Fattigdomens prioriteringar

Först nu, två veckor efter vår hemkomst från semester i Egypten, har jag äntligen tid och lust för att skriva ett blogginlägg. Tidsbristen handlade om julförberedelserna, inklusive paket och julbrev som behövdes skickas i mycket god tid till USA. Min pensionerade man har handlat all mat som vi behöver och han har städat hela huset! Imorgon skall jag öva på julsångerna för att kunna leda våra gäster på en jul-allsång på julafton.  

Vår semester i Egypten var väldigt trevlig trots att vi inte fick besöka Kairo, som vi verkligen såg fram emot. På grund av de våldsamma protesterna fick vi inte åka dit. Vi var förstås lite besvikna men vi var mest imponerade av tusentals invånare som var ute på torget i Kairo och kämpade för demokrati i sitt land. 

Vi varken såg eller hörde några "levande" protestgrupper där vi vistades hela tiden i den södra delen av Egypten. Jag frågade vår duktige egyptiska guide i Luxor varför protesterna tycktes äga rum bara i Kairo och Alexandria. Hans svar fick mig nästan att skämmas. Han förklarade att människorna i den södra delen av Egypten är mycket fattiga och att de kämpar bara för att få mat på bordet varje dag. Därför har de ingen tid och energi kvar för att protestera, som är troligen bara en av fattigdomens prioriteringar. 

Gud, vad vi har det bra i Sverige! Nu på måndag skall vi svenskar äta mycket god mat, utväxla en massa julklappar och umgås i lugn och ro med nära och kära. För min del tänker jag tända ett visst ljus till äran av de egyptiska invånarna med hoppet att deras kamp kan så småningom leda till frihet, trygghet och demokrati även för dem.