Etikett: e-böcker

Om surfplattor, e-böcker och varför det är bättre nu

Av , , 2 kommentarer 10

Surfplattor, smarta mobiltelefoner, e-böcker och e-lösningar som de gamla demokratiska folkbildningsidealens drömverktyg, och som landsbygdens hopp, är utgångspunkten för den här krönikan; men också faror och kvarstående missförhållanden, risken för att teknik ska kidnappas och låsas in. Att ett verktyg är genialt betyder inte att det kommer till fri användning på de villkor man skulle hoppas. Men det vore reaktionärt att förneka framstegen och påstå att det var bättre förr. Med teckning av Niklas Eriksson i papperstidningen.

——————————————————

Om surfplattor och varför det är bättre nu

Jag vet inte om läs- och surfplattorna är här för att stanna. Men jag hoppas det. Man behöver inte vara tekniknörd, ha sålt sin själv till Amazon, ha ett religiöst förhållande till Steve Jobs, tro att Googles drivkraft uteslutande är att göra gott, ladda upp en ny film på YouTube varje dag eller tillbringa sitt liv på de sociala medierna för att se det uppenbara: tack vare internet, mobiltelefoner, läsplattor och mobila bredband har gamla demokratiska folkbildningsideal och folkrörelseambitioner plötsligt, efter över ett sekel, fått sina drömverktyg.

Om och hur de verktygen används, och vem som till slut får makten över dem på vilka villkor, är en nog så viktig och öppen fråga, som dämpar euforin. Men jag förstår inte dem som rynkar på näsorna och koketterar med sitt motstånd mot teknikutvecklingen i sig, eller mot e-böcker, e-tidningar och e-lösningar i största allmänhet, som hotades någon kär gammal ordning värd att försvara.

Det som pågår är en demokratisering av möjligheterna till läsning, kultur, kommunikation, debatt, skrivande, nyhetsinhämtning och nyhetsskapande, som varit otänkbar för bara ett par decennier sedan. Den nya mobila tekniken möjliggör för människor att vara intellektuellt och kulturellt aktiva på egna villkor i vardagssituationer och livssituationer där det tidigare var omöjligt. Det som varit ett ekonomiskt, socialt och kulturellt privilegium för vissa yrkesgrupper och vissa samhällsgrupper med gott om tid, stora resurser och närhet till maktcentra av olika slag – och därför inbäddat i exkluderande ritualer – har blivit möjligt för långt fler mycket oftare och med större spontanitet.

Fortfarande finns ekonomiska hinder för många människor att ta del av dessa möjligheter, ett tekniskt utanförskap existerar som kan få negativa följder för demokratin och samhällsdebatten. Men det krävs en särskild form av historielöshet för att tycka att det var bättre förr och inte glädjas över framstegen som skett.

Vad man föredrar är givetvis en fråga om personlig smak, vanor och situationer. Men för mig är e-böckerna, för att ta det som exempel – åtminstone den dag inom en närmare framtid då de är möjliga att låna smidigt på bibliotek – överlägsna pappersböckerna, på de flesta sätt. Man kan bära med sig hur många man vill – även när man cyklar – söka lättare i dem, växla mellan olika böcker och jämföra, skaffa ovanlig litteratur direkt utan att behöva vänta veckor på en omständlig beställning och köpa fler själv tack vare lägre kostnader.

Och ljudböcker möjliggör en läsning och ett tidsutnyttjande, exempelvis för cyklister eller småbarnsföräldrar, som annars vore omöjligt. De nya smarta mobiltelefonerna är en informations- och kommunikationsrevolution i det tysta framför allt för dem med ont om tid, krångliga livssituationer och stressiga jobb.

Den mobila tekniken och de framväxande e-lösningarna sparar tid, sparar plats, förkortar avstånd, minskar kostnader, förbättrar miljön, demokratiserar och ökar tillgängligheten till information och debatt, stimulerar möten över gamla gränser, jämförelser mellan här och där, dagliga utbyten av perspektiv. Något lite borde det väl höja pulsen.

E-boken, ljudboken och läsplattan kommer så småningom att bli vår tids bokbuss, lika snillrik som sin historiska föregångare. Den som tror att framtidens bibliotek till största delen handlar om att värna pappersboken och pappersboksläsandet, så låter det ibland, som det sett ut de senaste hundra åren har inte förstått mycket av de utmaningar som väntar. Det geniala med folkbiblioteken handlar inte om lojalitet med tillverkningsmaterial och distributionsformer, utan om det demokratiska tillgängliggörandet av bildnings- och kulturvärden.

Framtidens bibliotek måste möjliggöra samma demokratiska och jämlika tillgång och vägledning – till litteratur och forskning, oavsett i vilken form den distribueras, som biblioteken i dag.

Sviker biblioteken där, fångas de av nostalgi och förvandlas till museer över ett visst fysiskt sätt att läsa, kommer de att bli gradvis allt mer irrelevanta, till stor förlust för samhället.

Det snobbiga kramandet av pappersböcker – lysande i sin epok, allt mer opraktiska och omständliga i dag – och avfärdandet av e-böcker som något lite vulgärt och pinsamt, påminner om hur adelsherrarna kramade sina privatbibliotek innan folkrörelsernas mödosamma boklådor började bryta ned bildningshierarkierna.

Men att en utveckling är löftesrik och välkommen, betyder inte att den är problemfri eller att den avskaffar gamla missförhållanden. Sociala och ekonomiska klyftor i samhället kommer att föras över in i en ny teknisk verklighet och skapa nya maktstrukturer, nya kotterier och nya utanförskap, där inflytande i samhällslivet även fortsättningsvis beror på en plats i hierarkierna.

Marknaden för de mobila lösningarna hotas att fastna i nya monopol, inlåsningar, kontroll- och regleringsinstrument som ger några få stora, globala, ekonomiska aktörer och övervakningsfixerade stater enorm och orimlig makt, där medborgarna tvingas in i en passiv konsumentroll där valet står mellan att helt acceptera en aktörs lösning och världsbild eller hamna utanför. De absurda patentstriderna som rasar just nu mellan surfplatte- och mobiltelefontillverkarna visar hur mycket de anser står på spel.

Brutala, oacceptabla lokala produktionsförhållanden för att få ner priserna har redan uppmärksammats i flera fall och kastar en skugga över prisbilden som man inte får glömma.

Upphovsrättsproblematiken lurar också som en hämmande faktor för kreativiteten och gränslösheten. Piratpartiet har inte alla lösningar och är politiskt ofta sina egna snubbeltrådar, men de ska ha en stor eloge för att ha brutit upp ett antal slentrianmässiga mentala och intellektuella spärrar i synen på informationsdelning, som fortfarande styr lagstiftning och rättsskipning. Hur vägen framåt bäst formas må de visa strida om, men det är uppenbart att försvaret av den gamla ordningens detaljer snart nått vägs ände.

I många avseenden är det samma gamla, råa värld som förut.

Ändå finns det skäl för entusiasm över möjligheterna. Inte minst ur ett landsbygdsperspektiv. För landsbygden är det en helt ny chans att till livskvalitet, trots avståndet till kulturella och politiska centrum. För den som vill följa en nationell eller internationell debatt i olika medier eller utanför de traditionella medierna, söka eller dela information, ta del av nyheter utan tidsfördröjning, går det i dag lika bra från Västerbottens inland som från Stureplan, ibland kanske rentav bättre.

Den fysiska närvaron kommer fortfarande att spela en stor roll för idéutbyte, debatt och för makthierarkier och givetvis för förståelsen av andra länder och miljöer – men inte i samma exklusiva form som tidigare. Centrum- och periferiproblematiken kommer inte att försvinna, men förändras. De gamla hierarkierna kommer att ersättas av nya, men de nya kommer inte att behöva bli lika betongfasta som de gamla. Det blir inte lika givet längre utifrån vilka aspekter centrum och periferi, makt och maktlöshet, närvaro och utanförskap, ska definieras, tack vare de mobila lösningarna.

Titta tjugo år tillbaka i tiden och jämför. Det var inte bättre förr. Det är bättre nu.