MUF och Gazaremsan

Av , , Bli först att kommentera 11

 Niklas Wykman, ordförande i Moderata Ungdomsförbundet, om det faktum att Israel skjutit ihjäl ett 20-tal aktivister som ville ta in förnödenheter till de lidande människorna på Gazaremsan:

http://svt.se/2.128339/1.2022484/muf-ordforanden_en_seger_for_hela_gaza

 

Jag tror att han säger allt som behöver sägas. Nu vet vi var vi har MUF någonstans.

 

Demonstration ikväll måndag mot Israels attack och för solidaritet med den nödställda befolkningen på Gazaremsan klockan 18:00 på Rådhustorget. Slut upp.

Klockan 18:00 på Rådhustorget. Alla måste komma. 

Pet Peeve 9: Aggregationsnivåsammanblandning

Av , , Bli först att kommentera 11

 Haha, 3 månader sedan. Om någon behagar vara sur över att det tog lång tid, hänvisar jag tillbaka till min disclaimer i första inlägget. 

Titeln är lång och kräver en förklaring. Jag är heller inte helt säker på att det är rätt term att använda, men vi kan ju låtsas.

Det jag menar är helt enkelt att olika problem i samhället dyker upp på olika nivåer. Vissa omfattar en enda människa. Vissa är kommunala. Vissa är på landstingsnivå. Vissa är nationella. Vissa är europeiska. Vissa är globala. Alla dessa är aggregationsnivåer.

Vissa gånger som ett problem uppdagar sig, misstolkas det som ett problem på aggregationsnivån över eller under. Ibland kan de till och med hoppa över nivåer. Vissa tror att ett nationellt problem i själva verket ligger på kommunal nivå, och vissa tror att individproblem är på nationell nivå. Ni hajar. Givetvis existerar problem som omfattar alla dessa nivåer, men jag kommer till det. 

Varför är då detta problematiskt? Jo, för att ett problem på en aggregationsnivå måste lösas på just den nivån. Om en individ är deprimerad, kan man lösa det med terapi. Om depression bland människor i en kommun eller ett landsting börjar bli ett problem för respektive instans, måste kommunen eller landstinget se till att det blir löst på något sätt. Då kanske det är så att situationen i kommunen eller landstinget gör folk deprimerade, och då hjälper inte terapi för individerna längre. Då har fenomenet plötsligt vuxit till att bli någonting som rör en helt annan nivå.

Mitt problem är att vissa tycks tro att man exempelvis kan lösa ett problem som rör hela samhället på individnivå. Borgerliga företrädare är experter på detta.

Arbetslösheten är utan tvekan ett stort samhällsproblem. Det täcker in i stort sett alla aggregationsnivåer. Borgerliga politiker menar att detta är individernas fel, och att de måste ändra sitt beteende. Arbetslösa är lata och måste svältas lite så att de tar jobben.

Här menar jag att lathet knappast kan ses som något som nyligen har blivit ett samhällsproblem. Givetvis finns det individer som är lata, men det är just individer. Människor i allmänhet gör så gott man kan givet förutsättningarna. Lathet kan alltså inte sägas vara ett nationellt problem, och kan därför inte lösas på nationell nivå. Arbetslösheten i sig, däremot, kan sägas vara det, samtidigt som det är ett problem för individerna. Lösningen på individens arbetslöshet är alltså en annan än lösningen på den nationella arbetslösheten. 

Om jag råkar vara arbetslös, kanske det hjälper mig att få komma ut på praktik eller att få hjälp med att skriva mitt CV, samt att få bättre självförtroende, av en bra jobbcoach. Mitt liv kan kanske vändas till det bättre. Individen Peter Burström har då fått hjälp. Samhället Sverige har fortfarande en fruktansvärd massa ungdomar som inte har jobb. Det enda som händer om jag får jobb är att någon annan stackars ungdom inte får det. Arbetslösheten på nationell nivå har alltså inte lösts med hjälp av jobbcoacher. För det nationella problemet arbetslöshet krävs det nationella lösningar. 

Klimathotet är ett annat problem. Man kan inte mena att det faktum att temperaturen i världen stiger är något annat än ett internationellt problem. Följaktligen krävs det internationella insatser för att göra det bättre. I en kommun som Umeå kan man alltså inte vara mot en ringled runt staden med klimathotet som argument, då den knappast kan sägas påverka världens klimat annat än tämligen marginellt. Här behövs det insatser från internationella organ, som till exempel en rejäl global koldioxidskatt eller vad som helst (andra kan nog detta bättre) för att få det skall få någon effekt. Man kan heller inte prata om att jag gör en insats för klimatet om jag handlar klimatsmart. Då gör jag den grövsta av alla aggregationsnivåsammanblandningar; jag tar ett internationellt problem och belägger individer att komma med lösningen. Här krävs det ett incitament på global nivå för att en förändring skall ske. "Om alla bara gör som jag skulle världen vara bättre". Mmm. Då måste alla göra som du. Good luck with that. 

Formeln för att kunna föra en debatt som kan ge resultat är: 

1. Välj ett problem att diskutera.

2. Fundera på vilken nivå i samhället som det hör hemma.

3. Diskutera lösningar på problemet i det sammanhang där diskussionen är mest fruktbar.

4. Lös problemet.

Skall detta vara så förbannat komplicerat?

/rant over