Min kärlek till en annan man…

Av , , Bli först att kommentera 3

bertartikel

Eller rättare sagt hatkärlek! Mannen ”i mitt liv” som jag pratar om är Skellefteås tränare Bert Robertsson. Ingen hockeyintresserad kan väl missat den mannen? När Bert efter en förlustmatch blir skickad till presskonferensen så skyndar varje AIK-supporter numera att hämta den stooora skämskudden! Jag vet inte hur många jag hört som härmar honom när han pratar om ”grabbarna i gruvan”. Efter det numera klassiska brandtalet så har Bert Robertsson radat upp mer eller mindre pinsamma intervjuer efter den ovanligt digra mängden av förluster.
Och där sitter man…framför teven och lyssnar på Bert Robertsson som har så mycket kärlek till laget och sporten i sig. Så mycket känslor som måste ut….och så fel det låter! Jag älskar passionen han visar för idrotten men ofta så sitter jag och lider i sekundärskammens tecken när grodor i en aldrig sinande ström trillar ur hans svart-gula trut!

Varför gör han så mot mig!

Ikväll är det match mot Rögle och känslan är att kanske Bert hänger löst vid en förlust..

I handboll – där biter man ihop!

Av , , Bli först att kommentera 2

VFQktkpTURBXy8yZjA2OGM2OTlkYjRkMDE2M2ExY2Q3ZGZkM2JkN2I1Ni5qcGeSlQMAAM0Kwc0GDJMFzQMUzQG8

Jag kan inte låta bli att förundras över hur olika smärttröskel det är i olika sporter. Handboll fascinerar mig, där är typ allt tillåtet! Spelare stoppas genom att motståndarna i princip petar in fingrar i ögonen på den framrusande tvåmetersmannen på 120 kilo.

Bjässen i sin tur saktar inte ner utan manglar sönder ögonpetaren och slungar iväg bollen mot mål. I målet står en lika stor människa som hoppar upp och spretar med armar och ben åt alla möjliga håll för att stoppa projektilen som likt Halleys komet är på väg mot honom med en svans av eld bakom sig!

Han stoppar bollen med skrevet och tar bollen och startar ett nytt anfall.

När han gjort det vrålar han och knyter näven och kameramannen zoomar in målvaktens adrenalinstinna glädjeyttring så att man ser testiklarna i hans svalg dit de förpassats när han räddat med hjälp av de ädlare delarna.

Handboll vs fotboll 

Tänk om vi hade bytt ut alla spelare i ett av lagen mot fotbollsspelare!

Då hade vi förmodligen efter max en minut haft samtliga dessa rullandes omkring på plan uppvisandes reaktioner på att de har dödliga smärtor!
Alla med varsin hand i luften viftande efter sjukvårdare…

Nä handbolkspelare…det är riktiga män!
Eller riktiga män kanske är fel att säga, utan vi säger att det helt enkelt är riktiga hårdingar i handboll!
Jag har tyvärr inte sett många sekunder handboll med damer men minns att jag tänkte att var och en av dom skulle lätt kunnat spöa skiten ur mig!

Har ni pratat om veckans väder?

Av , , Bli först att kommentera 7

98598c30d7eb3eed8bd6cd8365d238c4--shoveling-snow-snow-storms

Jag gissar att ni gjort det…har jag rätt?
Isande kyla! Snö i mängder! Regn! Ishalka! Sörja!
Sen som bonus så har vi snö som rasar från taken, vägar som är som tvättbrädor och plogkanter höga som skyskrapor och tunga som om de var gjorda av bly!

Det här faktiskt inte funnit någon som helst tid att prata om något annat än vad vädergudarna har roat sig med…

Jo hur vädret var ifjol och vilket år det var så här mycket snö senast och vem som hade kallast eller varmast…

Blir det aldrig sommar snart kontra vad härligt att vi äntligen får en RIKTIG vinter är två olika sätt att öppna samtalet med, sen är det igång!

Om man vill ha lite spänning i livet i kombination med ett riktigt ordentligt träningspass kan man lämna takraset och plogvallen till morgondagen då den förvandlats till en vall av hårdaste diamant!

Apropå det…vad blir det för väder i helgen?

Stolt Skellefteå AIK-supporter…

Av , , Bli först att kommentera 2
Finaste majblomman någonsin!

Finaste majblomman någonsin!

…är något som jag alltid titulerat mig som!
Gudarna ska veta att jag inte alltid varit så stolt över alla mina bröder och systrar i AIK-familjen. Jag var inte stolt över den som hängde upp dockan när Jonte Hedström när han valde Timrå istället för Skellefteå.
Sen har det varit diverse mindre incidenter där fans från Schtaaan varit inblandade, det förnekar jag inte.

Men sen finns det en otroligt varm och fin sida också hos det svart-gula laget vars namn knappt får nämnas i Umeå.

Visste ni att det finns en Facebooksida som heter ”Skellefteå finns inte”?
Den är faktiskt riktigt kul säger jag trots att jag är supporter av laget som inte finns i stan som inte heller finns.

Åter till den fina sidan…

Den Facebookgruppen har gjort insamlingar åt f d Skellefteåspelare som har haft motgångar, först Erik Forsell vars dotter drabbades av den förhatligaste av alla förhatliga sjukdomar, dvs cancer och sen till Erik Andersson som åkte på hjärnskakning och fick avsluta säsongen. Pengar har skänkts till avdelningar på sjukhus och Barncancerfonden vill jag minnas.
Det är så otroligt fint gjort av de som startade insamlingen och av alla de som skänkte pengar till en ansenlig summa i slutänden.

Det är så mina kära vänner, riktiga supportar ska bete sig!

Apropå hockey och mitt älskade Skellefteå så sviker publiken. Det är däremot imponerande publiksiffror för det gröngula laget med tanke på divisionen de lirar i.
Och ståplats de slutar aldrig tro på att de ska upp igen, till Elitserieeeen! Samma personer som skrek VI STÅR UPP FÖR LÖVEN! under guldåret 1987 står fortfarande upp, lite tunnhårigare och lite äldre…mycket imponerande!

Men även om folk inte går på matcherna i Schtaaan så är intresset otroligt stort! Du kan prata hockey med vem som helst när du är i Skellefteå, det är ett kärare ämne än väder och vind bland såväl gamla tanter som ungdomar och allt där emellan! Själv så står jag inte upp för Skellefteå utan sitter eller halvligger i soffan och ser matcherna.

Att vara hockeysupporter handlar om att lida

Efter en period med guld och där finaler radats upp på löpande band så går det nu lite tyngre…det kommer någon seger då och då men det är inte det väloljad maskineriet som man blivit van att se! Det pratas om att det inte räcker…det pratas om Allsvenskan..det pratas om att vi ska ner igen!

Ner till lidandet! Ner till möten med Tingsryd och Almtuna stället för Frölunda och Färjestad! Ner till derbyn mot Löven! Ner till frustrationen! Vi har varit där förr! Sexton långa år i väntan på att få gå upp till Elitserien numera SHL. Vi var där och jag var då på ståplats och där var vi alla överens ”VI SKULLE UPP IGEN! TILL ELITSERIEN!

Vi stod där tillsammans (nåja…som Umeåbo var jag inte uppe ofta) och led alla helvetes kval och även kval till Elitserien. Och vi vänjde oss vid att lida, det var lite så det skulle vara!  Vi led tillsammans så jag har full förståelse för de som nu står på A3 Arena och är bittra över situationen men ändå står upp för sitt lag och verkligen hoppas och aldrig ger upp.

Nu är det god natt för i morgon ska jag upp igen, dock inte till Elitserien utan till jobbet…

Har ni varit inblandad i en fastighetsaffärer?

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag anser mig själv trots min aktningsvärda ålder vara hyfsat rapp i tanke och handling men senaste veckan har jag känt mig långsam och nästan lite trög!

Genast tänker de som känner mig att det är väl omöjligt!

– Svenne Banan är ju så klipsk och alltid rapp i käften och har åtminstone en klurig kommentar på lager som ploppar ut ur hans kanske något breda trut.

Och så kanske det är…det kommer ut ord ur min mun alltför ofta som jag inte är beredd på. Kanske inte alltid så genomtänkt och inte alltid så uppskattat, många gånger framförallt inte uppskattat av Svenne B själv då han ofta måste krångla sig ur pinsamma situationer pga ej så genomtänkta kommentarer som egentligen bara var tankar som råkar låta så högt att omgivningen hör dom…

Men nu har jag alltså känt mig långsam i tanken och varit alldeles tyst! Lite skönt för omgivningen kan jag säkert tro, tycker mig ha sett att sambon märkt min oförmåga att få fram något vettigt eller inte ens något ovettigt där det sistnämnda varit något jag haft en fantastisk fallenhet för. Vad har då gjort mig så förstummad tro? Jo…det ska jag allt berätta…såna där fastighetsmäklare!

Snacka om snabba ryck!

Först å främst började det med lägenhetsvisningar på en mängd ställen. När sambon väl lyckats få mig att förstå att vi absolut inte kan bo där vi bor utan vi måste flytta och jag sa ”ja ja vi måste väl det” så hände allt i en jäkla fart! Visningar hit å dit, mäklare som tryckte en broschyr i näven på mig och frågade hur det kändes. Jag mumlandes om att ”ja den var väl fin” samtidigt som jag stirrade ut genom fönstret och konstaterade att man såg allt vad grannarna gjorde och att det var grannar precis överallt.

Tända ljus och inte en enda pinal framme var också ett genomgående tema i alla lägenheter. Märkligt vad lite grejet folk har! Och vad konstigt att de tar ut sladdarna till de teveapparater som hänger på väggarna! Fast det blir ju i och för sig snyggare än att ha dom hängandes som lianer, men ändå…jobbigt att gömma dom varje gång man inte ser på teve!

Sen tackar man för sig och hinner knappt ut genom dörren innan mäklaren hör av sig igen!

– Jaha är ni intresserade? Det är budgivning om fem minuter!

– Ja vi vet inte riktigt än, försöker man…Vi har inte satt oss i bilen och hunnit prata ihop oss.

– Ja vi har många intressenter så jag behöver nog veta om ni har massvis med miljoner och vill vara med i en budgivning där ni hetsar varandra till att trissa upp priserna så att mitt arvode blir högre och jag kan avsluta affären så fort som möjlig. Jag har annat att göra än att vänta på någon som vill hinna smälta intryck när de ska fundera på sitt livs största affär!

Ja ja…då säger de väl inte riktigt. Men lite så känns det! Snabba ryck!

Sen så tackar man ju då oftast nej och får förklara varför den så fina lägenheten inte duger och man förklarar att den var jättefin men det var bristen på parkeringsmöjligheter (eller någon annan anledning) som fick oss att tacka nej. Och *poff* så är mäklaren borta ur ens liv om de inte kommer på att de faktiskt har en potentiell säljare av ett hus framför sig för då jädrar blir det fart på dom!

”Jag kan komma och titta på huset och berätta vad ni borde göra innan ni säljer det för att jag ska få max provision, ursäkta jag menar att ni ska få så mycket betalt för huset som möjligt.  Om ni byter tak, målar om huset, byter alla avloppsrör och alla vitvaror samt tapetserse om invändigt, installerar bergvärme, bygger ett dagis ca hundra meter bort och bygger ett dubbelgarage innan visningen så vore det kanon! Visning nästa vecka! Vad tror ni?” säger mäklaren och kollar i sin fulla kalender….

Man står bara och gapar när man insikten om att det hus man bor i är ett ruckel och att mäklaren just frågat om man kan utföra det åttonde underverket – renovera ALLT och byta ut ALLT i det vi trodde var ett hyfsat okej hus men tydligen var en skam för hela samhället!

Så svaret till mäklaren får bli att ”vi återkommer”.

Åter till att köpa…

Om man väl svarar att ja vi är med på budgivning så spänner mäklaren blicken i oss och frågar: har ni cash då?

Och man stirrar stint tillbaka på hen* och säger: självklart!

Tydligen är det så att alla har fem miljoner på banken så då säger vi att vi också har det…

Så sagt och gjort! Budgivning ungefär fem minuter visning och man sitter där och stirrar på telefonen och undrar vilka de andra är som ska buda. Är de också nervösa? Vilka var de? Det äldre paret som såg ut som direktörer och hade den fläskiga mercan? Det unga lyckliga paret där kvinnan var gravid?

Sanningens minut är inne…kommer vi att vara de som kommer att gå ur striden med en jättefin lägenhet? Kommer vi att klara av att hålla vår köpgräns som vi sagt att vi inte ska överskrida?

Mäklaren ringer och förklarar hur det går till och kräver snabba ryck även nu då hen har ett möte alldeles strax!

Och budgivningen startar! Nämnde jag att det var snabba ryck? Sa jag att jag kände mig något trög?

Fortsättning följer…

* ”hen* är ett modernt uttryck när man inte vill könsbestämma något antingen  för att man inte vill kränka hen eller för att man inte är riktigt säker på om hen är en han eller hon (egen tolkning av uttrycket ”hen”, ej vetenskapligt bevisat vad jag vet).

 

 

 

 

Först tänkte jag skriva en bok…

Av , , Bli först att kommentera 2

…bara för att jag tycker att det är så roligt att skriva!

Men sen när jag väl bestämt mig så kom jag på att jag inte hade något att skriva om. Jag är ju bara en alldeles vanlig man – en Svenne Banan som är så Svenne Banan som bara en riktig Svenne Banan kan vara! Det händer inget i mitt liv som är så intressant att det skulle kunna fylla en bok eller inte ens ett kapitel eller i ärlighetens namn inte ens en sida.

Alternativet blev istället att blogga, för det gör ju så många nu för tiden. Kanske jag om ett år slutat mitt alldeles vanliga jobb och istället på min då berömda blogg ”En f d alldeles vanlig man men nu en skitkänd bloggare” postar ett inlägg med ett foto på mig själv där jag visar dagens outfit och skriver något klatschigt samtidigt som jag berättar var jag köpt kläderna som täcker min trinda lekamen.

Kanske ni ser mig sittandes i soffan på TV4 tillsammans med Tilde de Paula och berättar hur allting startade när jag förvandlades från en alldeles vanlig man till en extraordinär bloggare som fick hela Sverige att häpna! Jag släpper bomben i direktsändning att jag nu ska släppa min första bok och Tilde de Paula  bara ”Äntligen!”.

Men tillbaka till nutiden och detta första blogginlägg…

Om det nu inte händer något i mitt liv, hur ska jag då kunna blogga och hur ska jag få någon att läsa när jag skriver om ingenting? Det här jag faktiskt inte tänkt på än, lika lite som jag tänkt på vad jag ska ha för outfit i dag…

Fan! Det kan bli ett problem!

Jag återkommer…