Jag måste erkänna att de flesta nyårslöften jag har gjort under mitt liv inte blev särskilt lätta att hålla. Men nu har jag hittat ett löfte som kommer att vara hur lätt som helst att hålla! Gott Nytt År allihop!

Det har varit drygt en vecka sedan jag har varit här i bloggosfären. Det visas i statistiken att det finns flera läsare som tittar in varje dag med hoppet av att kunna hitta ett nytt inlägg. Jag beklagar att jag inte har haft så mycket tid att skriva och jag är tacksam för att ni hängivna läsare tålmodigt inväntar ett nytt inlägg av mig!

Det har varit fullrulle under de senaste två veckorna som delvis förklarar min brist om blogginlägg. Jobbet har varit särskilt krävande de senaste två veckorna men även min älskade musik. I veckan har jag varit med på tre musikövningar med tre olika grupper. Inatt drömde jag om mitt jobb inom operationscentrum på NUS (Norrlands Universitetssjukhus i Umeå). Jobbet är ett självklart måste men musiken är för mig en oemotståndlig nöje som, tillsammans med jobbet och att umgås med min älskade man, begränsar min tid för bloggskrivande.

Efter en krävande vecka sov jag gott inatt, men när jag vaknade i morse insåg jag att den större delen av mitt liv består av instrument – både kirurgiska och musikaliska!

I ”pappersversionen” av dagens VK finns en bilaga som annonserar Media Markts stora rea som har döpts till ”Black Friday Sale”. Jag blev lite smått stolt att se ytterligare ett exempel på USAs inflytande i världen för att begreppet ”Black Friday” är ett amerikanskt handelsbegrepp till 100 %!

Jag måste ge lite bakgrund för att kunna förklara varför Media Markt kallar sin rea för Black Friday Sale.  Det finns ett talesätt som beskriver ett visst företags ekonomiska tillstånd. Om ekonomin är lite instabil med flera skulder är företaget ”in the red”. Men om företaget går med stor vinst utan större skulder är företaget ”in the black”.

Idag är det ”Thanksgiving Day (tacksägelsedagen) som är en ”röd dag” i USA. Många amerikaner har ledigt för att umgås med nära och kära och äta en traditionell kalkonmiddag. Många tar också ledigt på klämdagen fredag, som enligt amerikansk tradition börjar den officiella julhandelssäsongen.

Miljoner lediga amerikaner går ut och shoppar på dagen efter Thanksgiving Day som gör att den amerikanska handeln får den största vinsten under hela året på en och samma dag. Detta betyder att för första gång på hela året är handeln ”in the black”. Nu vet ni anledningen till att Media Markt har valt att kallas sin rea för Black Friday – om nu Media Markt verkligen känner till den amerikanska bakgrunden.

Efter många förberedelser och många övningskvällar är vi redo! Umebygdens Spelmansgille kommer att fira sitt 60-års jubileum genom att spela två konserter. Den första kommer att äga rum redan ikväll i Backens kyrka kl. 18. Alla är hjärtligt välkomna med gratis entré! Nästa konsert kommer att äga rum nästa lördag d.v.s. lördagen den 23:e november i Johanneskyrkan i Vännäs kl. 18.

Konserten kommer att erbjuda härlig svensk folkmusik med fokus på fiolen. Men det blir lite sång också plus solo- och gruppuppträdande med andra instrument inklusive tvärflöjt, nyckelharpa, en liten irländsk rörflöjt och ett för svenskar ovanligt instrument som heter hammered dulcimer.

HÄR får ni höra våra duktiga nyckelharpespelare när de övade för ett par veckor sedan. Tänk hur härligt de kommer att låta med den fantastiska akustiken i kyrkan! Alla vet hur en tvärflöjt ser ut, men en bild på hammered dulcimer visas nedanför.

Som sagt, välkomna till oss ikväll i Backens kyrka!

En hammered dulcimer, som kommer att spelas solo ikväll.

November är en rätt så tråkig månad delvis för att vädret brukar vara grått och trist. Förutom all helgons dag har ”vi” svenskar ingenting särskilt att se fram emot i månad.  Däremot har ”vi” amerikaner någonting att se fram emot i slutet av månaden. Thanksgiving Day (tacksägelsedagen) faller alltid på den fjärde torsdagen av november. Eftersom det är en röd dag i USA är de flesta amerikaner lediga från jobbet för att träffa nära och kära och äta en stor kalkonmiddag tillsammans.

Den fjärde torsdagen i Sverige är bara en vanlig vardag, så en amerikansk bekant till mig brukar ordna upp en riktigt Amerikansk middag på helgen direkt därpå. Såvitt jag vet är vi ungefär 20 amerikaner som är bosatta i Umeåtrakten, men jag tror att det finns många andra amerikaner som befinner sig i Umeå tillfälligt, särskilt i samband med universitetet.

Därför vill jag be dig om en tjänst! Om du eller en bekant till dig känner en amerikansk som har nyligen bosatt sig i Umeåtrakten eller befinner sig tillfälligt i området, var snäll och uppmuntra den person att anmäla sig HÄR för att kunna träffa sina landsmän och bidra till en riktig amerikansk Thanksgiving Day här i Umeå på den 30:e november! Ju fler desto roligare, så tack i förhand!

Idag jobbar jag kvällstur men jag tänkte ta en tidigare buss till stan för att köpa framför allt gitarrsträngar men också några ”löjliga små kvinnliga saker” som jag brukar säga angående saker liksom kosmetik eller nylonstrumpor. Jag brukar ha en stående lista över små sådana små saker för att komma ihåg vad jag vill köpa vid nästa shoppingtillfälle.

Jag har under de senaste månaderna funderat på att köpa tre olika saker varav alla kostar ungefär 4 500 kr. Fastän jag har råd är jag lite för sparsam för att köpa alla tre samtidigt och det är därför att det blir svårt att välja vilka av dem jag skall satsa pengarna på.

Dessa tre föremål är en ny dator, nya glasögon och en ny kamera. Motiveringen till en ny dator är att min nuvarande dator är minst sex år gammal. Den fungerar bra nog och har mycket utrymme kvar på hårddisken men den är ju lite trög. Men värst är att den lever om så hemskt mycket när den jobbar! Jag blir tokig av det där irriterande ljudet och därför längtar jag efter en ny, modern och framför allt tyst dator.

Nya glasögon vill jag köpa för att det par som jag köpte för snart två år sedan är ganska värdelösa. Två olika välkände glasögonbutiker i Umeå misslyckades sammanlagt tre gånger att fixa glasögon som fungerar för mig. Dessutom valde jag ganska fula bågar som blev ett beslut som jag ångrar. Men jag har en gråstarr på gång som inte än är dålig nog att opereras. Det känns därför riskabelt att spendera pengar på nya glasögon bara för skönhets skull så länge det ena ögat är dålig, eller hur?

Den tredje saken jag funderar på att köpa är en ny kamera. Jag älskar att syssla med bilder och har blivit på sistone intresserad av att lära mig att fotografera på ett mer konstnärligt sätt. Men vår gamla kamera håller inte alls måttet för konstnärliga bilder. Men min praktiska sida påpekar för mig att jag kommer aldrig att bli någon proffsfotograf så kanske det inte är klokt att satsa så mycket pengar på en hobbykamera, eller hur?

Jag vill så gärna bidra till den svenska ekonomin genom att köpa minst ett av dessa tre föremål. Men tills dess att jag till slut har funderat färdigt måste jag nöja mig med gitarrsträngar och mina löjliga små kvinnliga saker.

Det sägs att man inte skulle uppskatta solskenet utan tillfälliga regniga dagar. Man kan säga samma sak om människoliv. Hela förra veckan kände jag mig trött, trög och små deppad utan någon äkta anledning. Förutom långvarig ryggsmärta har jag egentligen inga större bekymrar och livet är bra. Hösttrötthet kanske?

Jag tror att de flesta av oss åker berg- och dalbanan när det gäller våra humör. Tack vare min katolska uppväxt kan jag även bli deppad av skam för att jag har det så bra! Men redan igår började min sinnesstämning att ljusna och idag känns det mycket, mycket bättre. Hoppas att mina ”inombords regniga dagar” hålla sig borta ett bra tag.

Min snälle man fick inte heller sova ut i morse för att han ville följa med mig till Lycksele lasarett där jag hade en remiss för MR-röntgen kl. 9.50. Min tur i kön kom mycket fortare än jag förväntade mig därför att röntgenavdelningen i Lycksele har öppet på lördagar för att minska kön. Imponerande, men sjukvård i Sverige har för mig inte alltid varit imponerande.

Jag minns väl, när jag först flyttade hit för drygt 12 år sedan, hur orolig och arg jag ofta var på svensk sjukvård. De orimligt kort tilltagna telefontiderna var för mig fullständigt obegripliga och oacceptabla för att det passade endast de som inte hade arbete och som därför hade möjligheten att kasta sig över telefonen precis kl. 8 och sedan sitta fastbunden i telefonkön med telefonluren mot örat fram till kl. 10.

Jag grät förtvivlat första gången jag såg den svenska versionen på östrogenplåster när mina amerikanska östrogenplåster tog slut. De var i mina ögon stora, fula och mycket gammaldags jämfört med vad jag var van med. Hjärtat bultade igen med misstro kort därefter när en tandläkare borrade rakt igenom en krona för att laga ett hål i stället för att först lyfta bort kronan för att laga hålet som man gör i USA! Jag började undra vad det var för mindre utvecklat land jag hade hamnat i.

Men någonting har hänt under de senaste fem åren. Länets resurser utnyttjas på ett mycket klokare sätt tack vare datorteknik och digitalisering av många rutiner och som följd av det har sjukvården blivit bättre, mer modern och mer tillgänglig. Tekniker liksom telefoncentraliseringen underlättar markant möjligheten att få kontakt med vårdcentralen. Läkarna lyssnar mer aktivt till patienterna som ofta redan har läst om sina symptom via Internet. Västerbottens Hälsovision har börjat skifta till förbyggande vård istället för bara sjukvård.  Sjuk- och hälsovården tar stora steg framåt!

Samtidigt har jag själv utvecklats som svensk. Jag är inte längre den bortskämde amerikanskan som jag var när jag kom till Sverige. Jag förstår nu att jag inte kommer att dö om jag inte få läkartid samma dag jag ringer. Jag fattar nu hur den allmänna sjukvården fungerar och att det är bara rättvist att alla måste stå i kö (om det inte finns akutbehov för att gå före i kön). Jag kan nu acceptera att stå i vårdkön för att jag vet att det kommer att gå fort när man äntligen har fått sin tur.

Med tanke på alla problem som stackars amerikaner har nuförtiden med att skaffa sig trygg sjukvård med rimlig kostnad är jag oerhört glad att vara svensk (också)!

Combat du Texel i Paris sjöfartsmuseum

Man lär sig mycket genom att resa – åtminstone så länge man inte ligger på stranden och bara solar dag ut och dag in. En dag under vår Parisresa besökte vi ett sjöfartsmuseum som ligger i samma område som Eiffeltornet. Bland museets många intressanta utställningar fanns en tavla som föreställde ett pågående krig – med ett svenskt skepp (röda pilen) mitt i kaoset! Nyfikenhet och misstro att fridfulla Sverige kunde bli inblandat i krig gjorde att jag skrev upp tavlans namn för att senare utredda kriget på Internet.

Jag lärde mig att tavlan, som gjordes av den franske konstnären Eugène Louis Gabriel Isabey, föreställer en 30-minuters strid som ägde rum den 29 juni 1694. Det svenska skeppet råkade vara på fel plats vid fel tidpunkt angående en tvist mellan Frankrike och Holland under 9-årskriget. 1692 och 1693 led Frankrike av ett par omfattande oår som ledde till akut svält och epidemier. Frankrike var därför helt beroende av stora mängder importerat spannmål från neutrala länder som Polen, Danmark… och Sverige.

Det känns skönt att veta att snälla Sveriges närvaro på tavlan handlade om liv istället för död. Det är klart att jag kunde ha levt vidare utan att jag hade utrett tavlans bakgrund. Men sådana små bitar information berikar livet och utvidgar ens vy på världen och gör det därför värt att emellanåt strunta i solstolen.

Det är så härligt med lediga helger! Enligt vår etablerade lördagsrutin sitter jag här framför datorn strax efter frukost för att kolla läget i världen via olika digitalmedier. Jag har hela helgen framför mig och vädret är fint. Men ändå känner jag mig lite sur för att jag redan känner mig besegrad av klockan.

Det finns mycket jag vill göra som jag inte brukar ha tid för under vardagarna. Problemet är att tiden inte kommer att räcka för allt jag vill göra trots att jag är ledig. Tiden räcker aldrig! Jo, jag vet att man helt enkel måste prioritera tiden och omtänksamt välja uppgifterna som prioriteras för tiden som man har. Men att alltid måste välja och prioritera är ibland också stressigt.

Strax innan vi åkte till Paris hade jag hittat en behaglig acceptans av min begränsade fritid. I själva verket var jag så pass fokuserad och intresserad av jobbet att det kändes nästan onödigt att åka bort på semester! Parisresan gav mig mersmak för tid att leva istället för att bara jobba, stressa och längta efter helgerna. Det kommer därför att dröja ett tag innan jag kan återskapa den där behagliga acceptansen av min tidsbrist.