Vi socialdemokrater i landstinget avser att öka antalet vårdplatser i Sorsele. Flera utvärderingar visar på att ett behov av det.

När vi tidigare minskade antalet platser fanns en låg beläggning på dem i Sorsele. Det var också i samband med att vi reducerade antalet vårdplatser i hela länet för att få ordning på ekonomin. Sedan dess har vi följt frågan och ser nu ett behov av att justera.

I Sorsele är vi dessutom tillsammans med kommunen inne i en process av att fördjupa samverkansmodellen. Det är jättebra. Vi hoppas att ökningen av antalet vårdplatser också ska bidra till att uppmuntra en fortsatt utveckling. Även i Sorsele går vi mot att få en samverkanslösning som liknar de i Malå och Storuman. Det här är ytterligare ett steg på vägen.

Här följer det pressmeddelande vi skickade ut tidigare idag:

Pressmeddelande från Socialdemokraterna i Västerbotten 2013-09-30

Landstinget utökar antalet vårdplatser i Sorsele

Utvärderingar visar att det finns ett behov av att landstinget utökar antalet vårdplatser på Sorsele sjukstuga.

– Vi avser därför att utöka antalet vårdplatser i Sorsele till fyra stycken. Ambitionen är att fortsätta stärka samverkan och vi tror att det här kommer att bidra till detta, säger Peter Olofsson, landstingsråd (s).

I samband med projekt balans – landstingets strukturförändring från sjukhusvård till primärvård – minskades antalet vårdplatser på Sorsele sjukstuga från sex till två stycken. Orsaken till detta var låg beläggning samt att antalet vårdplatser i hela länet reducerades.

I Sorsele arbetar kommunen och landstinget med att utveckla en samverkanslösning med gemensam vårdavdelning på sjukstugan. I samband med att kommunen bygger om lokalerna för att få plats med all sin äldreomsorg, så kommer de anpassas ytterligare för att underlätta samverkan. Förhoppningen är att hitta en lösning där det specifika antalet platser inte är det viktiga, utan de gemensamma vårdplatserna möjliggör att kommunen och landstinget kan täcka upp för varandra utifrån behov. I Malå har en liknande lösning genomförts.

– Samverkanslösningens framgångsreceptet ligger i att vårdplatserna bedrivs med en personalsamverkan och innebär inga merkostnader för kommunen. Både kommunen och landstinget vinner på samverkan men framförallt gynnar det våra medborgare, säger Caisa Abrahamsson, kommunalråd (s).

– Vi uppmuntrar och tror på utvecklingen i Sorsele. Samverkan möjliggör att långsiktigt kunna bevara vårdplatser långt ut i organisationen. För dem som har längre till sjukhus är det framför allt en fråga om trygghet, men det är också en lösning för att kunna vårda nära. Vi vill att det ska finnas vårdplatser på sjukstugorna, de är viktiga. Förutsättningen för det är att vi kan ha samverkan med kommunerna om dem, avslutar Peter Olofsson.

Med avsiktsförklaringen om vårdavdelningen i Dorotea togs ytterligare ett steg mot en sammanhållen struktur för länets sjukstugor.

Det handlar om att på de sjukstugor i länet där vi har vårdplatser, samlokalisera landstingets verksamhet med kommunens verksamhet och få en personalsamverkan kring en vårdavdelning. Lösningen är framgångsrik. Vi har flera goda exempel och förebilder. I Storuman och Malå har vi kommit långt, det är under utveckling i Sorsele, Vilhelmina och Åsele, och nu tog vi ett ytterligare steg även i Dorotea.

I december 2012 upprättade landstinget och Dorotea kommun ett avtal med den inriktningen, vilket vi går vidare med nu.

Vi närmar oss en alltmer sammanhållen struktur för de här sjukstugorna, med samlokalisering och vårdavdelningar med personalsamverkan. Det är bra för patienter och brukare, vi får mer vård för pengarna och det ger en bättre helhetssituation i länets hälso- och sjukvård.

Idag kan vi med glädje presentera en ny långsiktig lösning för vården i Dorotea. Tillsammans med den politiska ledningen i Dorotea kommun har vi som avsikt att bilda en ny gemensam vårdavdelning på Bergvattengården. Vi avser att flytta sjukstugan dit, och kan då tillsammans nå de samordningsvinster som vi eftersträvat med en personalsamverkan om en gemensam vårdavdelning. Det möjliggör fler vårdplatser och bättre helhetslösning för patienterna och brukarna.

Sedan tidigare finns två vårdplatser och ett akutrum på Bergvattengården. Men eftersom det tar lite tid att få allting på plats i lokalerna på Bergvattengården vill vi också under övergångsperioden öka de befintliga vårdplatserna och införa läkarjourkedja.

Avsikten innebär att vi får en långsiktig lösning i Dorotea som är bra ekonomiskt för både landstinget och kommunen. Vi når en samverkanslösning och kan öka antalet vårdplatser. Det är sannerligen glädjande att kunna jobba konstruktivt med det här nu.

Här följer det pressmeddelande som vi har gått ut med:

Långsiktig samverkanslösning om vården i Dorotea

Majoriteten i landstinget och den politiska ledningen i Dorotea avser att samverka i en ny gemensam vårdavdelning på Bergvattengården.

– Det känns väldigt bra. Det innebär tillgång till fler vårdplatser och läkarjourkedja, och samtidigt den personalsamverkan som vi eftersträvat, säger Peter Olofsson, landstingsstyrelsens ordförande (S).

Överenskommelsen betyder att landstinget flyttar sjukstugan till Bergvattengården, där landstinget idag bedriver två vårdplatser. I samband med det planeras också en ny vårdavdelning i samverkan med kommunen.

– När vi samlar allt under samma tak kan vi nå de samordningsvinster som möjliggör det här. Det här innebär inga merkostnader för kommunen, vilket det funnits en oro kring, utan ger en långsiktigt god ekonomisk lösning för både kommun och landsting, säger Robert Winroth, landstingsråd (MP)

Med sikte på den långsiktiga samverkanslösningen kommer landstinget nu att inleda samtal med kommunen för att under övergångsperioden utöka antalet vårdplatser på Bergvattengården samt införa läkarjourkedja.

– Hur förutsättningarna för gemensamma lokaler på Bergvattengården blir mer i detalj ska vi fortsätta diskutera med kommunen, de samtalen tar fart nu. I Storuman och Malå finns samverkanslösningar som fungerar väl och är bra för patienterna, och vi tänker oss en liknande på Bergvattengården. Framför allt innebär det här ett gemensamt steg framåt, vilket känns skönt och konstruktivt, avslutar Olofsson.

Samverkan, jag har upprepat det ordet och jag kommer att fortsätta. Samverkan mellan kommun och landsting är nämligen smart. Vi har det i flera varianter, men särskilt fokus har legat på samverkan om vårdplatser.

Vi kan likna det med att samåka till jobbet. Istället för att åka ensamma i varsin bil, åker vi tillsammans. Kanske krävs då en större bil, eller en buss. Poängen är att vi slipper bekosta en bil var och en, samtidigt som också driftskostnaden blir lägre för alla som åker med. Själva bilturen blir inte sämre för det. Den som har åkt på bilresa vet att det blir billigare när fler är med och delar på bensinkostnaden.

I Västerbotten har vi något som inte är så vanligt i Sverige – vårdplatser på hälsocentraler/sjukstugor. Dessa slår vi vakt om. De ger trygghet och närhet. Ett sätt att kunna bevara dem långsiktigt är att just samverka om dem med kommunerna.

Istället för att ha varsitt hus, med varsina vårdplatser, så delar vi hus och har en gemensam vårdavdelning. I ett vårdrum har kommunen vårdplats, i ett annat har vi en. Förutom att dela hus kan vi också samsas om personalstyrkan, istället för att ha varsina styrkor. På så sätt kan vi även täcka upp för varandras behov. Ingen får högre kostnad – tvärtom – och vården är den samma. Det fungerar utmärkt.

Vi har kommit långt i Malå och Storuman, och vår ambition är att utveckla samverkan på alla ställen.

För utomstående kan det framstå som snårigt, så jag kommer att fortsätta prata om det. Glädjande nog får allt fler upp ögonen för samverkan. Snart också kanske våra politiska motståndare.

Norrlands universitetssjukhus, NUS, håller hög kvalitet och är kostnadseffektivt. De höga betygen står sig också väl i förhållande till Sveriges övriga regionsjukhus.

Uppgifterna kommer från dagens möte med Norrlandstingen, där landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland ingår. NUS är vårt gemensamma regionsjukhus som vi alla värnar om.

NUS är viktigt för hela Norrland och den kvalitetsredovisning vi fick idag ger oss skäl att vara stolta. Verksamheten håller toppklass i Sverige.

I fredags fick jag och alla vi andra västerbottningar post från landstinget. Vi fick en tidning som uppmärksammar att landstinget fyller 150 år. Personligen tycker jag att det var en upplyftande läsning som rymde en del tillbakablickar, lite nutid, men framför allt framtid. Texten belyste särskilt utvecklingen och framåtandan. De sakerna är vi duktiga på i Västerbotten. De som tagit fram tidningen har gjort ett jättebra jobb.

Tidningen finns på landstingets hemsida, vll.se. Jag rekommenderar också en titt på den trevliga filmsnutten!

Glädjebesked för cancervården!

Idag går landstinget ut med den glada nyheten att cancerforskningen och cancervården får ett ekonomiskt tillskott som fortsätter sätta vår cancervård på kartan. Det handlar om donationer och insatser från Onkologiska kliniken, Umeå universitet och makarna Krister och Karin Olsson, som tillsammans bidrar för att lyfta och spetsa Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Såhär skriver Västerbottens läns landsting i ett pressmeddelande:

”Norrlands universitetssjukhus först i Sverige med PET-MR

Två minst sagt generösa donationer gör att Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus först i landet ska kunna skräddarsy behandling som optimerar effekten på tumören samtidigt som den skyddar frisk vävnad.

Satsningen är en samverkan mellan flera aktörer men bottnar i en gåva från Cancerforskningsfonden Norrland.

I samband med att fonden och onkologiska kliniken 50-årsjubilerar avsätter man 50 miljoner kronor för en så kallad PET-MR – i syftet att kunna ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid.

Utöver det satsar makarna Krister och Karin Olsson 15 miljoner kronor för att under fem år stärka spetskompetensen inom cancerbehandlingen och interaktionen med andra internationella centrum.

Västerbottens läns landsting bidrar med resurser för att driva den nya utrustningen och Umeå universitet stärker rekryteringen av unga forskare inom området.

Fantastisk satsning
Roger Henriksson, professor i onkologi och ordförande för fonden, är stolt och nöjd över gåvorna:

– Cancerforskningsfonden har med stor tillfredsställelse skapat resurser för att ge norrlänningarna den senaste och bästa cancerbehandlingen. Investeringen håller utvecklingen vid Cancercentrum och Norrlands universitetssjukhus på kartan idag och en bra bit in i framtiden.

Krister och Karin Olsson stödjer satsningen av tre skäl:

– Ett är att tekniken gör behandlingen säkrare och ger ett bättre resultat för patienten. Ett annat att den ökar intresset för Umeå och landstinget och därmed bidrar till tillväxten. Tredje skälet – som vårt bidrag ska användas till – är att forskare med spetskompetens bjuds in att medverka till att utveckla teknik och kompetens här i Umeå, säger Krister Olsson.

Och hos mottagaren landstinget är glädjen stor:

– Det är en fantastisk satsning på regionens patienter och ett oerhört värdefullt tillskott till utvecklingen av vård och forskning. Landstinget tar emot dessa donationer med stor tacksamhet, säger Peter Olofsson, landstingsstyrelsens ordförande (S).

Öka precisionen
Utrustningen som fonden nu köper in ska tillhöra Cancercentrum men kunna användas av andra kliniker vid sjukdomar i hjärta, kärl och nervsystem.

Tanken är att med PET och MR i ett och samma instrument förfina diagnostiken och skräddarsy och löpande följa behandlingen så att den snabbt kan ändras om den brister i effekt.

Grunden är att stort antal tumöregenskaper med dessa tekniker kan avbildas funktionellt. Bilderna visar inte bara anatomi utan också hur mycket energi tumören förbrukar, hur fort den växer, dess genomblödning, syresättning och mycket mera.

Kombinerar man teknikerna i en enda utrustning där man samtidigt analyserar en stor mängd funktioner får man helt nya möjligheter. Man kan till exempel mycket snabbt se hur en viss typ av tumör reagerar på en viss behandling.

På så vis bidrar PET-MR till den individanpassning som redan kännetecknar utvecklingen av modern cancerterapi.

För strålbehandling har det handlat om att avgränsa strålningen och undvika frisk vävnad. Med PET-MR kan man precisera behandlingen ytterligare och kan till exempel bedöma strålkänslighet. Att denna skiljer sig mellan individer och olika typer av tumörer är ett faktum, men att man idag inte kan förutsäga dessa skillnader gör att man inte kan individanpassa stråldoserna.

Också för läkemedel är målet att optimera effekten och skydda friska organ. Utvecklingen bygger på ny kunskap om molekylära processer i cancerceller – processer som PET-MR kan åskådliggöra.

Säkerställa effekt
Tanken är att under behandlingens gång säkerställa förväntad effekt. Samtidigt kan patienter som klarar sig med standardbehandling slippa tilläggsbehandling som ökar risken för svåra biverkningar.

– Konceptet rätt behandling till rätt patient i rätt tid har patientperspektivet som övergripande mål. Men genom att inte behandla patienter som inte har nytta av den i onödan sparar också samhället resurser, säger Roger Henriksson.

Utrustningen ska användas i behandling men blir samtidigt ett viktigt redskap för forskarna:

– Det är jätteroligt att Umeå får en utrustning som inte finns på så många andra ställen och som kan användas till så mycket. Nu är det bara för forskarna att ta tillvara detta så kraftfulla verktyg för att utveckla ny kunskap, säger Anders Bergh, dekanus vid Umeå universitets medicinska fakultet.”

Igår presenterade regeringen sin budget. Återigen är det skattesänkningar som gäller och återigen går dessa skattesänkningar främst till höginkomsttagare. Fler kronor till de som har många kronor, färre till de som har färre. Saknar du jobb eller är sjuk får du ingenting. Av det så kallade reformutrymmet går största delen till skattesänkningar. Även om regeringen säger att de ger pengar till skola så handlar det om växelpengar i sammanhanget.

Anmärkningsvärt är att de lånar pengar, skuldsätter oss medborgare, för att sänka skatten. Så har de gjort förr också, 1994, och den socialdemokratiska regering som kom efteråt fick börja med att sanera ekonomin.

Blir det några pengar till hälso- och sjukvården då? Nej, inte vad vi vet. Om det skulle komma något blir det symboliskt. De fortsätter därmed den inslagna vägen att minska pengarna till skola, vård och omsorg. För Västerbottens läns landsting innebär det att vi även fortsättningsvis måsta klara kostnadsökningar i form av löner och nya mediciner helt på egen hand.

Den här utvecklingen är oroande. Regeringen avhänder sig ansvar för att finansiera välfärden. Kommuner och landsting måste då höja skatten för att klara sig. Det slår mot alla inkomstskikt. Vips, är skattesänkningen uppäten för vanligt folk. De enda som i slutändan fått en sänkning är de rikaste, genom sänkt statlig inkomstskatt. Och på kuppen har vi fått mindre resurser till välfärden.

Vi behöver en ny regering för att kunna garantera jobben och utvecklingen i landstingen.

Efter mycket om och men ska jag börja blogga igen. Här kommer jag att dela med mig av mina tankar om politiken och annat som viktigt. Förstås kommer det att handla en hel del landstingspolitik, men även lokal- och rikspolitik.

Förhoppningsvis blir det en jämn ström av inlägg här, och dessutom ska jag försöka att läsa, svara och lägga ut kommentarer så gott jag kan. Men allt blir såklart i mån av tid.

Så, välkomna att läsa och kommentera! Jag hoppas att det här ska bidra till en bra och saklig debatt

/Peter