På senaste fullmäktige beslutade vi att utöka Västerbottens hälsoundersökningar, efter förslag från socialdemokraterna och miljöpartiet.

Folkhälsoarbetet i länet är viktigt och framgångsrikt. Sedan tidigare erbjuder vi hälsoundersökningar till 40-, 50- och 60-åringar. Nu kommer vi i ett pilotprojekt i Norsjö, Malå och Sorsele att utöka det till att även gälla 30-åringar och nyblivna föräldrar.

Pilotprojektet är en möjlighet för folk att få koll på sitt hälsotillstånd och en möjlighet för landstinget att kunna arbeta med tidiga insatser, både för de vuxna och för de små barnen.

Landstinget och Vilhelmina kommun arbetar som bäst med att lösa situationen för distriktssköterskemottgningarna i Vilhelmina. Från politiskt håll har vi sagt att vi gärna ser till att bibehålla verksamheterna och att det bör ske i samverkan mellan kommunen och landstinget.

Såhär skriver Västerbottens läns landsting i ett pressmeddelande idag:

Västerbottens läns landsting och Vilhelmina kommun har nu påbörjat ett samarbete för att samordna resurser till fjällbefolkningens bästa.

– Vi inventerar nu förutsättningar, behov och resurser inom kommunen och landstinget. Detta ska sedan sammanföras i en gemensam process, säger Roland Bång, socialchef i Vilhelmina kommun.

– Vårt gemensamma mål är att samverka och samordna för befolkningens bästa, säger Veronica Olmenius, verksamhetschef Vilhelmina sjukstuga.

Vi har i vårt Landsting visionen om att vi ska ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020. Det är ett mycket djärvt mål, men dom utvärderingar vi gör visar att utvecklingen går i rätt riktning. Förutom att det är bra för vår ekonomi är det främst ett lyft för våra medborgare som får ett friskare liv. Det är därför mycket glädjande att vi har öppnat den första FAR (fysiskt aktivitet på recept) mottagning i Lycksele, skall bli mycket intressant att följa utvecklingen av denna verksamhet.

Pressmeddelande FAR

Följande debattartikel har publicerats i dagens VK

Hälso- och sjukvården erbjuder ett spännande och varierat arbetsliv och har alla möjligheter att fortsätta gå framåt. Det är något som vi socialdemokrater vill ta tillvara. För att göra det behövs en stabil personalrekrytering.

Den moderatledda oppositionen i landstinget (VK 31/1) sätter sitt hopp till att de som arbetar i hälso- och sjukvården ska gå i pension senare. För oss socialdemokrater är det värdefullt om kompetent personal vill fortsätta arbeta efter 65, men det är ingen långsiktig eller tillräcklig lösning.

Vi vill framför allt se till utbildningsvägarna och utvecklingsmöjligheterna inom yrkena. Bland annat behövs fler platser på vårdutbildningarna, inte minst för att framöver komma åt bristyrkena. Den moderatledda regeringen hade möjlighet att tilldela fler platser vid vårdutbildningarna i Norra Sverige, men valde att inte göra det. Vi vill också arbeta med att vidareutbildningar erbjuds under hela arbetslivet inom hälso- och sjukvården. Oavsett var yrkeslivet börjar ska det finnas vägar att leta sig vidare i karriären.

Varje dag görs stora insatser av personalen för att utveckla hälso- och sjukvården. Det är en positiv kraft som behöver tas tillvara, både för de som arbetar och för branschen i stort. För oss socialdemokrater är den långsiktiga rekryteringen en viktig prioritering.

Hälso- och sjukvården som vi bedriver i glesbygd väcker stort intresse. Representanter från andra landsting reser hit för att lära sig mer och nyfikenheten på hur vi lyckas ligga i utvecklingens framkant kommer från alla möjliga håll i världen. Jag var bland annat på en konferens nyligen där jag fick flera frågor.

Det är roligt. Arbetet med Glesbygdsmedicin i Storuman har hållit på länge och är mycket framgångsrikt. I Vilhelmina är det på gång. Förutsättningarna utifrån verksamhet och vårdnivå är dessutom samma i de övriga sjukstugorna, i Dorotea, Malå, Sorsele och Åsele. Så möjligheterna är stora att utvecklingen sprider sig om potentialen tas tillvara.

Först och främst är det såklart en tillgång och en trygghet för medborgarna. Men arbetet med telemedicin är nog till och med att betrakta som en blivande exportvara.

Att det är just i Västerbotten som utvecklingen går framåt är inte så konstigt. Här samverkar vi mellan landsting, kommun, näringsliv och forskning. Vi satsar på regional utveckling, infrastruktur och it-teknik. Vi drar åt samma håll. Dels för att vi ser behoven och tar utmaningarna i glesbygd på allvar, dels för att vi ser möjligheterna.

Idag presenterar S, V och MP tillsammans ett förslag om att skapa öppenhet kring hur partier finansieras.

Vårt gemensamma förslag består av tre delar
-Partier som ansöker om det statliga partistödet får inte ta emot anonyma bidrag.
-Det parti som vill ha statligt partistöd måste offentligt visa hur de finansierar verksamheten i övrigt.
-Krav på att partiers företrädare intygar att de inte tagit emot anonyma bidrag införs.

Syftet är att vi medborgare ska veta om någon sponsrar partiernas politik och att det inte ska finnas dolda motiv bakom den ena eller andra förda politiken.

För att ta ett exempel, i USA finns det ledamöter som får sina kampanjer helt betalda av starka näringslivsintressen mot ett löfte att aldrig någonsin höja skatten. Det är ett reellt problem. Nu är det inte verkligheten i Sverige, men EU har riktat kritik mot att partibidragen inte varit helt öppna. Hittills har den största motståndaren till att skapa öppenhet varit (m). Vår linje är att bidrag till partier ska redovisas. Återstår att se vilka som håller med.

I samband med diskussionerna om distriktssköterskemottagningarna i Vilhelmina har frågorna varit många om hur vårdvalet och hälsovalet fungerar i länet.

Den moderatledda regeringen införde krav på att alla landsting ska inrätta vårdval med fri etablering inom hälso- och sjukvården. När det infördes i Västerbotten kallades det för Hälsoval.

Regeringens tanke med införandet av vårdval och fri etablering var att antalet privata hälsocentraler skulle öka. Dessa har dock i stort sett bara etablerats i städer med många listade, där underlaget är stort och möjligheten till att tjäna pengar är större.

Vårdvalet innebär att varje patient har rätt att välja hälsocentral. För varje registrerad patient får hälsocentralen en ”peng”, vilket innebär att det behövs tillräckligt många patienter för att kunna ha en fungerande hälsocentral. Ett problem med detta system är att i glesare delar av länet är antalet patienter inom området på gränsen till för få.

För att få en bättre fördelning efter behoven i länet utformade vi i Västerbotten en egen profil på vårt Hälsoval. Vi väljer att ge mer pengar till patienter som bor långt ifrån ett sjukhus, är äldre och har sämre socioekonomi. Vi vill kunna erbjuda god och jämlik vård i hela länet och lägger därför in denna omfördelning.

Men vi kan däremot inte styra resurser till en särskild hälsocentral/sjukstuga eller länsdel, eftersom lagstiftningen säger att vi måste göra samma beställning överallt. På så sätt innebär reglerna som regeringen införde en trubbighet, med hinder för oss att styra helt efter behoven så som de ser ut på olika håll. Västerbottens egna modell med Hälsoval är vårt sätt att få bättre fördelning efter behov. Vid ett regeringsskifte vill vi Socialdemokrater förbättra fördelningen efter behov ytterligare genom att göra så att landstingen själva får styra över etableringarna.