Det är uppenbart

Av , , Bli först att kommentera 3

Det syns att jag har börjat jobba igen! Nej, det är egentligen det som INTE syns som bevisar att semestern är för mig slut. Jag har betydligt mindre tid att skriva blogginlägg! Det är synd eftersom jag har så mycket som jag vill gärna berätta för er!

Suck… jag måste bara lära mig att skriva kortare inlägg under vardagarna och behålla de längre inläggen till helgerna. Nu skall gå ut och ta en cykeltur innan jag måste förbereda mig till kvällstur på jobbet! Hej så länge!

Bli först att kommentera

Älvsdalska … hjälp!

Av , , 2 kommentarer 3

Det är typiskt av mig att vara lite för optimistisk som ibland kan orsaka oväntat besvär för mig själv. En av personerna som försökte hjälpa mig hitta ett visst notblad häromdagen har själv bett om hjälp i gengäld. Han är engelsktalande men mycket intresserad av skandinavisk musik. Han bad mig därför att hjälpa honom översätta en svensk sång till engelska. Jag lovade direkt att jag skulle hjälpa honom eftersom jag gillar att översätta!

Problemet är att sången inte skrevs på ren svenska utan "älvsdalsk dialekt" som används i norra Dalarna. Finns det någon bland bloggläsarna som kan älvsdalsk-dialekt? Eller kanske ni känner en annan som kan den? I så fall får jag vara fräckt nog att be om hjälp att översätta den följande texten? Jag vore mycket tacksam för hjälpen!

Lotir ås sint djivir,
Jändest tjyri bjön a rividh fäjt å läsma kum,
präst å knikt skatt ska a.
Berit tom e pundjen,
wisält ere Mas e twundjin åjta Syrmanland
min no stjer tjåkan da.
Berit du a knavn we,
drajint wåndlost där I bort a fe;
djeti gät ful musåan, skaver du.
Swält å frjos kan katut wa,
men te tiddja am i nug fe bra,
warint rålläs, gussin min wåss nu.

2 kommentarer

Jakten på ett notblad

Av , , Bli först att kommentera 3

I tisdags hörde jag en helt magisk svensk vals från Örebrotrakten på Internet och sedan dess har jag sökte efter notbladet (med gitarrackorden) överallt på Internet. Det visade sig att vara en ganska International jakt!

Konstigt nog hörde jag låten på en hemsida som egentligen handlar bara om irländsk musik! Den YouTube version som gavs var ganska dålig men tillräcklig för mig att bli blixtkär i låten. För att kunna hitta notbladet eller åtminstone hjälp med gitarrackorden skickade jag ut en förfrågan till olika källor i England, Irland, USA, Örebro och även Danmark.

Från Örebro fick jag omedelbart ett hjälpsamt svar plus en mp3-fil som vackert spelades in av själva musikerrna som gjorde låten. Jag fick t.o.m. notbladet till slut och källan var från Danmark!  Tack vara Internet och min envishet har jag nu en mycket vacker låt att presentera för mina musikkompisar! För er musiker, här finns notbladet till Sångshyttevalsen. Det finns en mindre bra mp3 under notbladet, men man kan åtminstone höra hur låten skall låta.

Bli först att kommentera

Den mänskliga fantasien

Av , , Bli först att kommentera 3

Titta! Jag har bytt bakgrunden här på min bloggplats! För att fixa det fick jag uppmuntran och hjälp av Kalle som fick uppmuntran och hjälp av en kompis. Så länge man vet knepet är det lätt att göra men det största knepet är att välja bara en bland tusentals olika bakgrund som finns på Internet – helt gratis för vem som helst att använda!

Jag tillbringade ungefär en timme för att bläddra igenom de fyra kategorierna på bakgrunder som intresserade mig. Men tänk att jag förblev kvar på bara EN hemsida! Det finns många fler hemsidor som också erbjuder gratis bakgrunder!  Det slog mig att var och en av de många bakgrunderna representerar en person som har lagt ner ganska mycket tid och energi för att skapa färgen, mönstret och formen.

Jag är så grymt imponerad av den mänskliga konstnärliga fantasien! Men också av den mänskliga drivkraften och förmågen att kunna och att vilja skapa saker och ting! Det mänskliga sinnelaget tycks vara gränslöst som ger hopp till framtiden!

Tack, obekant konstnären, för min nya fina bloggbakgrund!

Bli först att kommentera

Tåget? Aldrig i livet!

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag tillbringade igår rätt så mycket tid framför datorn och försökte hitta en lämplig födelsedagsresa till min man. Men det gick inte! Vi har redan besökt de flesta intressanta ställena här i Norrland så det är svårt att hitta nytt inom rimligt bilkörningsavstånd. Jag försökte också hitta en flygresa inom Sveriges närmaste grannländer men det var nästan omöjligt att samordna resmålet, avgångstiden och priset som passade oss.

När jag blev riktigt desperat flög tanken av en tågresa igenom min skalle. Men i nästa ögonblick tänkte jag – NEJ! Tågsystemet här i Sverige är enligt allt jag har hört och läst bedrövligt. Aldrig i livet därför skulle jag överlämna min förtroende till ett tåg! 

Jag är övertygad att försämringen av tågsystemet handlar om skattesänkningarna och uppdelningen av tågsystemet p.g.a. avreglering och privatisering. När vinst är den första prioriteten går samarbetet och kvaliteten i andra hand. Dessutom, för att göra vinst måste man skära ner på budgeten som alltid betyder förlorade jobb och sämre eller mindre ofta underhåll av tåget och järnvägen. Det är riktigt synd eftersom tåget fortfarande är det miljövänligaste sättet att åka kollektivt. Dessutom, ju mer tågsystemet strular desto färre folk som vågar åka som i sin tur kan orsaka fler förlorade jobb.

Många idag vill inte betala skattepengar på kollektivtrafik som de personligen aldrig använder. Men den där sortens tankande är en del av problemet. Förr var det helt acceptabelt och normalt att gärna göra gemensamma insatser för allas skull. Men nuförtiden är det bara "jag, mig, och min" som styr. Det verkar som om fler och fler människor varje år inte bryr sig om samhället utan bara tänker på sig själv.

Själviskt tänkande är enligt min erfarenhet i USA början av ett samhälles undergång. Det känns mycket tråkigt för den här invandaren som blev så oerhört imponerad av Sverige för 10 år sedan.

Bli först att kommentera

Jag minns väl!

Av , , Bli först att kommentera 4

Trots att jag är 58-år gammal minns jag väl den härliga känslan av sommarlovet! Om jag sitter tyst och stilla och tänkar djupt tillbaka kan jag nästan känna den varma sommarbrisen på min hud. Jag kan återuppleva ljudet av fåglarna som kvittrade, doften av nyplöjd jord och känslan av min hunds päls när vi så ofta lekte tillsammans.

Jag minns så väl lugnet som jag kände när jag lade mig på gräsmattan eller en höstack och tittade på molnen som majestätiskt seglade förbi. Som barn älskade jag att klättra högt upp i träd och titta ut över det vackra jordbrukslandskapet! Jag kände mig så befriad och lugn däruppe!

Jag minns med ett varmt leende den lugna känslan när jag som tonåring lade mig på varma, lugna kvällarna, lyssnade på min favoritmusik på Chicago-radiokanalen WLS och drömde om min framtid. Ååååå…. vilka härliga minnen!

Jag är väldigt glad för barnens skull att läsåret är slut och jag önskar varje barn och ungdom ett mycket trevligt och tryggt sommarlov!

 

Jag älskar sommar!

Bli först att kommentera

Vart skall vi?

Av , , Bli först att kommentera 7

Bilden ovan togs för 10 år sedan på ett berg som heter Pikes Peak och finns i Colorado, USA. Den här resan blev kanske inspirationen till min årliga födelsedagspresent till min man, Kalle. Gud, vad snygg har var på den här bilden!

Det är definitivt dags att börja tänka på vart vi skall åka på Kalles födelsedagsresa. Kanske jag måste förklara att istället för att köpa "en sak" till Kalles födelsedag köper jag en upplevelse d.v.s. jag ordnar upp en resa någonstans. Den ursprungliga idén var att välja ett resmål någonstans i Sverige (liksom sången) eftersom det finns många härliga områden i Sverige som jag och inte ens Kalle än har sett.

Men, det första undantaget var redan i fjol när vi körde bilen hela vägen till Trondheim, Norge. Det blev en trevlig och lyckad resa trots att vädret kunde ha varit lite bättre. Den resan gav oss mersmak och dessutom fyller han jämt år i slutet av juli, så han vill bjuda MIG på en extra speciell resa i år! Så nu överväger vi att åka till Riga, Lettland. Nämän… vänta nu… kanske Tallinn, Estonia blir det! Mmmm… å andra sidan låter Bergen, Norge väldigt frestande!

Oj, det kommer att bli svårt att välja men vi måste fixa det snart innan alla flygresor är uppköpta! Tipsa gärna oss, ni som har rest till dessa ställen!

Bli först att kommentera

Dagens rapport

Av , , Bli först att kommentera 7

Bilden speglar hur det känns för mig idag.

Jag är fortfarande sjuk och därför kvar hemma från jobbet. Återhämtningen pågår men långsammare än jag någonsin har upplevt sedan jag var sjuk i flera veckor med en riktig lunginflammation vid 10-års åldern!  I själva verket mår jag sämre idag än jag gjorde igår!

Tursamt nog har jag kunnat sova bra men bara tack vare den amerikanska hostmedicinen som jag tog hem med mig i fredags. Men nu är medicinen slut så jag vet inte hur det kommer att gå att sova ikväll. Kanske jag måste lämna huset för första gången sedan vi kom tillbaka från USA-resan för att försöka hitta någon icke-recept-belagd medicin på apoteket.

Hoppas verkligen att man inte kan få hjärnblödning genom att hosta så ofta och så hårt som jag gör!

Bli först att kommentera

Aldrig förr i mitt liv!

Av , , 2 kommentarer 4

Den blåa färgen på bilden visar där bronkiten sitter och gör ont – och den sitter minsann länge och orsakar hundradtals hostanfall varje dag!

Idag skulle ha varit min första arbetsdag efter semestern men jag kände mig tvungen redan igår att ringa och sjukskriva mig. Den här förbaskade bronkiten tycks älska mig så mycket att den kämpar med näbbar och klor att kunna stanna kvar i min kropp. Sakta men säkert är jag på bättringsvägen delvis eftersom rösten har börjat komma tillbaka efter två dagar fullständig tystnad. Men det känns som om huvudet kommer att explodera varje gång jag hostar – som är dessvärre väldigt ofta. 

Det är första gången i hela mitt liv som jag vågade sjukskriva mig på första arbetsdagen efter semestern! Eller snarare att jag kände mig trygg nog med anställningen för att göra det överhuvudtaget! Det är nämligen orimligt lätt att få sparken in USA och att bli sjuk för ofta eller i flera dagar i rad kan vara bland de vanliga skälen!  Som amerikanska tog det flera år innan jag kunde får bort rädslan av att få sparken p.g.a. sjukskrivning ur ryggmärgen!

Tryggheten som jag känner här i Sverige är minsann guld värd och är någonting som vi invånare måsta värna genom att medvetet och varsamt välja politiker som kommer att såväl behålla som främja Sveriges härliga välfärdssystem! Tack, Sverige, för att jag nu har möjligheten att stänga datorn och vila i lugn och ro! 

2 kommentarer

Faster Marilyn

Av , , Bli först att kommentera 7

Faster Marilyn (84-år gammal) och jag. Bilden togs för ett par veckor sedan.

Faster Marilyn har alltid varit en positiv och glad person och hennes hurtiga skratt är väldigt smittsamma! Jag har aldrig sett henne arg eller deppad trots att hon har haft sina problem och bekymrar.  Inte heller har jag någonsin hört henna skvallra eller säga någonting negativt om någon. 

Hon var det yngsta av fem barn varav min pappa var den enda pojke. Hon jobbade som legitimerad sjuksköterska och chef i BB nästan hela sin karriär. Men vid 50-års ålder började hon plugga igen för att kunna jobba som "Nurse Practitioner" som är i USA ett slags "lilla doktor" på en barnklinik. Det var för mig en självklarhet att välja henne som mina barns "lilla doktor".

Min man och jag hälsar på henne varje år och har haft många intressanta samtal. Hon har hjälpt mig att få veta mer om min bakgrund och familj så jag är oerhört glad att hon fortfarande är frisk nog att ta emot mina frågor. Till exempel, hon förklarade för mig att farfar var en riktig sosse och berättade några trevliga historier som bevis. Jag älskar också hennes historier om när hon och min pappa var barn! Hon älskar mina långa, speciella julbrev (med infogade bilder) och det känns bra att jag så lätt kan glädje henne!

Vi fick veta i år att hon skulle flytta den följande helgen till servicehus. Hennes fyra barn hade börjat oroa sig för att hon skulle ramla eller kanske inte orka laga mat och äta ordentligt om hon förblev ensam där hemma. Det gör mig ledsen att inse att hon faktiskt är så pass gammal, men jag antar – och hoppas – att hon är kvar här på jorden nästa år så att vi kan hälsa på minst en gång till.

Bli först att kommentera