Matångest

 Jag både älskar och hatar mat. Mat framkallar för mig ett brett spektrum av känslor som växlar mellan njutning och skam och allt där emellan. Den ena dagen känns det som om livet är kort och man skall äta gott och må bra! Men dagen därpå skäms jag för att jag har svårt att skärpa mig och hålla igen. Mat orsakar därför nästan dagligen lite stress inombords.  

Jag har i hela mitt liv haft lätt att gå upp i vikt, så jag bör kunna skärpa mig. Men jag har dessvärre inte världens starkaste karaktär när det gäller mat (i synnerhet choklad). Det känns jobbigt och jättetråkigt att alltid måste behärska min matlust inför varje matbit och därför orkar jag sällan göra det! Men så snart jag har svalt den sista biten kommer skammen. 

Psykologi spelar en mycket stor roll angående mat. Jag tillhör generationen som fick uppmanas äta upp maten med tanken på de svältande barnen i Kina och Afrika, som säkert har bidragit till min matångest. Tröstätandet är också väldigt psykologiskt frestande och därför svårt åtminstone för mig att undvika.  

Som kvinna har jag varit huvudansvarig hela mitt vuxna liv för maten som intas hemma som emellanåt kan upplevas som ett betungande ansvar. Maten skall varje nyttig, varierande, prisvärd och smaklig för hela familjen som inte var särskilt lätt när mina barn var små. Vad jag skall ta med mig till lunch på jobbet? Vad skall lagas till middag hemma? Vad måste skrivas upp på inköpslistan? Vilken köttbit måste jag komma ihåg att ta ut från frysen och tina upp? Vilken rätt kan jag laga för att utnyttja maten i kylskåpet vars bäst-före-datum nalkas? Vilken sorts extra god eller lyxig mat skall jag laga till gästerna i helgen eller för att fira någon årsdag?  

Kanske det vore lättare att behärska sig med mat om man inte jämnt behövde tänkta på mat! Kungafamiljen är smala och vackra allihop möjligtvis för att de aldrig behöver tänka på mat. De får sätta sig vid ett dukat bord och äta nyttig mat som någon annan har planerat och lagat. Ja, det vore skönt, men nu måste jag sluta drömma och räkna ut vad vi skall äta till lunch idag. Puh! 

2 kommentarer

  1. Peggy Sjöström

    Svar till Lena Högberg (2012-09-16 13:50)
    Jo, Jag brukar laga lite mer middag än egentligen behövs så att det finns lite kvar till jobb-lunchen dagen därpå. Jag måste medge att det inte är alltid lika tungt som jag beskrev. Ibland är det nästan roligt att sitta vid köksbordet, bläddra igenom kokböckerna och bestämma mig att prova ett nytt recept.

    Å andra sidan bodde vi på ett hotellrum istället för en lägenhet en gång när vi var på semester. Men att äta ute var enda dag och för var enda måltid blev riktigt tråkigt för oss! Så, ”lagom” passar i detta sammanhang.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.