Jaa... jag hade god lust att skrika rätt ut, ett rungande "Jaaaaa!" - det känns ungefär som när Anja vurpade i OS och sedan kom igen och tog medalj ett dygn senare. En vanlig dödlig hade inte rest sig ur sängen dagen efter. Anja, du är odödlig.

Men nu handlade det om Jenningsskolan. Efter en lång och segsliten debatt fick vi i opposition den där röstens övervikt som behövdes. Troligen var det den gedigna utvärderingen som gjorde det. Det visade sig att pengarna som skulle sparas på en nedläggning nästan exakt motsvarade vad lokalerna kostar i hyra, och dessa pengar ska ju också ut. Visserligen skulle det inte belasta BoU-nämnden, men kostnaden skulle stanna i kommunen inom överskådlig tid. Det måste ha varit detta som gjorde att vi ändå fick tillräckligt med röster för Hans Lindgrens förslag.

Tänk, det trodde jag inte i morse... lika lite som jag trodde att Anja ens skulle stå på benen, den där dagen hon tog bronset. Nu måste också Jenningsskolan resa på sig och åka vidare mot seger.

I går var det fullmäktigemöte. Det mest besökta kommunfullmäktige jag har varit på någonsin. Den stora frågan var den om Jenningsskolan, och centerns förslag på nedläggning.

Som också Hans skriver på sin blogg så var underlaget inte alls särskilt bra. Man kan helt enkelt inte visa att det verkligen skulle bli avsevärt billigare att lägga ner skolan. Man kan inte heller visa vilka extra kostnader en nedläggning skulle leda till. Viktigast av allt var att vi inte hade några riktiga siffror på hur hela kommunen påverkas av nedläggning. Kan företagen säkra sin kompetensförsörjning, eller tvingas man till slut omlokalisera till en större ort där tillgången på utbildad arbetskraft är större? I så fall skulle en nedläggning av Jenningsskolan på sikt leda till färre anställda, färre kommuninvånare, lägre skatteunderlag och totalt sett ännu sämre ekonomi för kommunen. Men, som sagt, ingenting av detta är ordentligt utrett, och vi var inte överens med centermajoriteten Därför såg jag och oppositionen ingen annan utväg än att kräva återremiss. Om man inte ens är överens om siffermaterialet så går det inte att fatta en vettigt beslut.

Därmed vill jag tacka alla som stödde en återremiss. Det visade sig inte bli en minoritetsåterremiss, utan en majoritetsåterremiss. Största skillnaden är att det käns väldigt skönt att få stöd åtminstone i denna punkt av en majoritet av ledamöterna. Den andra skillnaden är lagteknisk: Då det var en majoritet som stödde återremissen har vi enligt kommunallagen fortfarande möjlighet att återremittera ärendet om det stöds av en tredjedel av ledamöterna, men det hoppas jag verkligen inte ska behövas. Det vore verkligen skandal om vi inte får fram uppgifterna som behövs efter att majoriteten fått detta i uppdrag. Jenningsskolan behöver verkligen arbetsro och ett positivt besked för att kunna koncentrera sig på att utveckla skolan och attrahera ungdomar, kanske inte bara i vår kommun.

Slutligen lite värdelöst vetande: Kommunallagen tog 24 tätskrivna A4-sidor när jag skrev ut den inför dagens sammanträde.