teorin att det är ett symptom på ett sjukt samhälle (…) När någon erbjuder en lösning på ett problem kommer kritiker snabbt att påpeka att denna lösning inte är ett universalmedel, en undermedicin eller en patentlösning; den är bara ett plåster eller en teknisk nödlösning som inte gör något åt de djupare orsakerna och som kommer att slå tillbaka med sidoeffekter och oavsiktliga konsekvenser. Eftersom ingenting är ett universalmedel och allt har sidoeffekter (man kan aldrig göra bara en sak), är dessa vanliga fraser inte mycket mer än en vägran att ens överväga möjligheten att något någonsin kan förbättras.”

Men det hör även till saken, att de flesta framsteg drivits på av kritiska opinioner som påpekat problem, orättfärdigheter, skandaler och missförhållanden i samtiden. Tack vare dem har resurser, vetenskap och politik kraftsamlat för insatser där akuta kriser hotat.

Så är det nu också. Att många innovationer 2019 handlar om miljö och hållbarhet, beror på att sådana opinioner överhuvudtaget uppstått. Vi behöver alltid båda: de som larmar akut och de som tålmodigt söker lösningar.

Ola Nordebo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>