Beach 2018 är så körd…

Nytt år och nya möjligheter. Som den vanemänniska och Svenne Banan  jag är så har jag i vanlig ordning köpt mig ett gymkort! Denna gång på ett fint och modernt gym inne i stan. Kortet inköptes i december och syftet var dels rehabilitering efter min höftoperation (ja jag vet! Jag är alldeles för ung för det) och dels för att skaffa drömkroppen (men det sa jag inte åt någon).

Det började bra med att jag fick träffa en PT som frågade vad jag ville med träningen så jag ljög och så att det var inte viktigt att jag blev slimmare och fick sjukt stora muskler utan det viktiga var att jag ville må bra.

Så den mycket kompetenta PT/sjukgymnasten satte ihop ett program som påminde om en tråkig råkostsallad. Mage, rygg,underkropp! That’s it!

– Hur verkar det här programmet sa hon och tittade skeptiskt på mig.

– Jättebra! Precis det jag önskar, sa jag och böjde ner blicken för att hon inte skulle se min besvikelse över att inga spännarmuskler skulle få chansen att växa till sig. Skitbra, ett klokt program!

– Bra då kör vi så, sahon käckt. Vi ses om några veckor och följer upp hur det går!

– Mmm, sa jag lite trumpet och tittade ner på min obefintliga biceps.

Det var i december och nu har hon gett upp! Jag har skyllt på flunsan, trasig bil, sträckt ljumske, utbränd, inbränd och allt annat jag kommit på för att slippa träffa henne igen.

Inte för att hon var otrevlig eller luktade illa utan för skammen att behöva säga sanningen: – jag har inte ens varit nära att gå dit!

Så nu står jag här, snart ett halvår senare med ett gymkort som kostat 2000 kronor per besök! Tänk om hon hade lagt dit lite bänkpress och bicepscurl då hade jag varit där jämt (jo eller hur).

Nä nu är det dags att åka hem och sätta sig med chipsppåsen framför teven…

Beach 2019! Då jäklar blir det åka av!