Jag erkänner – jag är en Jojobantare!

– Jojo! När är han igång igen…nu kommer han att gå ner i vikt ett tag och sen går han upp igen, som vanligt, kommer de som känner mig att säga och de har säkert rätt tyvärr. 50-årskris tänker säkert någon.

Va, är han så gammal? Han ser ju mycket yngre ut även om han känns vis som en mycket erfaren man, tänker nog ännu fler nu.

Nä den här gången är det inte jag som har en kris utan en kompis hörde av sig (som också fyllt 50 nyss men absolut inte har en 50-årskris, host host) och frågade om vi skulle promenera upp på Kebnekaise och ja-sägare som jag är så så jag passande nog ja.

Sen kom jag på att jag försökte ju bestiga berget för några år sen och det gick sådär. Så vis av detta så ska jag förbereda mig bättre genom att:

1. Ta bort ett antal onödiga kilon
2. Förbättra konditionen
3. Införskaffa rätt utrustning
4. Inte ta med hela bohaget vid turen

Punkt 4 är ju rätt lätt. Det är bara att låta bli allt onödigt.

Punkt 3 betyder att köpa en svindyr ryggsäck, svindyra vandringskängor, svindyra kläder för vandring etc.

Punkt 2 är påbörjad, jag tar milslånga promenader och låtsas att jag tycker att det är roligt. Det är det inte…

Punkt 1 är den tyngsta (ha ha) posten att klara av och därför tänkte jag att jag skulle få prata ut om det. Här i min fantastiska blogg ska hela den nakna sanningen fram!

Nu trodde ni säkert att jag likt Biggest looser-deltagare ska blotta min fantastiska lekamen inför hela världen men se det tänker jag inte! Så roligt blir det inte! Däremot så tänkte jag förtälja för er om vad jag utsätter mig för. Jag ska prova på lite olika metoder för att minska antalet kubikmeter jag består av!

Förutsättningarna är dessa:

Jag väger ett Deciton!

Det är typ skitmycket med tanke på att jag inte är basketspelarlång! Jag började denna vecka och den här veckan testar jag att bara dricka såna där portionsförpackningar som ska ersätta vanliga måltider. Jag fuskar lite med någon enstaka kaka en s k bar som inte heller innehåller knappt några kalorier och dessutom bara smakar äckligt och växer i munnen och är omöjlig att svälja för att den är så torr. Så till frukost, mellis, lunch, middag dricker jag diverse mer eller mindre äckliga drycker.

Jag är ändå inte så hungrig utan det går jättebra (där ljög jag).

Jag saknar inte riktig mat, utan tycker att det är rätt gott (där ljög jag igen).

Hur går det då?

Jo tack, det går bra. Jag har inte gått upp ett gram sen jag började med soppor. Och jag har inte gått ner ett gram heller!

Kära sambon är snäll och säger att det syns att jag gått ner i vikt.

Tack säger jag fast jag inte gått ner i vikt.

Sen då?

Jag har inte bestämt mig hur länge jag ska dricka mat och inte heller vad jag ska göra sen. Men periodisk fasta, enbart vegetarisk mat, 5/2-metoden är några andra metoder jag tänkte prova. Min äldsta son har idiotförklarat mig och det gjorde mig nästan tårögd av stolthet för det tyder på mognad av honom. Det är givetvis idioti! Jag borde bara äta rätt och röra mig, men det lät väl lite tråkigt?

Nu vill jag också ändå påpeka att det finns lite ironi i detta försök för den som inte fattat det. Var nöjd med er själva!

Men det kvittar, nu kör jag bara för kul skull!