”Mellan mål och medel är det medel som styr.”
”I den bästa av världar hade detta varit en genomförbar grej. Superbra tanke, vi måste våga drömma.”
”Sen är jag ju socialdemokrat, så självklart är jag för personalpolitiska förbättringar men det är så här verkligheten ser ut nu.”
Dessa tre citat är lyfta ur måndagens kommunfullmäktigedebatt, yttrade av socialdemokrater som på olika sätt försöker uppmana alla till deltagande i partiets favoritsport: Att sitta lugnt i båten.
Och att just sitta lugnt i båten är Socialdemokraterna oerhört bra på. Så bra att den facklig-politiska samverkan med Kommunal börjar svikta, när medlemmarna i äldreomsorgen helt enkelt inte orkar mer. Personal flyr fältet och talar om att gå ner till deltid igen för att mäkta med. De som stannar riskerar att bli sjuka, utbrända och olyckliga när de tvingas jobba övertid för att täcka för avsaknaden av vikarier och för låg bemanning. Samtidigt som alla ska jobba snabbare, billigare, mer flexibelt och med färre kollegor blir det svårare och svårare att få livspusslet att gå ihop.
Vi får fler äldre, och det är färre av oss som ska ta hand om de allt äldre och sjukare. De sviktande medlen från staten är ett problem som vi inte kan råda över på kommunal nivå. Socialdemokratiska ledamöter påpekar uppgivet, på senaste kommunfullmäktige, att alla inte kan arbeta i äldreomsorgen. Borde inte då Umeå kommun och den styrande politiken anstränga sig till det yttersta för att behålla den personal som finns i äldreomsorgen? Uppgivenhet till trots så kräver de akuta problemen i äldreomsorgen ändå lösningar av politiken, och därför behövs frågan ställas till den uppgivna socialdemokratin i Umeå: Vilka är era lösningar på de akuta problemen som finns i Umeå kommuns äldreomsorg?
All fokus riktas mot den personal som behöver rekryteras, men man glömmer den personal som faktiskt arbetar och gör sitt yttersta. Det spelar ingen roll hur många undersköterskor som rekryteras om man inte lyckas behålla de som i åratal slitit troget för våra äldre trots ständiga nedskärningar. Umeå behöver lösningar också för dem. Lösningar som att ta höjd för ett försök till en fungerande 3-3 modell. Att utöka möjligheterna till utbildning på betald arbetstid. Att bemyndiga personalen och ge dem möjlighet att kunna planera verksamheten och lägga sina egna scheman. Dessa är väldigt konkreta förslag på förbättringar som Socialdemokraterna avvisat och röstat ned.
Socialdemokraterna gör på senaste kommunfullmäktige en ansats till att angripa problemet på ett lite raljerande sätt och landar i den diffusa slutsatsen att man måste satsa långsiktigt. Men det är satsningar som personalen länge väntat på nu. Umeå kommuns alla omsorgsarbetare har med stort tålamod suttit lugnt i båten och sett sina skattemedel finansiera allt annat än investeringar i god personalpolitik. Det är smärtsamt tydligt att äldreomsorgspersonalen inte kan räkna med ett parti som så konsekvent ställer sig i vägen för alla försök till förbättringar i omsorgen. Unisont ojar man sig över den stundande personalbristen. Men sedan sitter man kvar, lugnt i båten. Men personalen och våra äldre har inte tid att vänta längre. Situationen är akut och kräver omfattande resurser och nytänkande för att personalen inte ska lämna äldreomsorgen.
Vänsterpartiet har massor av idéer på lösningar. Socialdemokrater, var är era?
Åsa Bäckström (V)
Andra vice ordförande, Äldrenämnden
Rebecca Sellstedt (V)
Ledamot, Äldrenämnden
Senaste kommentarerna