Dragspelaren som underhöll bröllop och rymde ur finkan

Västerbottens minnen, del 5

***

Han var bygdespelman och buse i en och samma person, verksam i trakter där levande folkmusik och starka personligheter sedan länge gått hand i hand. När det stundade bröllop eller dans i förra seklets ungdom, lär det ha varit Nils-Isaksa-Edvins dragspel man frågade efter.

Jag har inte lyckats få reda på så mycket mer om honom, än det som står i byaskriften ”Kålaboda förr och nu” från 1978. Där berättas dock att Edvard Nilsson, som han egentligen hette, kom från Vebomark och var en färgstark person som de äldre i Kolaboda fortfarande mindes anekdoter om när boken skrevs.

Förutom att vara en ”erkänt duktig dragspelare” med många uppdrag, var Nils-Isaksa-Edvin också en ”slagskämpe av stora mått”. Vid ett tillfälle åkte han in i ”finkan i Ånäset”, men var snart ute igen efter att ha lyckats rymma ”genom skorstenen”.

Vem är förvånad? Det där vet vi väl sedan länge: om metalscenen är ett tillhåll för svärmorsdrömmar under argsint yta, är folkmusiken ett näste för rumlare i fårakläder.

***

Kolabodas egna bygdespelmän och deras många olika instrument under 1900-talet blev en del av det rika västerbottniska musikarvet. Åtskilliga från varje generation nämns i byabokens musikkapitel, där det dessutom går att läsa om hur de lokala danssätten skiftade genom åren. Från det tidiga 1900-talets hambo, vals, schottis och kadrilj, via 20-talets tango, foxtrot och slowfox, fram till 40-talets jitterbug, 50-talets twist och 60-talets shake.

Och en ”byns skald” fanns också, i form av Olga Andersson, som ofta anlitades för att ”dikta visor” till födelsedagar och bröllop, men som även skrev andra visor att sjungas till gitarr.

I såna miljöer såddes fröna till det senare svenska musikundret.

 

***********

Det här är femte delen i en bloggserie under namnet ”Västerbottens minnen”. Tidigare delar finns att läsa här:

När Viola, 12 år, gick som getare i Tegelträsk, sommaren 1927

Umeå universitet har folkbildningens pionjärer i Västerbotten att tacka för mycket

När doktor Ångström i Lycksele klagade på snöröjningen

Kommer dag, kommer råd, sa Mimmi i Tegsnäset

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>