Ännu en gång till har vädret svikit. Jag tycker synd om oss - men särskilt om ni som hade planerat en trevlig helg ute i naturen eller ute på stan t.ex. Wheels Cruising och Bjurholmdagarna. Jag tycker synd också om ni som har semester eftersom det svenska vädret absolut är ingenting att lita på tidigt på sommaren!

Vi kommer att åka söderut strax efter lunch för att O'Grejdi har en spelning i Mannaminne på Högakusten. Tur att spelningen kommer att äga rum inne i en restaurang!  Försök ha en trevlig helg trots dagens gräsliga skitväder!

Trots att jag duschade i morse fick jag tvätta mig och ta på en ny arbetsdräkt bara en och en halv timme efter jag kom till jobbet. Jag brukar inte ta på mig någon doft när jag skall till jobbet eftersom en av mina arbetskamrater inte tål doft. Men just imorse kunde jag inte motstå att ta på mig bara EN DROPPE doft efter duschen. Det är ju fredag och det skall firas på alla möjliga sätt!

Jag brukar inte vara hänsynslös mot mina arbetskamrater men just idag trodde jag att den känsliga arbetskamraten och jag inte skulle jobba i samma arbetsgrupp. Därför blev jag lite överraskad när just den arbetskamraten kom och satte sig vid ett arbetsbord som stod precis bredvid mig! Efter bara några minuter började hon hosta lite lätt i början och rösten blev lite grövre än normalt... som är ofta ett tecken på ett blivande astmaanfall!

Jag nämnde min "fredagsdoft" och frågade henne om det var det som hade satt igång hennes hostanfall. Hon medgav att det började klia i halsen så snart hon kom in i arbetsrummet som antydde att doften som var boven. Jag bad om ursäkt och stack iväg omedelbart till toan för att tvätta bort doften och byta arbetsblusen i fall något spår av doften var kvar på den. Jag lovade att jag aldrig igen skulle använda doft på arbetsplatsen - inte ens på fredagar!

Det var faktiskt inte första gången att jag fick tvätta bort någon doft! För flera år sedan spelade jag i ett band med min bästa väninna, Nancy som också är astmatiker. Jag hade hårspraj på mitt hår en kväll när vi skulle träffas och öva musik, och stackars Nancy började hosta omedelbart! Det gången fick jag tvätta håret innan vi kunde börja öva musik! Det tar tydligen vissa personer lite längre att lära sig!

Umebydgens Spelmansgilles spelning för midsommarfirandet i Sävar igår var mycket lyckad och uppskattad. Sommaren är härlig men ännu härligare med musik - såväl för åhörarna som spelarna!

Umebygdens Spelmansgille spelade i Sävar igår.

Det var många som dansade runt midsommarstången! 

Min man spelade in några av våra låtar. Lyssna på oss via Kalles YouTube-konto:

Idag skall jag och mina musikkompisar i Umebygdens Spelmansgille spela för midsommarfirandet i Sävar. Firandet skall äga rum på fotbollsfältet tvärs över gatan från församlingsgården. Vilket härligt väder för att dansa runt midsommarstången! Här finns en karta om ni vill vara med. Välkomna!

Efter spelningen skall vi omgås med Kalles syster och hennes man, som är en tradition för oss på midsommar. Ha en bra dag allihop!

Våra nästan fem veckors semester i USA var så bra och trevlig, men det som var för mig mest tillfredställande var att båda mina vuxna barn har det bra just nu. Jag blir så lycklig när jag ser att de trivs på var sitt jobb, mår bra, har många goda vänner och är lyckliga. Här kommer ett par bilder av min son, Mike, och i nästa blogginlägg skall jag ladda upp några bilder av min dotter.

Mike och jag bredvid hans nya bil

Mike, jag och Kalle

Efter fem härliga veckor ledighet måste jag återgå till vardagens verklighet. Det vore bra med en slags mjukstart men det blir inte så idag utan raka motsatsen. Idag blir det jobb, tandläkarbesök och musikövning ikväll. Jag är mycket tacksam att jag har ett ett sådan bra jobb, särskilt när alldeles för många inte alls har något jobb. Men nedräkningen till pension (om drygt fem år) fortsätter ändå.

Ha en trevlig dag allihop!

Jag är super-nöjd med årets semester i Michigan! Det känns även bra att vara hemma igen i Sverige, trots att jag gärna skulle ha haft lite mer tid med mina vuxna barn. Vi var hemma i Brån redan i torsdags och de första uppgifterna den dagen var förstås att packa upp och ställa bort väskorna, handla (kylskåpet var helt tomt!), och kämpa för att hålla oss vakna minst till kl. 22 p.g.a. tidförskjutnings-kraften över våra kroppar. 

Fredag och lördag har vi jobbat ganska hårt ute på tomten för att få den i vackert sommarskick, fastän det finns mer jobb att göra imorgon. Nu håller vi på med att ladda upp alla bilderna och videorna i var sin dator för att använda dem på något sätt - som blogginlägg eller i Facebook. Det är verkligen roligt att återigen uppleva allt som vi hade gjort i USA genom att titta på bilderna och videorna!

Det finns flera bilder som jag skulle gärna visa upp här i bloggen, men vid detta tillfälle blir det bara en extra bra bild. Det är Kalle, min man, som oftast står bakom kamera, men en väldigt omtänksam väninna till oss ville ta en bild av Kalle och jag tillsammans - för en gångs skull... så här:

Här kommer det sista blogginlägget från USA för i år. Den sista dagen av våra korta avstickare var mest att köra raka spåret hem, men vi stannade när vi hittade någonting intressant - och för att äta och fika förstås! Vi stannade först på en utsiktsplats där vi kunde fotografera bron, som heter Mackinaw Bridge, som går mellan Michigans två halvöar.

Vi stannade också i en liten stad som heter Indian River för att där finns en park som är väldigt unik. Parken tillhör en katolsk kyrka som har gjort parken till ett vackert själsligt område där man kan be eller vila i lugn och ro.

Det jättestora korset står på en liten kulle och där hålls gudtjänster under sommartid - när det inte regnar förstås!

Det finns också en liten vandringsled i parken som heter "The stations of the cross". Längs leden finns små bilder på skyltar som  påminner en om de tolv viktiga händelserna som ledde till Jesus död på korset.

"Den heliga familjen" - en av flera statyer här och där i parken.

Nu stänger vi datorn här i Riverside, så vi "ses" nästa gång i Sverige!

Klockan är 00.20 i Sverige när jag skriver dessa ord. Vi har tillbringat hela dagen med att förbereda huset här i Riverside för att vara tomt och tyst i nästan 11 månader. Vi har snyggat till tomten och städat huset och vi har redan packat nästan allt i resväskorna. Vi måste lämna huset imorgon kl. 17 (svensk tid) för att hinna köra till Chicago, lämna in hyrbilen och checka in till flyget som kommer att gå om exakt 24 timmar.

Trots några problem med avloppet under de första två veckorna av vår semester har vi haft det grymt bra och trevligt! Vi hann i veckan alla de farvälbesöken som vi ville utföra och ikväll blir det allra sista middagen här i Michigan, som skall intas hos grannarna som har bjudit in oss.

Jag känner mig mycket lycklig och privilegierad med att ha två hus, många trevliga vänner och bekanta och inte minst våra kära familjer i två fina länder. Men genom att ha mitt hjärta i två olika länder upplever jag nästan ständigt en längtan och saknad efter det land där jag inte befinner mig vid tillfället. Jag saknar Michigan redan nu även innan vi har åkt iväg. Men jag vet att så snart planet har lyft från amerikansk mark kommer jag att le med tanken på allt som väntar oss i Sverige.

Vi blev så fascinerade med skeppsvraksmuseet vid Whitefish point att vi bestämde oss att köra längre västerut än vi ursprungligen hade tänkt. Det finns nämnligen en båttur som avgår från Munising, Michigan under vilken man kan se gamla skeppsvrak liggande kvar i Michigans största sjö, Lake Superior. De följande bilderna togs under den båttur.

Skeppet i bilden ovan sjönk 1875 p.g.a. den var överfylld med järnmalm.

Två stora örnar sitter i trädet i mitten, fastän den ena örnen dessvärre syns inte från den här vinkeln.

Den här gamla fyren, som heter North Light, är känd för att den ligger på den högsta nivån över havet i hela nordamerika! Den är inte längre i bruk men den är k-markerad och därför står kvar.

Vi körde direkt efter båtturen i Munising till nästa turistmålet i Sault S:e Marie, Michgan. Sault S:e Marie ligger faktiskt delvis i USA och delvis i Kanada, så vi (särskilt Kalle) ville köra över bron mellan Michigan och Kanada för att uppleva hur det gick till med tullen mellan de två länderna.

Det bor 14 000 invånare i Sault S:e Marie på USA-sidan men 47 000 invånare i Sault S:e Marie på Kanada-sidan. Bron heter helt enkelt "The International Bridge" och ungefär 2 miljoner fordon passera över bron varje år! Det bildas tämligen lätt en kö mitt på bron, så jag passade på och hoppade ur bilen för att ta bilden ovan, som visar den USA-sidan av Sault S:e Marie.

Vi tillbringade bara en timme i Kanada - mest för att ärligt kunna säga att vi var där. Vårt egentliga turistmål i Sault S:e Marie var en jättestor sluss för stora lastfartyg. Jag blev oväntat fullständigt fascinerad av slussen där vi kunde stå bara 10 meter ifrån lastfartygen och titta på hela processen, som tog bara 40 minuter! Kalle har filmat hela processen och kommer, vid vår återkomst till Sverige, att redigera och ladda upp filmen på YouTube. Håll därför koll också på hans blogg!

Det räcker för nu, men ett par bilder från dag 4 kommer så småningom. Hej så länge!

Bildbloggen fortsätter med dag två av vår härliga avstickare till Michigans övre halvö. Det finns väldigt många jättestora nationella- och statliga fritidsområden där naturen är gudomligt vacker! En av dessa fritidsområden är känd för sina många vattenfall och forsar och jag kan inte motstå att visa flera av bilderna vi tog:

Senare samma dag besökte vi ett historiskt område som heter "Whitefish Point" där ett viktigt fyrtorn var i bruk för att hjälpa stora fartyg att navigera runt Michigans största sjö, Lake Superior. Där fanns flera små museer angående skeppsvrak och sjöfart.

Skeppsvraksmuseet.

Vy från Whitefish Point över Lake Superior.

Det finns fler bilder som togs med vår nya i-Pad, men jag kan inte "nå" de bilderna härifrån i Riverside utan Wi-Fi-anslutning. Kanske när vi kommer hem nu på onsdag kan jag komma tillbaka med fler av de bilderna. Hej så länge!

Nu är vi tillbaka efter fem härliga dagar på Michigans övre halvö - den så kallad Upper Peninsula eller bara U.P. för kort. Vi har haft det jättebra och nu vill jag visa upp några av våra vackra bilder som togs under resan. Den första dagen tillbringade vi på en liten ö som heter Mackinaw Island och som ligger liksom emellan Michigans två halvöar. Fler bilder kommer senare med nästa blogginlägg. Njut!

Det finns en 12.8 km asfalterad väg som ligger längs stranden runt hela ön på vilken man kan promenera eller cykla. Det finns bilförbjud på ön så det är bara fötter, cyklar och hästar som används som transport. Bilden ovan togs under vår trevliga cykeltur.

Vackra rötter som vi såg i skogen på ön under vår cykeltur.

Ett exempel av de fina prydliga villorna som finns på ön. Ungefär 600 människor bor på ön året runt.

En gullig liten kyrka gjord av stenar.

En geologiskt intressant stenformation som heter Arch Rock (båge-formad sten). Bågen skapades när den mjukare stenen nedanför bågen ramlade bort för 40,000 år. Vi stod på öns högsta punkten för att kunna fotografera bågen. Observera vägen som ligger intill stranden, som jag nämnde tidigare.

En vacker vy över sjön (Lake Huron) och stranden från bågen.

En vy över "downtown" Mackinaw Island där hästar, ekipage, cyklar och fötter är den enda tillåtna transportmetoden.

Några gamla byggnad och hus från en fästning som var i bruk 1780 - 1895. Hela fästningen består av c:a 21 hus där soldaterna bodde och jobbade under tjänsten.

Den vackra vyn när vi åt lunch på Mackinaw Island!  Det är allt för nu. Välkommen åter för att titta på fler bilder!

Vi har haft utomordenligt tur med vädret under vår avstickare i Michigans övre halvö! Varje dag har varit fylld med intressanta saker att uppleva och se!  Just nu befinner vi oss i Michigans älsta stad som heter Sault S:a Marie (Sault utalas som "Soo") som är känd för en jättestor fartygsluss.

Vi bor på ett litet hotel som ligger precis tvärs över gatan från den väldigt stora slussen där hundratals gigantiska fartyg med slssens hjälp måste ""hissas upp eller ner mellan två av de stora sjöarna runt Michigan: Lake Superior och Lake Huron. Det finns en mycket intressant hemsida där man kan se fartygstraffiken runt hela Michigan, inklusive aktiviteten inom slussen.  Vi har iakttagit minst tre fartyg som har gått igenom slussen och jag tycker att det är helt fascinerande!

Jag ville skriva någonting igår kväll här i bloggen men jag var för trött från dagens aktiviteter.  Jag skulle gärna ha velat lägga upp flera av de många bilderna vi har tagit, men vi valde att inte ta med oss kabeln som behövs för att ladda upp bilderna till datorn - just för att inte bli frestade att sitta för länge framför datorn när det finns så mycket mer att se och göra. Men så snart vi kommer hem skall jag lägga upp här på blogen en massa av våra vackra bilder.

Just nu när Sverige sovar (kl. 02.20 svensk tid) sitter jag här i Paradiset med min älskade Kalle bredvid mig på en bänk utanför vårt boende för natten. Vi har kört igenom mycket av glesbygden i Michigans övre halvö för att kunna besöka några för oss intressanta turistmål i morgon.

Det lilla samhället där vi skall bo inatt heter just Paradise, och det är delvis därför att jag ärligt kan påstå att jag befinner mig i paradiset. Hotellet heter "Vagabond" och det är långt ifrån lyxigt men det är rent och billigt - ungefär hälften av det som vi betalde för hotellet i Mackinaw City där vi bodde igårnatt. Området där hotellet ligger är så pass lugnt och enkelt att det fanns bara ett ställe (en pub) där vi kunde äta en mycket god hamburgare till middag.

Imorgon skall vi besöka ett fritidsområde där det finns en mycket känd vattenfall och därefter skall vi gå på ett skeppsvraksmuseum som ligger alldeles intill stranden på Lake Superior. Det är alltid roligt att ta en sådan liten avstickare när vi semestrar i USA!