Elbilsbloggen

Lättare lurad med el

Av , , 3 kommentarer 5

Jag har efter snart åtta månaders användning av min BMW i3 REX tvingats konstatera att det är betydligt vanligare att jag inte kan ”tanka” el jämfört med bensin. Under denna tid har jag, vid tre tillfällen, drabbats av felfungerande snabbladdare. För några veckor sedan så råkade jag ut för att samtliga motorvärmarstolpar på parkeringen i Forsmark felfungerade under två hela dagar varför jag inte kunde ladda min elbil. Resultatet, av alla ovan nämnda händelser, blev att bensinmotorn fick rycka in och tjänstgöra.

Nu skall jag erkänna att vid de tillfällen då snabbladdaren som  Gävle Energi tillandahåller, alldeles gratis, inte fungerade så kunde jag i princip ha använt en annan snabbladdare i Gävle men eftersom de drivs av Clever som tar 5 kr/kWh så blir det billigare att köra på bensin.

Det har även visat sig att jag ibland har svårt att hinna laddda i3:ans batteri fullt till dess jag skall åka till Forsmark. Skälet till detta är att elbilen används mer och mer, även min fru har börjat använda den om jag inte kör den vilket innebär mera körtid och mindre laddtid. Det har gått så lång att jag nu funderar på att köpa en extra laddkabel som klarar att ladda 11 kW med trefas 16A.

Nu är det väl i sig ingen katastrof om jag har fått köra 50 mil extra på bensin under de drygt 2800 mil som bilen hittills rullat men om jag inte haft tillgång till REX-en, alltså bensinmotorn, så hade jag varit ganska lurad vid några tillfällen.

PMP/170424

 

3 kommentarer

Mera Malus än Bonus men lagom är bäst

Av , , 2 kommentarer 6

Regeringen har bestämt sig för vilket alternativ på ändrad fordonsskatt de skall föreslå (Promemoria: Fi2017/01469/S2) . Systemet skall ha en ”Bonus/Malus”-karaktär och det är en god intention, men tillämpningen präglas av mera Malus än Bonus.

Tanken med systemet är att gynna miljövänliga bilar och missgynna bilar som är mindre miljövänliga. Problemet är bara att miljövänliga bilar inte gynnas i någon större utsträckning.

Idag ges ett bidrag om 40000 kr till de som köper en ny ren elbil (0g CO2/km). För en ny supermiljöbil (max 50g CO2/km, jfr transportstyrelsen) är bidraget 20000 kr.

Regeringens förslag i korthet:

Efter införandet av Bonus/Malus-systemet så ökar bidraget till 45000 kr för bilar som släpper ut 0g CO2/km. Bidraget minskas sedan linjärt ned till 7500 kr för bilar som släpper ut max 60g/km.

Bilar som släpper ut mer än 60g och max 95g CO2/år får varken bidrag eller straffskatt.

Bilar som släpper ut mer än 95g CO2/km får en straffskatt på 77 kr/g CO2 för det utsläpp som överstiger 95g.

Bilar som släpper ut mer än 140g CO2/km får en straffskatt på 100 kr/g CO2 för det utsläpp som överstiger 140g.

Den nuvarande, femåriga skattebefrielsen tas bort.

Konsekvenser:

Skatten på en BMW i3 är efter de 5 skattefria åren 360 kr/år vilket då innebär ökade kostnader med 5×360=1800 kr. Detta eftersom skattebefrielsen tas bort.

Tidigare har tjänstebilar som klassats som supermiljöbilar fått en reduktion av förmånsvärdet med 40% upp till 16000 kr per år. Från och med 1/1 2017 så sänktes taket för den reduktionen till 10000 kr/år, alltså en minskning med 6000 kr.

Skälet till att bidragen existerar är att en elbil är mellan 100 och 200 tusen kronor dyrare än motsvarande konventionell bil. Av samma skäl så köps en stor andel nya elbilar som någon form av tjänstebil för att tre år senare komma ut på begagnatmarknaden.
Under 2016 köptes 570 supermiljöbilar av fysiska personer medan 12828 supermiljöbilar köptes av företag. Det innebär att ca 4% av bilarna köptes av privatpersoner.

En supermiljöbil blir alltså 6000 kr dyrare att köpa/äga under 2017 jämfört med 2016 (för en privatköpt är det ingen skillnad)

Om Bonus/Malus-systemet införs under 2018 så blir det, för en ren elbil, endast 2800 kr dyrare jämfört med 2016 (för en privatköpt blir det 5000 kr billigare)

För laddhybrider minskar milöbilspremien med 625 kr per gram CO2/km. Det får till följd att bilar som släpper ut mellan 1 och 29 samt 51 till 60 gram CO2/km får det billigare jämfört med 2016, för alla andra bilar blir det dyrare eller samma med undantag för privatköpta bilar med nollutsläpp.

Slutsats:

I regeringsförslaget står följande: ”Huvudmotivet för ett bonus–malus-system är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp.”

Jag konstaterar dock, aningen cyniskt, att det är Finansdepartementet som ansvarar för förslaget och inte Miljö- och energidepardementet som man lätt föranleds att tro då deras hemsida inleds med nedanstående text:
Miljö- och energidepartementet arbetar med frågor som rör minskade klimatutsläpp, en giftfri vardag, en hållbar energianvändning..”

Föga förvånande så kommer staten, om detta förslag antas, att gå 600 miljoner kronor plus, enligt en analys som SVT har gjort.

Prioriteringen mellan miljö och ekonomi är verkligen tydlig för regeringen som, består av socialdemokraterna och miljöpartiet.. Detta var alltså det bästa de lyckades åstadkomma!

Centerns förslag är att ge 100000 kr i bidrag till bilar som släpper ut max 40g CO2/km, de verkar prioritera annorlunda en t.ex. miljöpartiet!?

De renaste bilarna, de som släpper ut noll gram CO2, gynnas inte i någon större utsträckning. Det är istället bilar som släpper ut lagom som får den största fördelen av regeringens nya förslag. Men om man skall vara ärlig så är det statsfinanserna som är vinnaren och miljön som är förloraren.

PMP 170406

2 kommentarer

Garantiärende

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag skulle ha lämnat in bilen för ett garantiärende för en månad sedan men jag blev sjuk den dan och fick boka en ny tid. Det resulterade i att bmw fick tillgång till bilen hela förra veckan medan jag åkte skidor i fjällen.

På måndagen (första dagen som de har bilen) ringde de och berättade att det fanns en ”action” på bilen. Det var något rör som skulle bytas ut och de undrade om de fick ha i3:an ytterligare en dag då de behövde beställa hem  reservdelen. Eftersom jag berättat att jag var borta hela veckan så svarade jag, aningen förvånad, att det skulle gå bra.

Bmw hade således under en månads tid vetat att jag skulle lämna in bilen men det var först när de fick in den på verkstan som de listade ut att det var en ”action” på den.

När jag hämtar bilen sju dagar senare så hade de fixat problemet med tankluckan men den ”action” som de ringt om var fortfarande olöst! De hade inte lyckats få fram rätt reservdel.

Nu måste jag alltså lämna in bilen igen.

Det skall bli intressant att se om jag blir erbjuden en ersättningsbil då.


/P-M 170316

Bli först att kommentera

Dags att testa garantin!

Av , , Bli först att kommentera 8

Efter ett knappt halvår så måste min elbil lämnas in på verkstad. Skälet till detta är paradoxalt nog en krånglande tanklucka. Alltså inte tanklocket utan själva luckan som täcker tanklocket till bensintanken.

Skamvrån

Skamvrån

Under de senaste månaderna har det krävt en smula övertalning för att luckan som täcker tanklocket skall öppna sig. Normalt trycker jag på en knapp, som sitter under instrumentpanelen vid vänstra dörrstolpen, varvid luckan omgående öppnas. Så sker inte längre, nu har det gått så långt att jag måste ta till milt våld för att den skall poppa upp. Det förekommer också en god portion svordomar, men jag är inte säker på att de bidrar till att luckan ger med sig.

Härom veckan läste jag, på ett i3-forum, att det är flera som drabbats av en kärvande tanklucka. Tydligen så är det en form av signalfel som gör att luckan inte öppnas och det krävs alltså ett verkstadsbesök för att komma till rätta med problemet.

I fredags så ringde jag till BMW-handlaren i Uppsala där jag köpt bilen och det var inga problem, de frågade om jag fått en personlig servicetekniker och förklarade att jag naturligtvis har rätt till en ersättningsbil medan bilen är på verkstan.

Då jag förklarade att jag bodde i Sundsvall så blev hon lite bekymrad för hon var ganska säker på att serviceteknikern ville ha in bilen till deras verkstad i Uppsala. Det kom inte som en överaskning för mig och jag berättade att det finns en BMW-verkstad i Sundsvall men att jag kontaktade dem först eftersom de sålt bilen till mig. En påtagligt lättad kvinna hos BMW i Uppsala bedyrade att bilen kan servas på vilken BMW-verkstad som helst i Sverige bara de har i3-utbildad personal, vilket Sundsvall skall ha.

Det är rimligt att personal som skall jobba med elbilar har fått adekvat utbildning med tanke på att ett fulladdat batteri i min i3:a innehåller lika mycket energi som drygt 28 kilo trotyl.

Jag ringde vidare till BMW i Sundsvall där de föreslog att jag skulle ställa in bilen i ett garage och låta den tina upp så kanske det skulle fungera igen. Jag lät mig inte imponeras av den lösningen utan berättade vad jag läst på olika forum. Det imponerade lika lite på honom som hans lösningsförslag gjort på mig.

Nåväl, om jag ville lämna in bilen så fick jag naturligtvis det, men de har endast en kille som får jobba med i-serien så den första lediga tiden var om två veckor. Inga problem tyckte jag eftersom jag oftast kör på el.

Innan vi lade på så frågade jag om de hade någon ersättningsbil till mig när jag lämnade in bilen. Då blev han tveksam och undrade om jag verkligen behövde en bil, vilket är en märklig fråga från en bilhandlare kan jag tycka, och jag försäkrade att så var fallet. Han skulle undersöka om det var möjligt varvid jag påtalade att det faktiskt ingick i köpet av bilen, d.v.s. var en del i garantin. Jaha, jag skall kolla upp det, svarade han.

Jag måste erkänna att de känns lite proffsigare nere i Uppsala, men vi får väl se hur det faller ut när jag lämnar in bilen den 22/2.

PMP/170211

Bli först att kommentera

Nu hände det!

Av , , Bli först att kommentera 9

En märklig händelse drabbade mig igår när jag skjutsade min son till en kompis som bor drygt två mil utanför Sundsvall.

Min BMW i3 REx hade halvfullt batteri och temperaturen låg på -22 °C.

Efter att ha lämnat min son och hållit en medelhastighet på 57 km/h i 40 km så började bilen sacka lite i uppförsbackarna från innerstan upp till Sidsjön. Den klarade inte av att hålla 50 km/h.

De sista två kilometrarna börjar med en rejäl uppförsbacke och även om bilen, under den sista halvmilen, inte riktigt betett sig på det sätt som jag är van så hade jag inte väntat mig att den skulle gå långsammare och långsammare för att till sist stanna mitt i backen.

Med halvfullt batteri lyckades jag ta mig 46 km varav de sista kilometrarna gick väldigt segt. Med 6.5% kvar i batteriet så stannade alltså bilen vilket är märkligt då det är en REx. Räckviddsförlängaren som borde ha startat automatiskt gjorde inte det.

Bilen stannade alltså och lade samtidigt självmant in P-läge.. där stod jag nu och undrade vad som stod på och hur jag skulle lösa situationen. Poängen med en REx är att en situation enligt ovan inte skall uppstå och om det ändå gör det så skall det gå att lösa med en reservdunk bensin, men eftersom tanken var halvfull så var det inte ett alternativ.

Jag suckade, stängde av bilen helt och hållet varefter jag omgående startade bilen igen och till min stora lättnad kickade bensinmotorn igång utan några protester.

Även om bilen startade och allt löste sig till det bästa så är det inte utan viss oro som jag ser framtiden an!

Om temperaturen sjunker under -20 °C när jag är i Forsmark, tar jag mig hem då?

PMP 160107

 

Bli först att kommentera

Isig ruta!

Av , , Bli först att kommentera 5

Nu är vintern äntligen här och jag har testat hur lång tid det tar att avisa framrutan på min BMW i3 vid – 4 °C.

När jag klev in i bilen såg framrutan ut så här:

Isig ruta innan uppvärmining

Isig ruta innan uppvärmining

Efter att ha slagit på defrostern (max värme på framrutan, alltså inga elsingor) så såg det, efter en minut, ut så här:

Isig ruta efter 60 sekunders uppvärming

Isig ruta efter 60 sekunders uppvärming

Efter ytterligare 30 sekunder var rutan hyggligt isfri, se nedan:

Isig ruta efter 90 sekunders uppvärming

Isig ruta efter 90 sekunders uppvärming

Efter totalt två minuter var rutan isfri:

Oisig ruta efter 120 sekunders uppvärming

Oisig ruta efter 120 sekunders uppvärming

Nu skall det sägas att det var ganska porös is, sådan is som går lätt att skrapa bort, men det visar ändå på hur snabbt det går att göra rutan isfri i en elbil.

PMP 170104

Bli först att kommentera

En missräkning

Av , , 4 kommentarer 6

Något av en besvikelse

I onsdags var min avsikt att köra till Forsmark på samma sätt som gången innan med den skillnaden att battiererna skulle vara förvärmda. Jag ställde in bilen så att kupé och batterier skulle förvärmas till 04:00 då min resa skulle ta sin början. Inga problem där, bilen var isfri och varm när jag klev in i bilen strax efter fyra, men dessvärre hade inte batterierna hunnit ladda fullt. De var laddade till 98.5 %. I och för sig ingen stor skillnad men 0,015*27kWh = 0,4 kWh, vilket med min typ av körning brukar motsvarar ungefär en kvarts mil. (27 kWh är den normalt tillgängliga energimängden hos det 33 kWh stora batteriet). Jag skyller på julhetsen, det skall rännas i affärerer och skjutsas till och från olika aktiviteter i det oändliga inför den stundande storhelgen. Detta innebar alltså att det saknades några kilometer i batteriet och förutsättningarna var inte exakt lika, vilket grämde mig lite.

Jag körde på samma sätt som veckan innan, d.v.s. precis enligt hastighetsbegränsningen och när bilen övergick till dinosauriedrift hade jag tillryggalagt 14.5 mil. Nu var det i och för sig ca 3 °C kallare än veckan innan men om jag adderar de 2.5 km som representeras av de utblivna 1.5 procenten, som kvarstod att ladda när jag startade, så kom jag precis lika långt som förra veckan då batterierna inte var förvärmda.

Trist, det hade varit mycket roligare om jag nu kommit någon mil längre men så skedde alltså ej. Möjligen kan det vara så att den något kallare väderleken neutraliserade effekten av förvärmda batterier. Det skall bli intressant att se hur räckvidden påverkas av den förväntat sjunkande temperaturen i januari och februari (om nu inte den globala uppvärmingen redan har omöjliggjort den typen av undersökningar)

PMP 161227

4 kommentarer

Kallt

Av , , Bli först att kommentera 8

Skillnaden mellan varmt och kallt!

I onsdags morse gick jag ut till bilen för att påbörja min resa ned till Forsmark. Till mitt stora missnöje tvingades jag konstatera att förvärmingen av bilen inte hade startat.

I3:an är utrustad med möjligheten att direkt i bilen ställa in en starttid då både kupén och batterierna skall vara uppvärmda. Det går även att styra från en app i telefonen.

När nu detta inte hade fungerat så bestämde jag mig för att prova hur långt jag kunde komma då jag startade med kall kupé och kalla batterier. För att det enkelt skall gå att återupprepa samma typ av körning men med förvärmda batterier så valde jag att köra precis enligt hastighetsbegränsningarna.

Efter 14.7 mil och en snitthastighet på 93 km/h så startade bensinmotorn. Utetemperaturen låg kring 0 °C. Föga imponerande kan man tycka men drygt halva sträckan framfördes i 110 km/h. Normalt när jag väljer att begränsa min maxhastighet till 90 km/h (snitthastigheten brukar då vara ca 86 km/h) så kör jag mellan 18 och 19 mil innan bensinmotorn startar. Det är alltså en skillnad på ca: fyra mil eller 27 % längre. Det gör således stor skillnad med förvärmda batterier och lägre maxhastighet.

På torsdag kväll, när jag skulle åka hem från Forsmark, så var det ett par grader kallare och jag bestämde mig för att köra till Gävle och ladda fullt för att sedan hålla fartgränserna på samma sätt som på nedvägen men nu med förvärmd kupé och varma batterier.

Eftersom lejonparten av sträckan mellan Gävle och Hudik är 110-väg så var snitthastigheten 106 km/h när bensinmotorn startade. Detta inträffade märkligt nog efter exakt samma sträcka som på nedvägen, d.v.s. 14.7 mil men på nedvägen var snitthastigheten 13 km/h lägre.

Trots att hastigheten var 13 km/h högre och att det var 2 grader kallare så kom jag lika långt. Den enda skillnaden, i övrigt, var att batterierna nu var varma vid start.

Nästa vecka när jag skall åka till Forsmark så skall jag återupprepa ovanstående körning men med varma batterier då jag startar från Sundsvall.

Vidare så kan jag nämna att innan jag var hemma så förbrukades hela bensintanken och jag hade sex km tillgodo från batteriet som vid det laget indikerade sin status i orange (normalt vitt). Det var inte utan att jag hann bli en smula nervös.

Inte mycket kvar!

Inte mycket kvar!

PMP/161216

 

Bli först att kommentera

1000 mil med BMW i3

Av , , 7 kommentarer 9

Efter nio veckors idogt användande av min BMW i3 så passerade trippmätaren 1000-milastrecket. Detta betyder alltså att jag har kört över tusen mil vilket känns otroligt, men eftersom jag kör ca 5000 mil per år så är det helt logískt.

Under dessa tusen mil har jag förbrukat 54.75 l bensin (jag har loggat mina tankningar). Det ger en genomsnittlig förbrukning på drygt ½ deciliter/mil. Det känner jag mig rätt nöjd med.

Nedan sammanfattar jag mina erfarenheter så här långt:

En jättetrevlig bil att köra!

Det är enkelt att åka mjukt och följsamt då den aldrig växlar på något sätt. Inne i stan så är den tyst och behaglig och just att den aldrig växlar i kombination med att den är helt tyst gör resan, i mitt tycke, lite magisk. Jag fascineras fortfarande, efter tusen mil, av känslan att ljudlöst glida iväg från parkeringen för att sedan sömlöst anpassa hastigheten till trafikrytmen som råkar vara på den större väg jag ansluter till.

När jag kör traditionella bilar med växellåda (oavsett om det är manuell eller automat) så försöker jag undermedvetet att hela tiden hitta ett varvtal/växel som passar den rådande trafikrytmen. Det känns då emellanåt som att hastigheten hos den omgivande trafiken eller i värsta fall hastighetsbegränsningen inte passar den bil jag kör. Detta händer aldrig med i3:an, den känns alltid perfekt anpassad för alla lagliga hastigheter.

En annan härlig känsla, som verkar hålla i sig, är att det känns som att jag åker gratis hela tiden. Nu på vintern så syns dessutom röken från oljebrännarna tydligt och då påminns jag om hur överlägsen denna bil är ur miljöperspektiv.

Under vanliga dagar då jag kör i stan med omnejd så tänker jag inte alls på nivån i batterierna eftersom jag vet att det räcker och blir över. Men när jag åker till Forsmark eller på någon annan långresa, då jag vet att bilen måste laddas eller köras med bensinmotorn innan jag är framme, så försöker jag hela tiden optimera körningen. Jag kör lite långsammare och nu på vintern så snålar jag med värmen för att kunna köra lite längre på el och det förtar kanske lite av nöjet med en resa men jag kan inte hjälpa det, jag kan helt enkelt inte låta bli.

Andra elbilsförare som jag pratat med säger att det går över med tiden, men jag undrar om så verkligen blir fallet med mig.

Jag har noterat att när temperaturen krupit nedåt under hösten så har räckvidden hos batterierna följt med. I september behövde jag bara köra en mil på bensin mellan Sundsvall och Gävle, nu kör jag tre mil och ibland fyra, lite beroende på hur mycket värme som jag ”lyxar” med inne i kupén. Det är förstås lite fånigt att inte köra värmen för fullt eftersom det endast skulle kosta mig en liter bensin, alltså 13 kr ,men sån är jag.

De senaste dagarna har det här i Sundsvall varit extremt halt. De sista/första 1800 metrarna hem till mig är grusväg och uppför/utför (ca 80 meter höjdskillnad) och när det nu har varit is på vägen och regn i luften så har i3:an fått bekänna färg. Under dessa förhållanden är det är en enorm skillnad mellan i3:an och X3:an (som jag körde innan jag bytte till i3:an). Jag provade idag att stanna mitt i backen för att se hur i3:an hanterade det. Jag tvingades konstatera att den inte hanterade en sådan situation alls, bilen stod helt enkelt stilla. Jag fick backa några meter till dess däcken fick fäste för att sedan, med lite fart, sakta kämpa mig förbi det halkigaste vägpartiet. Då hade jag dessutom, via färddatorn, ställt in samtliga parametrar för optimalt fäste.

Jag har gjort samma prov med X3:an och den Audi Allroad som körde innan X3:an och med de bilarna märktes det knappt att det var halt. Nu skall det sägas att i3:an inte har dubbdäck vilket de båda andra bilarna hade och det får mest utslag under dylika förhållanden.

En annan sak som jag fortfarande stör mig lite på när jag kör i landsvägsfart, det är rattens utväxling, det är helt enkelt så att rattutslagen ofta blir för stora i höga hastigheter. Jag trodde att jag skulle vänja mig och anpassa mig till det men efter 1000 mil så är det fortfarande ett problem.

Helljusen är det sista klagomålet som jag har på i3:an. Det är helt obegripligt hur en konstruktör kan få för sig att placera helljusen där dimljusen brukar sitta. Effekten blir att ljusets räckvidd blir kort och att ljuskäglan framför bilen är så stark att den bländar föraren.

En bild från förarplatsen när jag åkte till Forsmark härom veckan!

En bild från förarplatsen när jag åkte till Forsmark härom veckan!

Trots de brister som bilen faktiskt har så är jag ändå fantastiskt nöjd över att få köra denna bil. Den har en ljuvlig förarmiljö, mycket låga driftkostnader och är dessutom miljövänlig.

PMP 161118

7 kommentarer

I snö och slask

Av , , 4 kommentarer 8

Förra veckan snöade det ordentligt när jag åkte från Sundsvall till Forsmark. Efter fem körda mil hade jag en snitthastighet på 56 km/h och då var lejonparten av sträckan längs E4:an. Det var en vit vägg som mötte mig när jag tittade ut genom vindrutan.

Vad gäller LED-ljusen så snöade de igen på en kvart. Det var fullständigt hopplöst, efter två mil var jag tvungen att stanna för att torka av dem. De var ett av skälen till den låga snitthastigheten. Tillslut blev jag ikappkörd av en långtradare. Då svängde jag in på en parkering (och blev varse om hur ruskigt halt det var ute i snön) sedan hängde jag på bakom långtradaren och lät LED-ljusen snöa in bäst de ville.

Mina LED-ljus skall tydligen generera 6000 lm (för båda förmodar jag) och de lyser väldigt starkt men helljusen sitter så nära vägen på i3:an att reflektionen i vägbanan, alldeles framför bilen, bländar. Det gick tämligen problemfritt att installera LED-ljusen på i3:an, inga varningslampor e. dyl. Däremot visade det sig när jag testade halogen kontra LED (mot garageporten) att med originalhelljusen monterade, så höjer bilen automatiskt LED-halvljusen när helljuset slås på, d.v.s. halvljusen riktas aningen mera uppåt då. Denna effekt uteblev när jag bytte till LED-helljus.

Problemet med att LED-ljusen snöar igen måste få en lösning under vintern för så här går det inte att köra. En lösning är naturligtvis att byta tillbaka  till halogen men eftersom de lyser så dåligt är den idén inte så tilltalande. Min far har ett par Rayzer xenonljus (sådana som placeras inne i bilen, bakom backspegeln) som han inte använder längre. Jag tänker prova om de går att använda i i3:an.

Vad gäller vinterdäcken Bridgestone Blizzak NV så blev jag faktiskt lite imponerad. Det är första gången som jag kör på dubbfria däck, de fungerade klockrent i den nya blötsnön. Däremot så upplevde jag att de periodvis genererade mera ljud i kupén när det var snö, på ett sätt som jag inte upplevt med någon av de andra bilarna som jag ägt.

Jag är positivt överaskad av i3:an vägegenskaper så här långt. Det har hänt att ”rumpan” har slängt lite någon gång ibland men bilens stabilitetsprogram har direkt kontrollerat alla sådana incidenter på ett förtroendeingivande sätt. Det händer att den spinner till lite vid gaspådrag men inget olustigt på något vis. Med det sagt så tvingas jag förstås konstatera att X3:an (som jag körde innan jag bytte till en BMW i3) spelar i en annan division vad gäller stabillitet. Den gick som på räls i snömodd och i stort sett alla besvärliga fören. X3:an kunde vara lite lömsk på det viset att man inte märkte hur halt det faktiskt var förrän hastigheten var alldeles för hög.

När jag åkte hem från Forsmark förra veckan så körde jag ganska fort på väg mot Gävle. Då jag kom ut på E4:en vid ”Dragons Gate” förvånades jag av att så många låg och körde bakom långtradare i högerfilen. Det var inget problem eftersom det är tvåfilig motorväg där men efter en stund började jag ana oråd och provbromsade lite grand och i samma stund stod det klart för mig varför alla körde så sakta varefter jag också saktade in. Men det är ett gott betyg till i3:ans förmåga att hantera dåliga vägförhållanden.

PMP 161108

4 kommentarer