Att det kunde kännas så här efter ett år tillsammans. Ingen meny avskräcker dig, ingen handlingslista blir skriven, eller behövs. Semesterplanerna går på automatik dit jag vill. Jag får tom ligga i fosterställning så ofta jag önskar å få iväg en ytterst diskret smygare mellan varven utan klagan. Du skänker ödmjukt mig allt jag suktar å trånar efter, behöver bara fråga mig själv så vet jag att även du tycker detsamma. Vi är förenade i en trust där ingen av oss har hjärta eller förstånd att lämna den andre. Visst saknar man ibland den där speciella glöden och värmen man kan få av en annan person men som sagt den som trånar efter mycket mister oftast hela stycket. Mitt första singelårs jubileum går av stapeln nu i oktober och jag har kommit på mig själv att vara kär som aldrig förr (nästan) i mig själv...så puss å kram på mig, detta har jag gjort rätt bra...undrar hur länge detta håller, den som räknar får se...

Uppdaterad: lördag 20 oktober 2012 klockan 20:39