Brudmarsch

I helg kommer jag att tillbringa lite tid att sätta ihop en spellista för en spelning jag har på slutet av augusti. Jag vill att spelningen blir lite av varje och skall därför bestå av amerikanska, svenska och irländska sångar och låtar. Bland de svenska låtarna vill jag spela minst en brudmarsch. Tursamt nog är jag medlem i Umebygdens Spelmansgille som betyder att jag har en pärm med flera brudmarscher att välja emellan.

Att spela folkmusik i stort sett hela mitt liv har beviljat mig med många trevliga upplevelser och minnen. Men jag har svårt att komma på ett tillfälle som kan jämföras till stoltheten och glädjen jag upplevde för ungefär sju år sedan här i Sverige! En arbetskompis kom fram till mig en dag på jobbet och bad om hjälp. Hon förklarade att hennes dotter skulle gifta sig och ville gärna marschera in i kyrkan till en riktig Västerbottnisk brudmarsch – och att jag var den enda personen hon kände som KUNDE svenska brudmarscher! 

Oj, vad glad jag blev! Tänk att JAG… en amerikansk invandrare… kunde vara en viktig källa till svenska brudmarscher för åtminstone en persons bröllop! Vilken ära och vilket minne för livet!