NoRRdE - Eder tillgifne.

Tankar kring ett yrväder

Vuxenpoäng

Av , , Bli först att kommentera 2

I går var jag och Anna hemma hos hennes mamma Eva på middag. Mammas nya kille Ivar var också där, samt hans dotter med partner.
Vi bjöds på Tacos och det var längesedan jag åt det. Bäst var det att få lite kött.
Min sambo är vegeterian, och det är inte så att jag inte får äta kött, men det är Anna som står för matlagningen och då blir det vegetariskt. Sen är det bara onödigt att laga två sorters mat.

Hursomhelst.
Efter att vi ätit och tittat på semesterbilder från Thailand så spelade vi ett spel som hette "Vuxenpoäng". Jag fick mest vuxenpoäng. Hade det inte varit för att jag en endaste gång tagit med mig en fällstol med parasoll till en konstert så hade Anna vunnit. Jag vill också poängtera att jag var yngst i sällskapet.

Jag vill också tillägga att den där konserten inte var "en stå och trängas längst fram konsert"! Utan en lugn och trevlig tillställning där man satt och hade det mysigt och lyssnade på bra musik. Och jag mådde faktiskt riktigt bra i min stol under parasollet! 

På återseende.  

RFSL Umeå årsmöte

Av , , Bli först att kommentera 3

I onsdags hade RFSL Umeå årsmöte. Jag satt ju tidigare som vice ordförande. Jag valde att inte sitta med i styrelsen 2011, utan att istället sitta i valberedningen. 
Det brukar vara ganska svårt att hitta valberedning, men i år är vi tre stycken och det känns riktigt bra!

Det är iallafall skönt att vi nu har haft årsmöte. Jag, Camilla och Cornelia har slitit som djur med verksamhetsberättelsen för att få den färdig i tid, och den godkändes av årsmötet utan några som helst problem! 🙂

I år ska jag iallafall koncentrera mig på RFSL Umeås utbildningar. Både skolinformation och vuxenutbildning. Jag och Cornelia började ju redan förra året att omstrukturera skolinformationen, och i år är det tänkt att det ska vara klart. Det kommer bli ett spännande och givande år, tror jag! 

På återseende.

Sommaren 2003, det var tider det!

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag så har jag åkt en massa buss. Det har blivit hela fyra resor. Vissa dagar måste jag fara hem och ta ut Evert på håltimmen, eftersom han är så liten att inte kan hålla sig så länge som jag skulle vara borta. När jag skulle åka den sista bussturen hem så hände något fantastiskt! Jag åkte med reggaebusschauffören! Jag har ju hört talas om honom, men aldrig åkt. Det var en upplevelse. Är det nu man kan kalla sig en riktig Umebo?

Sen när jag och Anna åt middag så fick jag världens affärsidé! Jag kan ju såklart inte berätta vad den här fantastiska affärsidén är för något, för någon skulle vara smart nog att sno den och tjäna massor av pengar på min idé. 
Anna var kanske inte så imponerad av denna idé, men förhoppningsvis så får jag i framtiden chans att visa henne att det ju var en riktigt bra idé. Ja, den som lever får se- helt enkelt. 

En annan sak som jag har tänkt på då jag tagit en av dessa fyra bussresor är sommaren 2003. Jag kom att tänka på just den sommaren då "Brave new world" spelades i mina lurar. Sommaren 2003 jobbade jag hos Bodil Granberg, som ju hade "Bodils minicirkus". Iallafall så var jag med henne när hon skulle uppträda någonstans (minns inte vart), och det var en spektakulär resväg dit. Om jag skulle förklara det på engelska så skulle det rätta ordet vara "breathtaking", men jag kom inte på det rätta svenska ordet tills jag googlade. Hisnande och andlöst hade inte den rätta känslan..
När jag nu var på det där stället där Bodil och hennes minicirkus skulle uppträda, så hade de ett B&B, där en kille jobbade. Minns inte vad han hette heller, men jag tror att det var Christoffer. Vi hade iallafall väldans roligt, och jag fick följa med och mata näsbjörnarna som de hade. Bodil sa att Christoffer nog var kär i mig, jag var ju inte kär i honom, men jag tyckte om honom och vi trivdes bra ihop. För övrigt så tvättade han kaninernas vattenskålar med gräs, och sade att det var det bästa diskmedel som fanns. 
Det är fint att jag alltid kan åka tillbaka dit då jag hör den där låten. Jag undrar vad som hänt med Christoffer, hur det gick med den galna grisen, om näsbjörnarna finns kvar, om de två döva ungdomarna fortfarande är ett par och om jag har kvar den där skivan Christoffer gav mig?

På återseende.

Man får skämmes!

Av , , 6 kommentarer 4

Det är nästan så att jag får ont i magen, men bara nästan. Som bekant har jag ju inte bloggat på ett tag. Inte för att det inte händer något i mitt liv eller så, utan för att jag helt enkelt inte trodde att det var någon som läste. Men tji fick jag. Folk klagar till höger och vänster om att jag inte skrivit sedan i oktober. Vilket inte riktigt är sant, eftersom jag tror att jag skrivit i RFSL Umeås blogg. Jag är förstås inte riktigt säker på det, men det är ju lätt att kolla. 

Dessutom så är min sambo så fruktansvärt bra på att uppdatera sin blogg, så det har (innan alla började klaga) känts helt onödigt för mig att uppdatera min. Men nu är jag på g igen! I alla fall idag.

Så här är då lite uppdateringar. 

Jag har klarat av både Naturkunskap B och Matte B i skolan. Nu är jag inne på andra terminen, och sista på komvux. Läser denna termin programhantering, webbdesign, Engelska C och Matte C. Sen var ju tanken att man skulle komma in på en kurs på universitetet. Men det återstår ju att se. Jag har i alla fall klarat av min första skoldag idag på Östra, men det lilla snedsprånget att jag försov mig. Men ingen fara på taket. Jag kan minsann vara supersnabb om det behövs. Hitintills känns i alla fall mina kurser bra och kul. Men jag har bara haft en lektion i två kurser av fyra. Så jag ska inte ropa hej förrän jag vadat över. 

Ja, vi har ju skaffat valp också! Det är en Yorkshireterrier som heter Evert. Han börjar närma sig sex månader nu, och är kanske den mest underbaraste som finns. Vet att nästan alla säger så om sina valpar/hundar/katter/kaniner/vad-det-nu-kan-vara-man-väljer-att-ha-som-husdjur, men jag tror att det stämmer i vårt fall. Lill-Evert är den underbaraste. Förutom då när han är en fegis. Som han är ganska ofta. Men förhoppningsvis kommer det att bli bättre bara en annan slutar vara en fegis. Han tappar tänder så att det står härliga till och Anna är riktigt duktig på att lägga upp bilder på sin blogg. Kika in där ifall jag är för dålig att uppdatera här, vilket jag med största sannolikhet kommer att vara. 

Sen så var det ju RFSL Umeå också. Årsmötet närmar ju sig så det är en massa att stå i innan dess. Men jag känner mig inte så sönderstressad som jag var i förra veckan, nu kan jag sova i alla fall halva nätterna- och det är ju bra. I och med årsmöte så ska man ju också bestämma sig för om man ska sitta kvar i styrelsen eller inte. Olika delar av dagen känner jag varierande för det där. Så det återstår att se vad som händer. Jag kommer ju inte på något sätt lämna skolinfon bakom mig, utan den kommer jag fortsätta ha klorna i. På ett eller annat sätt. 

Ja, det var väl det jag kunde komma på. En snabb men ganska matig uppdatering. Känner mig riktigt stolt över mig själv som satte mig ner och skrev några rader. Sen kunde det ju vara trevligt om man fick ett par kommentarer så att man ser på mailen att i alla fall någon läser bloggen. Men känn nu för all del ingen press för det, men jag kommer nog fortsätta att vara en dålig bloggare om ingen läser min blogg.

Ta väl hand om er. 

På återseende.

 

Full fart!

Av , , Bli först att kommentera 1

Oj oj. Det har varit mycket nu. Förra veckan var det prov i Naturkunskap B. Jag minns inte att jag var så nervös innan ett prov då jag pluggade sist?! Jag var tvungen att ta en magkattarstablett innan jag gick till skolan.

Men tro nu inte att jag har tid att slappna av! Imorgon har jag mitt första prov i Matematik B. Men jag är inte i närheten så nervös som jag var förra veckan. Matten har jag koll på. Jag är mattesmart- tack vare Hanna. 😀

Sen så var det ju allt detta RFSL:andet också. Jag och Cornelia ska ju till Lycksele och skolinformera på torsdag. Det ska bli spännande! 😀

För övrigt så bloggar jag precis lika sällan i den andra bloggen, men jag tänker inte ursäkta mig nu när jag har ett så späckat schema.

På återseende.

 

Första skoldagen är över.

Av , , Bli först att kommentera 1

Ojoj. Jag hade glömt bort att det är jobbigt att gå i skolan. Eller glömt och glömt.. Jag vet inte om jag någonsin tyckte att det var särskilt jobbigt. Inte på det här sättet iallafall.

Idag hade jag ju min första lektion i Naturkunskap B. Egentligen så gick vi bara igenom planeringen för denna termin. Bara det var nog så jobbigt. I en och en halv timme koncentrerade jag mig på att lyssna på en lärare. Jag tappade fokus en eller ett par kanske 20 gånger under lektionen. Jag blir ju en aning rädd vart detta ska leda. Men jag tänker ändå att jag kommer gå in skorna lite och att det kommer att bli bättre med det där. Har man haft ett sjuårigt uppehåll är det kanske vanligt att man tappar fokus lite?

Har varit lite grötig i hjärnan hela dagen. Att man har haft styrelsemöte och behövt koncentrera sig även där. Ojoj, det händer så mycket med RFSL nu. Jag vet inte ens vart jag ska börja berätta. Bäst att nu kollar hemsidan så slipper detta inlägg bli så långt och komplicerat. umeapride.se

Men jag misströstar ej! Och det borde inte du göra heller! Det kommer att gå bra det här, och det kommer att bli kul. Jag har redan fått en vän och alla mina lärare kan redan mitt namn. Ja, tillochmed dem som jag inte har lektion med ännu. Är dock lite osäker på om det är bra eller dåligt, men all publicitet är ju bra publicitet..

På återseende.

 

Inför första skoldagen.

Av , , Bli först att kommentera 2

 Det är nästan exakt på dagen för 10 år sedan som jag började på det lilla Naturbruksgymnasiet Lillerud i Värmland. Nu, 10 år senare sitter jag med en liknande nervositet att börja skolan igen. 

Jag minns första dagen på Lillerud mycket väl. Man hade piffat upp sig för att göra ett bra första intryck. Jag hade inte kommit in på Lillerud direkt, så jag var dessutom sen att träffa mina klasskamrater. Jag gick vilse och kom dessutom sent till den första samlingen som jag skulle på. Bara för att få veta att vi skulle ta kort på en endaste gång. 

Men nu när jag sitter här så inser jag ju att gymnasiet gick väldigt bra. Och jag hade så ofattbart roligt. Trots att jag mest lallade runt under gymnasietiden så klarade jag mig alldeles utmärkt. 

Jag hoppas att det ska gå lika bra den här gången, om inte bättre. Nu när man är "vuxen" och förstår hur viktigt det är med utbildning och utbildar sig för att man vill, för att man har ett val. Det gäller att ta vara på den här tiden och den här möjligheten. Att inte bara lalla runt, utan att se till att man gör sitt yttersta för att lyckas. För att nå sina mål och drömmar. 

Omedvetet och ofrivilligt så har jag slungats tillbaka 10 år i tiden. Det är nästan så att man sitter och ler för att man var så liten, så naiv och kände sig så jävla cool för att man skulle börja gymnasiet. Min allra första vän på Lillerud var Lena. Jag minns att jag satte mig bredvid henne i gräset och började prata. Jag kan inte säga att vi är vänner nu. Men däremot känner jag att jag skulle kunna kontakta vilken som helst av dem och den där vänskapen vi hade skulle finnas kvar. Vi skulle kunna skratta åt våra minnen och dumheter. 

Det är ingen som glömmer Janets "ägglossning" eller Pias imitation av en råtta på en hamnrestaurang. Inte heller glömmer vi russefesten i Norge, eller den där förbannade kycklingsalladen. Bla bla yo och sockerpudding. 

Jag saknar dem alla på olika sätt. Och ibland, bara ibland, önskar jag att jag var tillbaka dit. Önskar att jag hade tagit mig i kragen och gjort mitt bästa. Men jag ska låta dessa tankar göra mig en fördel denna gång. Ta mig i kragen och göra mitt yttersta för att vara en bra elev. 

På återseende.

Skolstart

Av , , 2 kommentarer 2

Var ju ett tag sedan man skrev. Det är bäst att man tar sig i kragen innan man blir utsparkad härifrån.. 🙂

På måndag börjar skolan. Det var ju ett tag sedan man gick i skolan nu. Men det ska bli kul! Har köpt dyra böcker som är alldeles skinande och okladdade i. Funderar på vad man ska ha på sig och är lite nervös. Jag hoppas att jag kommer att få trevliga klasskamrater och bra lärare så att man inte behöver köra fast eller känna sig dum. 

Mitt i skolstarten är det mer RFSL än någonsin. Priden börjar ju närma sig och det ska bli kul. Min vän Marcus gör ju den officiella Umeå Pride låten som heter "Constantly In Love" som är i mitt huvud mest hela tiden. Det är verkligen kul att han ska göra den, men roligast är ändå att han ska komma hit och hälsa på!^^

På återseende.

Husfrueri.

Av , , 2 kommentarer 4

Idag har jag varit riktigt huslig. Jag började dagen med att vakna av att målaren kom för att silikona kaklet. Han sa igår att jag skulle få sovmorgon, men så vart det ju inte. Hursomhelst så kom jag ju upp i tid.

Det blev lite plugg på förmiddagen, som jag jobbade hårt med. Träddiagram. Lägesmått. Spridningar. Variationsbredd. Kvartiler.

Hujja. Jag minns att jag hade svårt för det redan på A-kursen, men idag så tror jag att jag knäckte koden och lyckades fatta vad det var jag höll på med. Vilket ju är bra när man läser matte. Det finns ju en massa regler i matte som man måste komma ihåg och absolut inte får bryta mot. Då blir det ju fel. Och rätt ska vara rätt.

Sen till lunch for jag och handlade. Jag kom till och med ihåg att ta med mig pantburkarna som vi glömt i två månaders tid. Jag ogillar skarpt att handla. Det är nästan så att jag hatar det. Men man vill ju inte säga att man hatar något. Men OM jag skulle hata något, så skulle det vara att gå på IKEA. Jag får rysningar bara jag tänker på det. Hujja.

Tvättade och lagade mat som den hemmafru jag är. Det blev Västerbottenspaj med en tvist. Jag gjorde som receptet sa med undantag för tomaterna, quornfärsen, kräm fräschen, kryddningen och havsromen… Jag väljer att kalla det "paj-med-Västerbottenspaj-karaktär". Just det. Så när Anna kom hem stod maten (nästan) på bordet.

På återseende.