Livets hemligheter och mysterier

Av , , Bli först att kommentera 8

Äntligen fredag! Innan jag lämnar datorn för att förbereda med Kalles hjälp till fredagsmys vill jag berätta en gullig historia för ert behag!
 
För att bevisa att hon var såväl full vuxen som kunnig i köket bjöd en ung kvinna in sina närmaste släktningar till middag. Hon ville servera ugnstekt skinka så hon förberedde skinkan genom att först skära bort en tredjedel från dess ena ände och lägga den bredvid den större delen av skinkan – precis som hon hade sett sin mamma göra många gånger.   

Hon blev plötsligt nyfiken på denna omständiga ritual så hon gick fram till sin mamma och frågade varför det är så viktigt att förbereda skinkan på det där sättet. Mamman svarade – ärligt sagt är jag inte säker! Min mamma lärde mig att ugnsteka skinka så där så jag antar att det har någonting att göra med att skinkan blir mör och smakrik.  Så, gå och fråga mormor istället! 

Den unga kvinnan gick fram till sin mormor och ställde ivrigt men respektfullt sin fråga. Mormor tog den unga kvinnans händer ömt i sina händer och med en kärleksfullt leende sa hon – Eftersom jag inte hade en ugnsform som passade en sådan stor skinka blev jag tvungen att dela den så där!  

Så, därför kan det vara klokt att Ibland ifrågasätta våra gamla vedertagna traditioner! 

Bli först att kommentera

Sms etikett

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har förstått sedan många år tillbaka att människor beter sig som vi andra människor tillåter. Ibland är någons beteende så oväntat oförskämt att man blir helt stum med häpnad. Samtidigt vill vi själv inte bete oss elaka så vi törs inte säga någonting åt den personen. 
 
Jag pratar om Sms: etikett. Två personer håller på att prata när den ena personen plötsligt får ett Sms-meddelande. Samtalet vanligtvis upphör omedelbart eftersom Sms: mottagare inte kan motstå att plocka upp sin mobil och läsa Sms-meddelandet – som om den andra personen inte ens finns! 
 

Detta beteende för mig är fullständigt oförskämt särskilt när man tar hänsyn till att de flesta Sms-meddelanden handlar om att "köp mjölk på väg hem" och "vad sägs om att gå på bio på lördag". En person som plötsligt plocka upp sin mobil för att läsa Sms:et ger signalen att den andra personen inte alls är lika viktig som kompisen som vill få sällskap på bio på lördag!

Detta beteende kommer att fortsätta och accepteras så länge som det tillåts. Och jag tänkte inte tillåta detta i fortsättning!

2 kommentarer

Vilken vecka!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det står mycket på almanackan hemma för den här veckan, d.v.s. utöver menar jag de vanliga 40-timmars på jobbet (som egentligen borde vara 37-timmar men det tar jag senare som bloggämne). Så här ser veckan ut för mig: 

Måndag (idag): jobbar fram till 16.45. Mötet direkt efter jobbet i Vännäs kl. 18 (jag är redan där när ni läser detta). Ingen tid för middag. Hemma c:a kl. 20.30. 

Tisdag: Jobbar fram till 16.45 och är hemma kl. 18. Det blir en snabb middag eftersom det blir musikövning hemma hos oss redan kl. 19! 

Onsdag: Jobbar kvällstur och därför skall åka bussen som går förbi huset kl. 12.30. Innan dess tänkerl jag utföra mitt löfte att klippa Kalle. Om vädret är bra skall vi eventuellt gå ut och promenera. Därefter om det finns tid kvar (tveksamt) vill jag försöka hinna ett blogginlägg. Jag kommer inte att vara hemma före 22.30. Men det är ändå hyfsat tidigt tack vare Kalle som alltid hämtar upp mig i Vännäsby när jag jobbar kvällstur. Annars skulle jag bli tvungen att gå drygt 2 km i mörket och kyllan p.g.a. bussen inte kör förbi huset så sent på kvällen.

Torsdag: Jobbar fram till kl. 15.45 och är hemma kl. 17. Kalle kommer att rädda dagen igen genom att ha maten på bordet så att jag hinner äta innan jag skall köra iväg kl. 18 för att vara med på en annan musikövning (Umebygdens Spelmansgille) i Vännäsby. Inte hemma före kl. 21.20.  

Fredag: Jobbar fram till kl. 15.45 och är hemma kl. 17. Tursamt nog blir det bara fredagsmys som gäller och det kommer minsann att bli en härlig belöning till en hektisk vecka!

Men då kommer schemat att köra igång igen på lördag när det blir musikövning (bluegrass den här gången) bokstavligen hela dagen! Söndag måste jag stiga upp kl. 04.30 för att gå på jobbet fram till kl. 13. Och hela veckan kommer Kalle att hjälpa och stödja mig så mycket han kan. Puh – hoppas nästa veckan blir lite lugnare!

Bli först att kommentera

En hyllning till min man

Av , , 10 kommentarer 9

Denna är min absolut favoritbild av oss tillsammans! Den blev Kalles allra första "kan själv" fotografering när vi vistades i högakusten för några år sedan.

Förutsättningarna för att kunna bli kär i någon är att först tycka om och respektera den person. Förhållandet kan inte utveckla vidare till kärlek om inte man känner sig trygg och tillfredsställd i den persons sällskap. Min man uppfyllde dessa förutsättningar för flera år sedan och därför var det ingen konst att jag blev kär i honom! Nu vill jag berätta för er varför han förtjänar min kärlek och respekt!

Jag beundrar honom bl.a. för hans sätt att osjälviskt placera andras behov (särskilt mina) före sitt eget. Han är ofta mest nöjd och lycklig när han kan hjälpa andra – så länge som han får ett ärligt tack för insatsen. Han upplever ett tufft, knepigt eller tungt uppdrag som en härlig utmaning eller ett bra sätt att få lite motion i stället för att klaga!

 

Jag älskar honom för hans medkänsla, positiv attityd och skämtsam humor! Hans ömhet, nyfikenhet, intresse i livet, ändlös tålamod med mig, tillgivenhet och hans äkta intresse i mig och allt jag gör är för mig oemotståndligt! Han är snygg och varm och god! Hans famn är för mig den tryggaste, varmaste platsen i världen och till min stora glädje är han jämt bered att ta emot mig i sin famn när som helst!

Jo, självklart kan han visa sina dåliga sidor ibland eftersom han är bara en människa! Han kan vara väldigt envis och lite tjatig ibland. Han retar emellanåt mig lekfullt om mina små misstag och mina för honom konstiga vanor som vanligtvis känns roligt – men inte alltid! Han kan förstås bli indignerad och förargad precis som de flesta människor men det händer faktiskt inte så ofta och det går över fort! Men eftersom det finns betydligt fler goda egenskaper än dåliga egenskaper i min man är det ingenting att undra på varför jag lockades hit till Sverige, eller hur?

Jag respekterar honom för hans ärlighet, integritet, lojalitet, pålitlighet, känsla för rättvisa, förståelse, soliditet och punktlighet.  

10 kommentarer

Vår försenade fredagsmys

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Suck!  Nu efter en god middag inklusive lite rött vin känns livet riktigt bra. Just nu är jag lagom mätt och tillfredsställd av musiken som jag övat nästan hela dagen. Dessutom finns det för nuvarande inget problem eller bekymrar bland mina nära och kära och det känns härligt befriande!  Vi har just nu Kalles mycket snälla bror här på besök och tillsammans ser vi fram emot en trevlig kväll med roliga program på Tv:n.   

Kvällen blir för oss på ett sätt en försenad fredags mys eftersom jag var borta på en grymt roligt Irländsk ”session” igår kväll och därför missade jag den riktiga fredagsmysen igår kväll (läs mer om ”irländsk session” på min förgående blogg). Det finns någonting magiskt med fredagsmys som blir guldkanten på livet. Efter en vecka på jobbet och andra uppgifter som man är ansvarig för känns det helt underbart att få slappna av och göra precis det som man känner för under helgen.

Nu måste jag sluta detta blogginlägg eftersom jag vill spela en låt till innan jag ta min plats på soffan bredvid min älskade Kalle framför Tv:n. Trevlig fortsättning på helgen, allihopa!

Bli först att kommentera

Gårdagskvällens session

Av , , Bli först att kommentera 4

Bilden föreställer en riktig irländsk session

 

Det sägs att de bästa sakerna i livet är gratis och tiden som jag tillbringade igår på puben Krogen Krogen är ett perfekt exempel.  Nej, nej… jag var inte i fyllan och villan utan jag deltog i en irländsk ”session” (spelmansstämma) som var grymt roligt! Vi var inte så många musiker den här gången men man kan lugnt säga att det var kvaliteten istället för kvantiteten som räckte!   

En irländsk session är ganska informell eftersom musikerna sitter i en krets och spelar framför allt för eget nöje – men till publikens glädje.  Varje musiker får föreslå en låt eller helt enkel börja spela och de som kan låten hakar på.  Vi musiker imponerar, inspirerar och utmanar varandra och på det sätt kan man lära sig nya låtar, ny teknik eller fiffiga stilar.

Det var en ära att få spela med de andra mycket duktiga musikerna!  Förlåt om det låter skrytsamt men jag blev faktiskt imponerad av mig själv tack vare hur många låtar jag kunde spela! Jag har nämligen spelat irländsk folkmusik så pass länge att musiken finns i ett avseende i ryggraden. Så trots att jag inte hade spelat vissa låtar på länge kunde jag haka på och spela ändå – som om själva fingrarna kom ihåg hur låten skulle spelas även om hjärnan nästan hade glömt bort låten.

Jag kom hem kl. 02 i natt som var utan tvekan det senaste jag någonsin har varit ute på kvällen här i Sverige.  När jag vaknade kl. 09 i morse fanns musiken kvar i huvudet och rytmen fanns kvar i fötterna! Jag är grymt taggad och jag ser redan mycket fram emot nästa session. Jag vill komma med ytterligare fler låtar nästa gång så idag kommer jag säkert att nära på öva ihjäl mig!

Bli först att kommentera

My little pity party

Av , , 1 kommentar 5

Uttrycket "pity party" ("tycker synd om mig fest") används ofta i USA fastän den inte alls är en fest utan en tillfällig grinig sinnestämning när världen känns lite orättvis. Det innebär en lite överdriven känsla att andra människor är mer lyckligt lottad än dig själv.
 
Tidigare i veckan upplevde jag min första pity party hittills i år. Det var nämligen några saker som oroade och retade mig veckan innan som i sin tur satt igång min lilla pity party. Trots att jag är i stort sett frisk, har ett gott jobb, har ett tak över huvudet och är älskad och omtyckt handlade min pity party som vanligt om förhållandevis ytliga saker, exempelvis:

- Vissa personer har perfekta, problemfria barn men inte jag!
- Vissa personer kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt men inte jag!
- Vissa personer har vackra, vita, perfekta tänder utan en massa dyra reparationer men inte jag.
- Vissa personer lever utan dagligt diverse värk och smärta i kroppen men inte jag.

Ja, jag vet att det låter barnsligt men samtidigt tror jag att jag inte är den enda personen i världen som emellanåt unnar sig en liten pity party. Mina tillfälliga griniga sinnestämninger försvinner faktiskt mycket fortare om jag bara tillåtar mig själv att njuta av en pity party – delvis eftersom jag börja skämmas efter ett tag! 

Pity party’n började ta slut redan i ondsdags och nu känns det riktigt bra! Så, prova en pity party själv någon dag och se hur snabbt den går över!

1 kommentar

Två möjliga synpunkter

Av , , Bli först att kommentera 7

Häromdagen läste jag en artikel i VK angående föräldrar som flyttar för att bo närmare sina barn och barnbarn.  En studie visade att hela 85 % av föräldrar bor inom ett 5-milsavstånd och 10 % bor inom 100 meter av sina barn och barnbarn. Detta betyder att 5 % av föräldrar INTE bor i närheten av sina barn och barnbarn.

Jag tillhör klart och tydligt den sista nämnde gruppen eftersom jag medvetet har valt att bo c:a 600 mil ifrån mina barn. Detta kan bedömas i två olika avseende – att mitt fall är antigen unikt och intressant eller underligt och tragiskt.  

Det är verkligen fundersamt! Jag svänger personligt jämnt mellan de två synpunkter beroende på hur det just då känns varje gång att jag bedömer mig själv. 

Bli först att kommentera

Dagens skämt

Av , , Bli först att kommentera 5

Barnen sprang runt, lekte och busade på gräsmattan medan fyrabarnsmamman stod vid staketet och småpratade med sin nyinflyttade granne som var en kvinna i samma ålder. Under tiden blev fyrabarnsmamman tvungen att emellanåt avbryta samtalet en kort stund för att läxa upp ett eller det andra barn, blåsa på det onda eller bryta upp ett gräl mellan barnen.

Efter ungefär den femte gången att samtalet blev avbrutet sade fyrabarnsmamman till grannkvinnan – ursäkta mig, men du vet säkert hur det kan bli ibland med barn! Grannkvinnan svarade – nej, inte riktigt eftersom jag inte har några barn! Fyrabarnsmamman tittade på grannkvinnan med häpnad och frågade – men vad gör du i så fall för att uppleva frustration?

Bli först att kommentera

Hitta hit eller dit

Av , , 1 kommentar 5

Idag blev det lite spring inom sjukhuset. Den friskvårdsansvarig på min avdelningen är mycket engagerad på sitt uppdrag och han förslår ofta nya aktiviteter för att locka oss till motion. Ett av hans senaste förslag är att snabbt gå runt inom sjukhuset med ett orienteringsblad och hitta hit och dit.

Jag tyckte att det var en bra idé eftersom jag bara kan hitta direkt till min egen avdelning men inte så mycket mer. Dessutom händer det tämligen ofta att besökare till sjukhuset ber om hjälp av vi anställde för att hitta hit eller dit och det känns pinsamt att medge att jag själv inte har en susning!

Det var faktiskt roligt att orientera mig här i sjukhset och jag hittade det flesta målpunkt på orienteringsbladet under tiden jag hade på mig. Norrlands Universitetssjukhus är väldigt stort så det blev minsann en utmaning att hitta allt.

Men det slog mig till slut hur det måste känna för en stackars blivande patient! Han (eller hon) äre redan sjuk och orolig inför behandlingen som han (eller hon) skall få. Dessutom måste han (eller hon) hitta dit han skall vid en viss inbokade tid! Innan dess blev han (eller hon) tvungen att åka runt femton gånger för att hitta en parkeringsplats som säkert bidrar till stressnivån. 

Nej, livet tycks vara sällan lätt. 

1 kommentar