Kammat upp tuppkammen så den står högre än liftsystemet i ålidbacken…skjortan är gulare än guldtackorna från boliden…äggen är lika perfekt okokade som sushi…om man är redo för påsken???..jajjemeeen!!!…Glad påsk alla härliga kycklingar å tuppar å kärringar där ute…kramar från bruket!!!

Din dragningskraft var större än min motståndskraft. Din vilja så mycket starkare än min ovilja. Du glänste och strålade och jag föll som Fermenta-aktien en gång gjorde….pladask…drog på mig det finaste leendet jag kunde uppbringa och mötte dig vid dörren…känslorna inombords åkte forsränning då jag tog steget och blev ett med dig…märkte dock väldans snabbt att skenet bedrog…du var ju iskall din förbaskade sk vårdag! Tillbaks till nåt som värmer bättre, täcket!

 Visste att smärtan skulle komma, visste att syret i mina surt förvärvade muskler skulle ta slut och börja orsaka krampsymptom…Kände mig som Indiana Jones där jag svingade mitt vapen fram och tillbaka sökandes efter den ultimata skatten…Kartan var memorerad sedan länge i mitt huvud, så jag visste vilka leder som var mer framkomliga än andra, visste att det skulle bli en duell mellan vass vilja och slögt vapen…vad kunde jag göra annat än att kämpa in till det sista? Alla utväxter som stod i vägen i min kamp fick vika ner sig för min vilja att lyckas i mitt värv..armarna hängde utefter min kropp kippandes efter än mer syre till dess nu nästan kraftlösa attacker…återstod nu bara den sista striden, manade mitt inre att våga orka, våga lyckas…höjde min högra arm och avslutade med ett snitt som gick från höger till vänster,  en effektivitet sällan skådad skördade sitt sista offer för idag…andades tungt när jag så till slut la ifrån mig oumbärliga redskap till vapen, ett leende tvingade sig fram vid min nedre högra sida av underlöpp, spred sig till ett leende och mynnade ut i ren glädje…tänk så skönt att vara nyrakad!

 Tror jag ger upp snart, hinner inte med i dina snabba svängar. Mitt en gång så mörka hår blir grått av din framfart. Du verkar ha energi som en ackordsjobbande bommullsplockare. Försöker läsa av dig mellan varven men får dig inte att sakta ner i ditt tempo. Planerar alltid saker med och för dig som ska få dig att känna att jag är dig ytterst tacksam och att jag vill göra det mesta av vår stund tillsammans. Det är nu, just precis nu, som min kropp skriker efter mer av ditt elixir. Det är just nu som din betydelse är som störst och viktigast så just idag ska jag krama ur allt gott som går av dig, för det verkar som jag aldrig får dig tillbaka kära tid…

Rysligt trevligt med vasaloppet…välpreparerad är jag, klädseln sitter där den ska, skorna perfekt knutna, läppvallan saknas men förberedelserna är oklanderliga, spåren ser fina ut och blåbärssoppan smakar lika gott att längta till som våren…en sträcka på nio mil känns inte heller som speciellt avskräckande i år…känner mig faktiskt i riktigt praktslag inför detta lopp som noga räknat faktiskt är mitt trettionde i ordningen…lite lite trångt i spåren dock men vad gör väl det då solen skiner och man får jobba sig i mål tillsammans med radiosporten…kunde varit värre..

 Mina sinnen är åter öppna för exponering..bländaren är perfekt inställd på ljuset som du frambringar…slutaren är beredd att slutas i precis rätt ögonblick…motivet är bedårande likt en fjälltopp där snön ligger lika still som en palt i magen…vrider på timerutlösaren så att det rätta blir än mer rätt…magkänslan säger att ögonblicket nu kommit, plinget från timern avslöjar också att så är fallet…"pliiiing", klart för ännu en njutbar matstund med en matlåda som gjord för ett matmagasin med inslag av lite plastlådekänsla med vitlökssås….